Alla inlägg av stellanstal

MKB i Malmö söker projektledare till nyproduktion

MKB i Malmö söker efter en projektledare till nyproduktionsavdelningen. Som medarbetare på MKB får du vara med och utveckla bostadsmarknaden i Malmö, en uppgift som är både utmanande och mycket givande.

Nyproduktionsavdelningen har ett uppdrag att bygga 750 bostäder per år och har många intressanta projekt i tidiga skeden, flera förvärv har gjorts med omvandlingsområden som kommer att innebära nya stadsbyggnadsprojekt med fokus på bostäder.
 
Du blir en del i arbetet med att förverkliga vår vision ”Hem för var och en” och delar du vår övertygelse lovar vi dig världens roligaste jobb och arbetsplats!

För mer information om tjänsten och ansökan, klicka här

Dina arbetsuppgifter
Du ansvarar för genomförandet av nyproduktionsprojekt från projektplanering till överlämnade till förvaltningen. De viktigaste ansvarsområdena i tjänsten är:
• Ansvara för ett eller flera nyproduktionsprojekt beroende på storlek
• Ansvara för projektets budget, kvalitet, färdigställande och överlämnande till förvaltningen
• Ansvara för att hålla övriga avdelningar inom MKB informerade avseende projektets status
• I varje projekt agera för att få nöjda kunder internt såväl som externt

Du erbjuds arbete i en trevlig organisation där man lägger stor vikt vid att skapa både affärsnytta och samhällsnytta och där tre kärnvärden; modiga, enkla och tillsammans, ligger till grund för det arbetet. 

Din bakgrund
Vi söker dig med civilingenjörsutbildning inom väg och vatten, lantmäteri eller motsvarande. Du har gedigen erfarenhet och är uppdaterad inom nuvarande lagstiftning. Du har ett gediget intresse och erfarenhet av stadsutvecklingsfrågor. Vi ser också att du har tidigare erfarenhet av projektledning, gärna med erfarenhet av bostäder.
För att trivas och fungera väl i rollen är du en lösningsorienterad person som snabbt och kreativt hittar lösningar på uppkomna problem. Du är en lagspelare, social och har lätt för att samarbeta. Du har mycket god förmåga att arbeta i flera projekt samtidigt. Du har erfarenhet av att leda andra och är helt självgående.

För mer information om tjänsten och ansökan, klicka här
 

Om MKB

MKB Fastighets AB är ett av Sveriges största allmännyttiga bostadsbolag med 319 anställda. Med drygt 24 500 lägenheter och över 1 000 kommersiella lokaler, till ett värde av ca 39,3 miljarder kronor, och med 32 procent av hyresmarknaden är MKB det största fastighetsbolaget i Malmö.
www.mkbfastighet.se

 

Strategiska samarbeten med näringsliv och offentlig sektor

Sigbritt Karlsson, rektor för Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Foto: Tobias Ohls
Sigbritt Karlsson, rektor för Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Foto: Tobias Ohls
– Det övergripande målet med samarbetet är att höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH samt stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partner, säger Sigbritt Karlsson, rektor vid KTH.

I november förra året tillträdde Sigbritt Karlsson tjänsten som rektor för Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, en miljö hon är väl bekant med sedan 1980-talet då hon läste till civilingenjör i kemiteknik. Sedan dess har det hänt en hel del. Under de gångna åren har Sigbritt Karlsson varit professor i polymerteknik, skolchef, grundutbildningsansvarig, studierektor, prodekanus med ansvar för strategiska utbildningsfrågor, allt detta på KTH. Närmast kommer Sigbritt Karlsson från Högskolan i Skövde där hon under de senaste sex åren har arbetat som rektor.

Samverkan med näringslivet
Ökat samarbete mellan akademi och näringsliv är en fråga som ligger högt upp på KTH:s agenda.
– Kontakterna med industrin hjälper forskarna att bättre förstå vilka utmaningar de ska fokusera på. Samarbetet är också viktigt mot bakgrund av att mycket av det som vi gör i form av att utbilda ingenjörer och bidra med forskning, i nästa steg leder till framgång för verksamheter inom en rad olika branscher. För oss är det naturligt att ha en nära samverkan med näringslivet, inte minst för att ingenjörer och arkitekter behövs i samhället och för att KTH står för en viktig del av den kompetensförsörjningen.

