
Cyberförsvaret är avgörande för samhällets motståndskraft och den svenska försvarsförmågan. Ingenjörskompetens inom bland annat AI, ML och informationssäkerhet är avgörande för att stärka Sveriges förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp. Det säger Mattias Hanson, chef för Försvarsmaktens nybildade centrala cyberenhet.
Inom Försvarsmakten är cyberförsvar integrerat i samtliga försvarsgrenar: armén, flottan och flygvapnet samt i stridskrafterna.
– Svenskt cyberförsvar står sig väl i förhållande till andra länder. Två av våra styrkor är att vi är ett litet land med en väletablerad samverkan och gedigen ingenjörskompetens, säger Mattias Hanson.
Han är generalmajor och har i många år arbetat med lednings- och it-system, ofta med fokus på säkerhets- och underrättelsetjänst, bland annat som Försvarsmaktens CIO. I sin roll som chef för den centraliserade Cyberenheten, som bildades i januari 2026, ansvarar han bland annat för myndighetens gemensamma it- och sensorsystem.
Mattias Hanson är även svensk representant i digitaliseringen av Nato, en samverkan som innebär att de 32 medlemsländerna ska enas kring gemensamma standarder för exempelvis informationsdelning och säkra system.
”I modern krigsföring krävs konnektivitet, förmågan att koppla ihop samtliga sensorer och bekämpningsenheter i ett och samma system.”
Snabbföränderlig cyberhotbild
Hotbilden är komplex och snabbföränderlig. Den består av såväl fysiska hot i form av drönare och obemannade farkoster som cyberhot och telekrig, eftersom antagonister till exempel störut navigeringssystem. Numera använder antagonister ofta AI som stöd för att exempelvis identifiera sårbarheter inför ett datalogiskt intrång. Det innebär att cyberenheten behöver kunna agera snabbt.
– I modern krigsföring krävs konnektivitet, förmågan att koppla ihop samtliga sensorer och bekämpningsenheter i ett och samma system. Cyberförsvarets uppgift är att säkerställa tillgången till konnektivitet som klarar ett modernt krig. Vi bygger system som kan leverera full funktionalitet utan el, GPS eller internetuppkoppling, vilket kräver ett annat tankesätt i förhållande till civila system, säger Mattias Hanson.
Cyberförsvar är en lagsport
Cyberenhetens verksamhet bedrivs i nära samverkan med andra myndigheter, näringslivet, akademin och internationella aktörer. Enheten samverkar bland annat med FOI, FMV och Myndigheten för civilt försvar. Via FMV samverkar de även med akademin och näringslivet.
– Cyberförsvar är en lagsport, vilket gör samverkan central för att vi ska ligga i framkant. Vi strävar även efter att tillvarata innovationskraften i småföretag och startupbolag. Vi upplever en god samverkansvilja hos externa aktörer, som gärna vill vara med och bidra till ett starkt svenskt cyberförsvar, säger Mattias Hanson.
I teknikens absoluta framkant
Den exponentiella teknikutvecklingen inom området innebär, enligt Mattias Hanson, att ingenjörer bör vara flexibla, öppna för att lösa utmaningar med hjälp av ny teknik och redo att ständigt hålla sig uppdaterade om den senaste utvecklingen.
– Cyberförsvaret behöver ingenjörer med systemkompetens, informationssäkerhetsspecialister och specialister inom cybersäkerhet, maskininlärning och AI. Ett område som på senare år har blivit allt viktigare är konnektivitet och sensorinformation. Det innebär att vi behöver it-arkitekter som kan rita och bygga motståndskraftiga och robusta system. Försvarsmakten är en arbetsgivare som erbjuder ingenjörer många möjligheter och utmaningar i teknikutvecklingens absoluta framkant, oavsett var de befinner sig i sin karriär, säger han.
