Historiskt hög byggtakt i Stockholmsregionen

Text: Annika Wihlborg

Norra Stationsparken, Hagastaden Stockholm. Illustration: Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB
Norra Stationsparken, Hagastaden Stockholm. Illustration: Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB
För ingenjörer som vill arbeta med samhällsbyggnad är Stockholm en het region med många intressanta projekt inom infrastruktur, bostad, sjukvårdsfastigheter och mycket annat. Stockholm växer snabbt och antalet tekniskt komplexa fastighetsprojekt ökar.

Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad. Foto: Mikael Sjöberg
Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad. Foto: Mikael Sjöberg
Det byggs för närvarande historiskt många bostäder i Stockholm. Politikerna i Stockholms stad har som målsättning att börja bygga 40 000 nya bostäder fram till år 2020. Fram till år 2030 ska ytterligare 100 000 nya lägenheter ha börjat byggas. Utöver det byggs förstås många nya bostäder även i kranskommunerna.
– Bostadsfrågan är strategiskt viktig för Stockholmsregionens tillväxt och behovet av nya bostäder är stort. De 140 000 nya bostäderna byggs både i befintliga stadsdelar och i helt nya stadsdelar. Bland de nya stadsdelarna som växer fram finns Hagastaden, Slakthusområdet vid Globen, som byter namn till Söderstaden, Årstafältet och Norra Djurgårdsstaden, som är Stockholms senaste miljöstadsdel. De nya bostäderna är spridda över hela staden. I Farsta planeras exempelvis för totalt 8 000 nya bostäder, säger Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad.

Sara Lundén, chef för stora projekt på exploateringskontoret i Stockholms stad.
Sara Lundén, chef för stora projekt på exploateringskontoret i Stockholms stad.
Projekt spridda över hela staden
– Samhällsbyggnadsutvecklingen i Stockholm befinner sig mitt i en mycket spännande fas med många stora och mindre projekt spridda över hela staden. Det är intressant med den spännvidd som finns mellan projekten, från stora, långsiktiga projekt som Nya Slussen, stadsutvecklingsprojekt som Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden, till mindre förtätningsprojekt, säger Sara Lundén, ansvarig för stora projekt på exploateringskontoret i Stockholms stad. Hon är civilingenjör med inriktning mot lantmäteri och har arbetat i Stockholms stad i sjutton år.
I den nya stadsdelen Hagastaden, där Stockholm och Solna möts, planeras 3 000 nya lägenheter och 14 000 nya arbetsplatser på Stockholmssidan. Norra Djurgårdsstaden är ytterligare ett ambitiöst stadsutvecklingsprojekt med hållbarhetsinriktning, här planeras 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser.
– Andra exempel på spännande stadsutvecklingsprojekt är Fokus Skärholmen, som omfattar 4 000–6 000 nya lägenheter, utbyggnaden av Slakthusområdet som en del av Söderstaden med 4 000 nya lägenheter samt Årstafältet med 6 000 nya lägenheter. Stockholms stad har lång rutin när det gäller att genomföra stora stadsutvecklingsprojekt, säger Sara Lundén.
Stockholms stad har behov av de flesta typer av ingenjörer med inriktning mot samhällsbyggnad och bygg. Här får man uppleva stor variation med olika typer av projekt och samtidigt vara en del av en stor organisation med många kompetenta kollegor.

Patrik Andersson, chef för bygg och teknik på Stockholmshem. Foto: Janis Lukas
Patrik Andersson, chef för bygg och teknik på Stockholmshem. Foto: Janis Lukas
Delaktighet från ax till limpa
Hållbart byggande är en tydlig trend för bostadsbyggandet i Stockholm. Många byggherrar tar till exempel stor hänsyn till projektens grönytefaktor, alltså hur stor andel gröna tak, fasader och gårdsutrymmen som ingår i ett bostadsprojekt. Att bygga energieffektiva bostadshus, bland annat i form av plusenergihus, är också en tydlig utveckling som verkar vara här för att stanna.
– Att arbeta med bostadsbyggande i Stockholmsregionen, där byggtakten är exceptionellt hög och kommer att förbli på höga nivåer åtminstone fram till 2030, är förstås mycket spännande och intressant. Många nya projekt startas hela tiden och det är en enorm spännvidd på bostadsprojekten, säger Patrik Andersson, chef för bygg och teknik på Stockholmshem.
Ingenjörer med inriktning mot samhällsbyggnad, installation av el och VVS samt ingenjörer med rätt kompetens för att förvalta de allt mer tekniskt komplexa bostadshus som byggs är några exempel på kompetenser som efterfrågas.
– Ingenjörer som vill vara delaktiga i nya bostadsprojekt från ax till limpa har mycket goda möjligheter till det i Stockholm. Många upplever det som intressant att följa ett bostadsprojekt från start till mål och att planera nya kvarter och stadsdelar utifrån ett helhetsperspektiv med såväl bostäder som skolor, förskolor, kommersiell service och liknande, säger Patrik Andersson.