Strategiska samarbeten
En rad olika insatser görs för att främja denna samverkan. KTH erbjuder till exempel skräddarsydd forskningsbaserad utbildning inom teknik, affärsutveckling och operativt ledarskap. Personutbyte, att personer rör sig mellan KTH och omvärlden, är en annan viktig del.
– Vi har även elva strategiska samverkanspartner från näringsliv och offentlig sektor som valts ut för att de är viktiga för den utbildning och forskning vi bedriver. Det övergripande målet är att höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partner.

Alumniverksamheten
En annan viktig del av KTH:s samverkan med omvärlden är alumniverksamheten som syftar till att utveckla och vårda relationerna med forna studenter.
– Min uppfattning är att alumniarbetet har utvecklats starkt under senare tid. Vi har till exempel skrivit överenskommelser med 13 alumni chapters i bland annat Tyskland, Spanien, Schweiz, Thailand, Indonesien, USA och Kina. Dessa föreningar speglar det internationella KTH. Alumnerna bidrar till den globala bilden av KTH och skapar möjligheter till nya intressanta forskningssamarbeten.
Efter ett halvår på rektorsposten säger Sigbritt Karlsson att det bästa med att vara rektor på KTH är utbytet med alla framgångsrika medarbetare som brinner för sin uppgift.
– Att få arbeta med genuint engagerade människor är bland det bästa med det här jobbet. Det är också befriande att veta att KTH är ett lärosäte med starka muskler som kan åstadkomma saker som verkligen ger avtryck och skapar bestående förändringar.

Ingenjörer med samhällsintresse utvecklas på Trafikverket

Robin Backebjörk och Pernilla Ngo, civil­ingenjörer hos Trafikverket. Foto: Gonzalo Irigoyen
Robin Backebjörk och Pernilla Ngo, civil­ingenjörer hos Trafikverket. Foto: Gonzalo Irigoyen
Trafikverket är en arbets­givare som verkligen satsar på sina medarbetare och deras professionella utveckling. Här har civil­ingenjörerna Pernilla Ngo och Robin Backebjörk funnit intressanta karriärer.

För Pernilla Ngo, som är civilingenjör med inriktning mot samhällsbyggnad sedan 2010, var det i första hand Trafikverkets traineeprogram som fick henne att söka sig till myndigheten. Hon började jobba på ett konsultbolag direkt efter examen och trivdes bra där, men när hennes mentor rekommenderade henne att söka jobb på Trafikverket blev Pernilla nyfiken.

Skräddarsydd tjänst
– Jag lyckades få en av de eftertraktade traineeplatserna och blev projektledare på verksamhetsområdet investering. Traineeprogrammet var verkligen genomtänkt och utvecklande. För att skaffa mig en gedigen projektledarkompetens tillbringade jag delar av traineeperioden hos aktörer som Trafikverket ofta samverkar med, exempelvis NCC och Regeringskansliet. Jag arbetade även en period med ett trafiksäkerhetsprojekt i Bosnien, via Trafikverkets internationella konsultbolag Sweroad, säger Pernilla Ngo.
Som avslutning på traineeperioden fick hon projektleda ett eget projekt, en gång- och cykelväg med en projektbudget på 80 miljoner kronor. Efter traineeprogrammet blev Pernilla Ngo projektledare på halvtid. Den andra halvan av sin tjänst fokuserade hon på att arbeta med gröna transportkorridorer, ett internationellt projekt som ska effektivisera godstransporter genom Europa.

