”Vi skyddar våra digitala system mot cyberattacker”
Aktiviteten i cyberdomänen har ökat markant de senaste åren. Inte minst i samband med att den storskaliga invasionen av Ukraina inleddes 2022. Cyberattacker kan innebära omfattande konsekvenser för samhället och samhällsviktiga funktioner.
– Cyberförsvaret utgör en militärstrategisk resurs och ingår som en del i det militära försvaret. Genom offensiva och defensiva cyberoperationer ska vi påverka motståndarens operativa och strategiska förutsättningar samt säkerställa vår egen handlingsfrihet genom att upptäcka, identifiera och bemöta hot. Vi skyddar kritisk infrastruktur och digitala system mot cyberattacker utifrån målsättningen att Försvarsmakten ska kunna lösa sin huvuduppgift samt säkerställa att för oss kritiska funktioner i Sverige upprätthålls. Vi har även en viktig roll i att stötta företag och organisationer i deras arbete med att hantera och bemöta cyberhot, säger generalmajor Johan Pekkari, som sedan 2023 är chef för Försvarsmaktens cyberförsvar och strategienheten.
Cyberförsvarets verksamhet bedrivs i samverkan med andra myndigheter, näringslivet, akademi och allierade. Två aktuella utmaningar för cyberförsvaret är att ständigt befinna sig i den teknologiska utvecklingens frontlinje och att säkerställa tillgången på kompetenta medarbetare. Intresset för att arbeta inom cyberförsvaret har kontinuerligt ökat i takt med verksamhetens utveckling.
”Vi skyddar kritisk infrastruktur och digitala system mot cyberattacker.”
Försvara våra egna system
– Cyberförsvaret är avgörande för den svenska försvarsförmågan. Om vi inte kan försvara våra egna system kommer vi inte att ha den handlingsfrihet som krävs för att försvara Sverige på det sätt vi behöver. Cyberförsvarets roll blir dessutom allt viktigare ju mer uppkopplade vi är, säger Johan Pekkari.
Cyberförsvaret har i en eller annan form funnits i 25 år men är, i förhållande till armén, marinen och flygvapnet, en relativt ny del av Försvarsmakten. Johan Pekkari bedömer att samtliga nordiska länder ligger relativt långt fram på cyberförsvarsområdet och tillägger att länderna har styrkeområden som kompletterar varandra.
– Vi är aktiva 24 timmar om dygnet alla årets dagar och vi utvecklar samtidigt en organisation som syftar till att skydda och säkerställa handlingsfriheten med våra egna system. Våren 2025 etablerades dessutom ett cyberförsvarsförband. Det ska kunna försvara kritisk civil infrastruktur som Försvarsmakten är beroende av men inte själv äger eller styr över. Förbandet bemöter bland annat hot från statsaktörer och har god tillgång till högt kvalificerad personal. Det handlar inledningsvis om sektorerna finans, energi och telekommunikation, säger Johan Pekkari.
Djup och bred ingenjörskompetens
Såväl cyberförsvaret som cyberskyddsteknologin befinner sig i ständig utveckling och den cyberbaserade hotbilden blir alltmer komplex. För att tillgodose cyberförsvarets kompetensbehov krävs en bred palett av olika ingenjörskompetenser.
– För att navigera i cyberförsvarsterrängen och arbeta med tekniska lösningar som kan bidra till att försvara Sverige krävs såväl bred som djup ingenjörskompetens. Vi rekryterar brett och har bland annat behov av processingenjörer samt ingenjörer med kompetens inom underhåll, automatisering, kvalitetsgranskning och AI. Ingenjörer som vill arbeta med avancerad teknologi för att försvara Sverige inom cyberdomänen kan bland annat forska, satsa på en chefskarriär eller bli teknisk specialist hos oss, säger Johan Pekkari.
