Svensk ingenjörskonst tar försvaret till nya höjder

När världen rustar upp ökar också tempot inom svensk flyg- och rymdindustri. Vid GKN Aerospace i Trollhättan leder forskningschefen Henrik Runnemalm arbetet med att kombinera klassisk ingenjörskonst med nya teknologier som formar nästa generations försvars- och rymdteknik.

Henrik Runnemalm har snart tre decennier bakom sig på GKN Aerospace, en resa som började redan innan han hunnit disputera i maskinteknik vid Luleå tekniska universitet. Det som började som ett steg in i industrin har utvecklats till ett yrkesliv präglat av nyfikenhet, teknik och ständig utveckling.
I dag är han forskningschef och ansvarar för företagets tekniska utveckling. När han blickar tillbaka konstaterar han att mycket har förändrats sedan 1990-talet. Tempot har ökat, besluten fattas snabbare och kraven på att snabbt hitta nya tekniska lösningar har blivit allt större.
– På försvarssidan tar man stora kliv från en generation till nästa medan civil flygindustri tar många små steg. Kombinationen av de två världarna ger oss en unik kraft eftersom vi kan använda civila framsteg för att göra försvarstekniken ännu bättre.

Förändrad ingenjörsroll
Men utvecklingen handlar inte enbart om ny teknik. Även ingenjörsrollen förändras och framtidens utmaning ligger i att låta AI, datadrivna analyser och hållbara material samspela med den klassiska ingenjörskonsten.
– Det pratas mycket om det nya, men styrkan ligger i samspelet med det traditionella. Inom industrin arbetar 25-åringar och 60-åringar sida vid sida. De unga behöver våga ta plats, samtidigt som de lyssnar in och ser helheten. Vi anställer dem inte för att de ska anpassa sig, utan för att deras perspektiv ska utmana oss och driva utvecklingen framåt.
GKN Aerospace har byggt upp en forskningsstrategi kallad ”den sneda vågens princip”. Den handlar om att hela tiden fylla på med nya idéer längst ned i kedjan för att hålla innovationsflödet levande.
– Vi börjar med utmanande frågeställningar som vi samverkar med akademi och institut för att lösa. Sedan bygger vi demonstratorer, som kan vara komponenter, moduler eller hela motorer, där ny teknik testas i verklig miljö. Om det fungerar går vi vidare till produktutveckling.

”Rymden blir allt viktigare även ur ett försvarsperspektiv. Att kunna agera i rymdmiljö är en framtida förmåga som Sverige måste ha.”

80 doktorandprojekt
I dag pågår omkring 80 doktorandprojekt inom GKN Aerospace och varje år ansluter ett femtiotal examensarbetare som en del av företagets forskning och utvecklingsmiljö. Samarbeten med universitet och adjungerade professorer skapar en ständig växelverkan mellan universitet, högskolor och industri. GKN samarbetar med jättar som Pratt & Whitney, General Electric, Safran och MTU. Företaget spelar också en nyckelroll i Gripen-systemets motorutveckling, från dagens RM12 till kommande RM16 och nästa generations fightersystem.
– Försvarsupprustningen märks tydligt och vi har stort behov av ingenjörer inom allt från design till produktion.

Rymden viktigare för försvaret
GKN Aerospace är också Europas Center of Excellence för Ariane-raketens framdrivning, en verksamhet som omfattar både utveckling och tillverkning av munstycken och turbiner.
– Rymden blir allt viktigare även ur ett försvarsperspektiv. Att kunna agera i rymdmiljö är en framtida förmåga som Sverige måste ha, säger Henrik Runnemalm.
För att ge nya medarbetare en konkret känsla för tekniken byggs just nu en intern demomotor, RM Alpha, där unga ingenjörer får följa hela kedjan från idé till test.
– Man får se hur aerodynamik, material och produktion samverkar. Det är då man verkligen lär sig vad ingenjörsarbete kopplat till flygteknik handlar om.
Det mest inspirerande, säger han, är när kreativa ingenjörer löser problem som först verkar helt omöjliga.
– Det händer ofta och jag blir lika imponerad varje gång. Om du frågar mig finns det ingen bättre plats för den som vill vara med och forma framtidens teknik.