Får utlopp för sitt engagemang
– Trafikverket är verkligen lyhörda för sina medarbetares karriärmässiga önskemål. Jag fick en skräddarsydd tjänst som gjorde det möjligt att kombinera de två områden som jag var mest intresserad av för tillfället. Så småningom blev jag strategisk planerare nationellt, då arbetade jag som funktionsansvarig för vägnätet och analyserade bland annat omledningsvägar och sårbara punkter på strategisk nivå, säger Pernilla Ngo.
I sommar återvänder hon till verksamhetsområdet investering, där hon nu ska bli enhetschef. Hon brinner för ledarskap, att arbeta med projekt och att utveckla människor i samklang med verksamheten. Som enhetschef får hon utlopp för hela sitt engagemang.
– Innan jag kom till Trafikverket hade jag en bild av att det var mossigt att arbeta på en myndighet. När jag kom hit blev jag positivt överraskad, här är tempot högt och vi arbetar med samhällsfrågor som berör alla människor. Trafikverket ligger verkligen i framkant bland myndigheterna, både vad gäller arbetssätt och hur de tar hand om sina medarbetare, säger Pernilla Ngo.
Robin Backebjörk tog examen från civilingenjörsutbildningen med inriktning mot väg och vattenbyggnad med technology management 2013. Han hade från början inte siktet inställt på att arbeta på Trafikverket, men när han såg att de sökte nyexaminerade personer som skulle agera juniora rådgivare åt högsta ledningen bestämde han sig för att söka. Sedan dess har hans karriär utvecklats i snabb takt. Redan som 26-åring blev han chef för arton medarbetare.
– Under mitt första år fick jag gå bredvid en av ledningsgruppens verksamhetsområdeschefer. Det gjorde att jag verkligen lärde känna Trafikverket från insidan. Under en omorganisation där alla chefer fick söka nya tjänster tog jag vara på möjligheten att söka en chefstjänst. Trafikverket vågar verkligen satsa på unga medarbetare, här kan den som vill avancera snabbt. Om man visar vad man går för och är tydlig med vad man vill så kan man komma hur långt som helst, säger Robin Backe­björk.

En vilja att förbättra samhället
Nu arbetar han som verksamhetsstyrningschef på avdelningen för järnvägssystem, med ansvar för att arbeta med strategier, mål och arbetssätt med fokus på att förvalta det svenska järnvägssystemet utifrån ett tekniskt och samhällsekonomiskt perspektiv.
– Jag brinner för att arbeta i gränslandet mellan ekonomi och teknik, vilket jag verkligen får göra här. Att förvalta det svenska järnvägsnätet känns som en viktig uppgift som verkligen bidrar till samhällsnytta. En gemensam nämnare för alla som jobbar på Trafikverket är just att vi bidrar till ett bättre samhälle i form av infrastruktur, säger Robin Backebjörk.

Trafikverket
Resor och transporter är en stor del av vår vardag. Trafikverket arbetar varje dag, dygnet runt, för att det ska fungera. Vi bygger och sköter statliga vägar och järnvägar och ansvarar för långsiktig planering av vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Tillsammans med andra aktörer kan vi tänka vidare och underlätta livet i hela Sverige. Ett Sverige där alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Vi är en stor organisation med många olika verksamhetsområden och spännande arbetsuppgifter. Här finns över 150 olika yrken och en stor intern arbetsmarknad. Detta gör att vi kan erbjuda dig goda möjligheter att utvecklas.
Antal medarbetare: cirka 6 500

Tel: 0771-921 921
www.trafikverket.se/jobboframtid

www.trafikverket.se/jobboframtid

Ingenjören – svenskarnas nya favorit

Ulrika Lindstrand, ordförande i Sveriges Ingenjörer. Foto: Sveriges Ingenjörer/Pernilla Pettersson
Ulrika Lindstrand, ordförande i Sveriges Ingenjörer. Foto: Sveriges Ingenjörer/Pernilla Pettersson
Hela 82 procent av svenskarna anser att ingenjörsyrket är ett framtidsyrke. Det framgår av en ny SIFO-undersökning. Ordföranden i organisationen Sveriges Ingenjörer välkomnar resultatet.
– Det är en glädjande nyhet, som vi visserligen har anat, men inte haft på pränt. Nu gäller det att locka fler kvinnor till yrket, säger Ulrika Lindstrand, som är ordförande i Sveriges Ingenjörer.

