Från maskinteknik till programutveckling

Text: Håkan Ogelid

Jakob Åsell, Modular Management och Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem vid KTH.
Jakob Åsell, Modular Management och Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem vid KTH.
Oberoende av inriktning, så sysslar ingenjörer idag med programutveckling, och på högskolorna är man medveten om att ämnet måste komma in tidigt i utbildningen i samtliga program.

Digitaliseringen pågår för fullt och påverkar alla yrken, från de enklaste till de mest avancerade. Eftersom digitaliseringen griper in i både produktutveckling och de komplicerade arbetsuppgifterna är den i många fall ett hot – även mot högutbildade, som får se sina arbetsuppgifter ersatta av datorer. Hotet gäller inte ingenjörsrollen, men då måste både arbetsgivare och den enskilde se till att hänga med i utvecklingen.

Maskinteknik vid KTH 1996
Jakob Åsell tog civilingenjörsexamen i maskinteknik 1996, vid Kungliga Tekniska Högskolan. Då var han helt inriktad på mekanisk konstruktion. Idag driver han programutvecklingen på konsultföretaget Modular Management.
– När jag gick min utbildning hade jag ingen aning om att jag skulle syssla med programutveckling. Den enda kursen i datorteknik var en fyrapoängskurs i internetsökning och Pascal, säger Jakob Åsell.
Hans första jobb var på Elecrolux där han konstruerade bland annat vattenrenare och robotdammsugare. Via konsultbolaget Sigma, där det fortfarande handlande om mekanisk konstruktion, även om han då började använda CAD-program, började han på Modular Management, ett konsultföretag som grundades samma år som han tog sin examen.

Hantera produktarkitektur
Modular Management har sin grund i ett forskningsprojekt vid KTH där man undersökte varför vissa företag var mer lönsamma än andra trots att de var verksamma med samma produkt på samma marknad. Ett av resultaten var att de bästa företagen hade väl utvecklade planer för produktutveckling.
Det blev också utgångspunkten för Modular Management, som utvecklade en egen metod för hantering av produktarkitektur. Genom att dela in den i olika moduler blev det enklare att hantera mycket komplexa produkter.
För att ge stöd till hanteringen av produktarkitekturer utvecklade företaget en egen mjukvara, PALMA, som i sin första version lanserades 2007. Idag är Jakob produktansvarig för PALMA och fick ta i tu med prestandaproblem. Etablerade databashanterare klarade inte prestandakraven.
– Det ledde till att vi utvecklade en egen förenklad minnesdatabas.

Lösningen på prestandaproblem
Lösningen blev den svenskutvecklade databashanteraren Starcounter och Jakob ledde arbetet att överföra PALMA till den nya minnesdatabasen och i den processen även bygga ett nytt webbgränssnitt till systemet. Den skulle kunna köras som en riktig molntjänst, vilket krävde att hela systemet skrevs om från grunden. Ett hårt arbete som tagit två år och som dessutom varit en stor investering. I dagarna lanseras den nya versionen av PALMA både i en molnversion och i en där kunden kan köra den på sin egen serverplattform.
Att Jakob är produktansvarig innebär inte att han aktivt kodar.
– Jag är produktägare och det innebär att jag kravställer vad vår mjukvara ska klara och för det vidare till våra duktiga programmerare. Jag trodde aldrig att jag skulle syssla med mjukvaruutveckling när jag utbildade mig, säger Jakob Åsell.

Programutveckling måste integreras
Digitaliseringen är en utmaning för alla som utbildar ingenjörer idag. Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem vid KTH, är väl medveten om att datorteknik och programutveckling är nödvändiga även i exempelvis maskinteknik. Han är självkritisk.
– Programutveckling är inte så väl integrerad i utbildningen som den borde vara. Risken finns att den som efter fem års studier tar sin examen går direkt in i ett fortbildningsbehov, säger Gunnar Karlsson.
Han ser ett ökat behov av fortbildning generellt bland ingenjörer. Ansvaret ligger både hos arbetsgivaren och den enskilde.
– Vi kan hoppas på en kombination av arbetsgivarens vilja att avsätta tid för fortbildning och att den enskilde tar till sig det nya.
Om det här lyckas kan Sverige fortsätta att utvecklas trots ett relativt högt löneläge, när digitaliseringen gör att arbetskostnaden blir en försumbar del av produktkostnaden.
– Företagens förmåga till lärande blir i hög grad avgörande för Sveriges förmåga att utvecklas som kunskapsnation, säger Gunnar Karlsson.

Publicerad: 15 juni, 2017