Ingenjörskonst nyckel till framtidens försvar

När Sverige rustar i en takt som inte setts sedan andra världskriget riktas strålkastarljuset mot en grupp som ofta verkar i det tysta, ingenjörerna. Försvarsminister Pål Jonson ser deras innovationskraft som avgörande för att möta nästa generations säkerhetsutmaningar.

Pål Jonson, fil.dr. i krigsvetenskap från King’s College, har bland mycket annat arbetat både för NATO Defence College i Rom och lett Moderaternas kansli i Europaparlamentet. I dag är han Sveriges försvarsminister och ansvarar för landets största militära upprustning på åttio år. Under studierna i USA bestämde han sig för att återvända till Värmland och bli riksdagsledamot. Sedan dess har han fyllt på med tunga uppdrag både i Sverige och utomlands. Fast i dag kretsar samtalet kring en annan yrkesgrupp, ingenjörerna.
– Vi står inför en epok där teknik kommer att avgöra slagfältet. AI, robotik, autonoma system och rymdbaserade lösningar omvandlar krigföringen. Tempot är hisnande och innovationscyklerna korta. Försvarsmakten måste hinna med, annars tappar vi förmåga. Här är ingenjörerna oumbärliga.

”Per capita hör Sverige till världens mest högutbildade inom teknik och naturvetenskap.”

Utvecklingstempo ett måste
Han betonar att ett effektivt försvar handlar om mycket mer än vapensystem. Hela ekosystemet måste fungera. Den svenska trippel-helix-modellen där akademin levererar spetskompetens, industrin omsätter idéerna i praktiken och staten ger långsiktighet samt resurser lyfts fram som en stor styrka.
– Sverige har unika förutsättningar. Per capita hör landet till världens mest högutbildade inom teknik och naturvetenskap. Och vår försvarsindustri kan designa allt från ubåtar till stridsflyg. När dessa styrkor kombineras frigörs innovationskraft som även större nationer ser på med respekt.
På frågan vad som är mest avgörande framöver kommer svaret snabbt.
– Vi tävlar inte med Ryssland främst när det kommer till volym. Vi tävlar i kvalitet. Våra soldater ska alltid ha den bästa materielen i händerna. Här är ingenjörernas arbete helt centralt.
Högt utvecklingstempo är ett annat måste.
– Den största risken är inte att teknik saknas, utan att byråkratiska processer bromsar. Tillstånd, upphandlingar och regelverk tar tid. I en situation där resurser finns men tiden är knapp måste besluten tas snabbt, annars går vi miste om de möjligheter som tekniken ger.

Arbeta med mest avancerade systemen
Ett tecken i tiden är att en karriär inom försvarsmyndigheter och försvarsindustri rankas högt bland unga ingenjörer.
– Här erbjuds något som få andra sektorer kan matcha, att arbeta med de mest avancerade systemen för det mest grundläggande syftet, att hålla Sverige säkert.
Enligt Pål Jonson handlar framtidens försvar inte bara om att rusta förbanden utan även om att säkra kompetensen.
– Att locka de bästa hjärnorna är avgörande för att fylla förråden med rätt materiel.
Efter tre år på posten beskriver Jonson sitt arbete med ett ord: ansvar. Nato-medlemskapet är på plats, stödet till Ukraina är historiskt och upprustningen i full gång.
Har jobbet blivit lättare med tiden?
– Ännu mer intressant. Och framför allt viktigare än någonsin.