Överhuvudtaget har svenskarna en mycket positiv inställning till teknik. Av undersökningen framgår att 73 procent anser att den tekniska utvecklingen de senaste tio till tjugo åren gjort livet bättre för vanliga människor.
Vidare framgår att hela 84 procent tror att den tekniska utvecklingen är avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Det gäller i synnerhet män; 89 procent av männen anser att den tekniska utvecklingen är avgörande för konkurrenskraften.
Männens mer positiva inställning till teknik sätter fingret på ett sedan länge etablerat problem, nämligen att förhållandevis få kvinnor väljer att bli ingenjör. Men Ulrika Lindstrand är övertygad om att det är på väg att förändras och tror på att fler kvinnor väljer yrket.
Hon lyfter fram att högskolorna idag aktivt arbetar för att locka unga kvinnor att söka ingenjörsutbildningar och att unga kvinnor idag presterar bättre i den grundläggande utbildningen.
– Det finns all anledning till optimism när det gäller att locka kvinnor till ingenjörsyrket. Idag är inblicken i vad en ingenjör egentligen sysslar med bristfällig. Vi måste bli bättre på att lyfta fram att ingenjörer arbetar med de viktiga samhällsfrågorna.

Bidra till samhällsutvecklingen
Själv tog hon sin examen i kemi vid Chalmers 1998 och arbetar idag vid läkemedelsföretaget McNeil i Helsingborg. Varför valde hon då att bli ingenjör?
– Ytterst handlar det om ren och skär nyfikenhet, men jag har alltid varit intresserad av läkemedel och i synnerhet av tillverkningsprocessen. Naturligtvis var min drivkraft också att bidra positivt till samhällsutvecklingen.
Nu jobbar Sveriges Ingenjörer vidare med opinionsbildning med hjälp av undersökningen och den kommande rapporten. Nyligen träffade hon ministrarna Ann Linde och Mikael Damberg.
– Det handlar om att lyfta fram ingenjörernas roll i samhället och ministrarna var mycket nyfikna, säger Ulrika Lindstrand.

Innovation är framtiden för ASSA ABLOY

Urban Wellholm, Director Product Innovation på ASSA ABLOY Shared Technologies. Foto: Patrik Lindqvist
Urban Wellholm, Director Product Innovation på ASSA ABLOY Shared Technologies. Foto: Patrik Lindqvist
På ASSA ABLOY Shared Technologies blir mjukvaruutvecklarna allt fler. I och med digitaliseringen handlar låsbranschen inte längre bara om fysiska lås. Det handlar framför allt om nya innovationer där lås kopplas upp mot appar och molntjänster.

I tider när lås- och identitetslösningar blir elektroniska står man inför nya säkerhetsutmaningar. Mjukvaruutvecklare på ASSA ABLOY:s gemensamma inno­vationscenter, Shared Technologies, satsar stort på att utveckla digitala och mobila låslösningar med integrerade säkerhetssystem för alla typer av dörr­miljöer. Förutom myndigheter och företag är det allt fler privatpersoner som efterfrågar elektroniska lås.
– Digitaliseringen är här för att stanna och vi ser att Internet of Things inom låsbranschen är i full fart med nya appar och molntjänster, säger Urban Wellholm, Director Product Innovation på ASSA ABLOY Shared Technologies och berättar att man förra året rankades för tredje gången som ett av världens mest innovativa företag.
– Innovation är den viktigaste drivkraften för att vi ska kunna växa och fortsätta vara världens största leverantör av lås- och dörrlösningar, fortsätter han.

Innovationsdagar ger nya idéer
För att prova nya idéer har Shared Technologies dragit igång ett internt hackaton där mjukvaruutvecklarna får testa nya idéer. Några gånger om året avsätts ett helt dygn åt att ensam eller i grupp brainstorma fram nya lösningar som sen presenteras för varandra.
– Våra innovationsdagar är väldigt uppskattade. Här har man stora möjligheter att utveckla sina idéer, vilket gör jobbet extra roligt, säger Urban Wellholm och berättar att företaget även aktivt arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor där man ser till att investera i att utveckla miljövänliga produkter som också ska minska energiförbrukningen i byggnader.