Jan Thelander, projektdirektör på Locum.
Jan Thelander, projektdirektör på Locum.
Flera stora sjukvårdsfastighetsprojekt
– Det pågår en intensiv utveckling vad gäller sjukvårdsfastigheter i hela Stockholms län. I princip alla stora sjukhus genomgår för närvarande modernisering eller utbyggnad. Det rör sig om stora och komplexa projekt i mångmiljardklassen, säger Jan Thelander, projektdirektör på Locum, som ansvarar för förvaltningen av landstingets fastigheter i Stockholms län. Han är civilingenjör med inriktning mot väg och vatten och har arbetat på flera privata fastighets- och konsultbolag innan han kom till Locum hösten 2016.
Sjukvårdsverksamhet ställer höga krav på fastigheters utformning och funktion. Att arbeta med sjukvårdsfastigheter erbjuder därför många spännande tekniska utmaningar för ingenjörer. Att kombinera teknik med att få göra samhällsnytta genom att utveckla sjukvårdens fastigheter betraktar många som en spännande utmaning.
– Stockholm växer i snabb takt. Att bygga ut sjukvården för att kunna möta framtidens vårdbehov är därför en viktig strategisk fråga på såväl kort som lång sikt. Stora projekt pågår för närvarande på bland annat Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Huddinge sjukhus, Sollentuna sjukhus, S:t Görans sjukhus, Karolinska sjukhuset i Solna och Södertälje sjukhus, säger Jan Thelander.
Sjukhusfastighetsprojekt involverar många av byggmarknadens aktörer. Här behövs bland annat ingenjörer med erfarenhet av projektering, projektledning och produktion, som kan modern sjukvård och vet hur dess fastigheter ska utformas och byggas.
– Uppsala är en av Sveriges hetaste regioner när det kommer till stadsutveckling. Uppsala är en av de kommuner som bygger flest nya bostäder per capita, bland annat byggs den nya hållbara stadsdelen Ulleråker med 7 000 nya bostäder och Rosendal med nya 5 000 bostäder, säger Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun. Han är civilingenjör med inriktning mot väg och vatten och har bland annat varit vd för Nyréns arkitektkontor och stadsbyggnadschef i Haninge kommun innan han blev stadsbyggnadsdirektör i Uppsala för tre år sedan.

Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun.
Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun.
Stadsdel växer fram kring ny station
Den historiskt höga byggnivå som råder i Uppsala är en del av en långsiktig utveckling, där 44 000 nya bostäder planeras i kommunen de kommande femton åren. Ambitionen är att Uppsala ska växa med 150 000 nya invånare och 70 000 arbetsplatser fram till år 2050. Dessutom genomförs nu en analys av hur kommunens kollektivtrafiksystem behöver byggas ut för att matcha den framtida befolkningsökningen – nästa generations moderna kollektivtrafiksystem.
– Ett spännande projekt är den helt nya tågstationen som planeras i vår kommun i samband med att trafikverket i en framtid bygger nya spår till Arlanda. I området kring det som ska bli station Uppsala Södra vid Bergsbrunna planeras en helt ny stadsdel med drygt 10 000 bostäder. Kommunens stadsbyggnadsförvaltning växer snabbt; för närvarande är vi drygt 600 medarbetare och ytterligare minst ett femtiotal behövs de kommande åren. Fastighetsingenjörer, anläggningsingenjörer, byggprojektledare och exploateringsingenjörer hör till de mest efterfrågade tekniska kompetenserna, säger Mats Norrbom.

Publicerad: 15 juni, 2017