Bred kompetens viktig
Även mångfaldsfrågor har hög prioritet för koncernen. I den högsta ledningsstrukturen finns 28 nationaliteter och man har som mål att öka antalet kvinnor på chefspositioner.
– Här på kontoret finns en stor spridning i ålder, 25 till 65 år, vilket ger en bra dynamik mellan medarbetarna och stor flexibilitet. Att ha mångfald med bred kompetens är extra viktigt för att vi ska fortsätta vara ledande i branschen, och i den ledningsgrupp jag själv tillhör är det 50% kvinnor, avslutar Urban Wellholm.

ASSA ABLOY Shared Technologies
Som världsledande inom lås- och dörrlösningar använder ASSA ABLOY de senaste teknologierna för att öppna dörrar till evenemang, utbildning, sjukhus, hem, hotell, flygplatser och företag över hela världen. År 2016 rankades ASSA ABLOY för tredje gången som ett av världens mest innovativa företag av tidningen Forbes. Koncernen har cirka 47 000 medarbetare, verksamhet i mer än 70 länder och en omsättning på 71 miljarder SEK.
www.assaabloy.com

www.assaabloy.com

Ericssons vd ser ljust på uppkopplad framtid

Börje Ekholm, vd och koncernchef Ericsson. Foto: Per Myrehed
Börje Ekholm, vd och koncernchef Ericsson. Foto: Per Myrehed
En tillväxt på drygt 50 procent av trafiken i mobilnäten förra året i kombination med att allt fler saker och maskiner kopplas upp, och bäddar för 5G, gör att Ericssons vd och koncernchef Börje Ekholm ser en spännande tid bland annat för ingenjörer som vill delta i den här utvecklingen. De närmaste åren ska 1 000 ingenjörer nyanställas.

Hur ser du på utvecklingen inom telekombranschen just nu?
– Det är spännande bransch med olika utmaningar och med en stor affärspotential. Idag har de flesta människor minst ett mobiltelefonabonnemang och det finns 4,3 miljarder mobila bredbandsabonnemang i världen – och ökningen under förra året var över 25 procent. De senaste åren har även trafiken i mobilnätet fullkomligt exploderat. Mellan slutet av 2015 och slutet av 2016 ökade trafiken med hela 55 procent.* Att människor vill ha och behöver tillgång till mobiltelefoni och mobilt bredband är alltså helt uppenbart. Nu ser vi att marknaden förändras igen genom nästa generations mobilteknik, 5G.
– Utvecklingen går mot att koppla ihop fler och fler saker och maskiner, det vi kallar IoT eller sakernas internet. 5G kommer att förändra och driva innovation i alla branscher och vi ser redan att intresset är mycket stort, både bland våra kunder och från andra industrier, för möjligheterna som 5G kommer att innebära. Med väsentligt högre tillförlitlighet än idag, extremt låg fördröjning, och molnbaserade tjänster öppnas möjligheten att kostnadseffektivt adressera bland annat industrier inom tillverkning, transport, och logistik. Från att näten har varit lite ”best effort” får de med 5G en mycket viktig roll för både företag och konsumenter. De investeringar som våra kunder kommer att göra i 4G-uppgraderingar och 5G innebär dessutom att näten kan hantera 100 gånger fler uppkopplade enheter med upp till 10 års batteritid. Vi är övertygade om att marknaden har en mycket stor potential.

Vilka är de största möjligheterna resp. utmaningarna för branschen och Ericsson?
– Våra kunder, som främst är telekom-operatörer, verkar på en marknad som förändras snabbt eftersom deras kunder, konsumenterna, förväntar sig bättre tjänster och snabbare nät till en lägre kostnad. Samtidigt innebär det stora möjligheter och Ericsson har en ledande position på marknaden.
– Ericsson handlar om vår starka ingenjörskunskap och starka kompetens. Det gäller alla delar av företaget – forskning och utveckling, tjänsteleverans, försäljning och koncernfunktioner. Vi som bolag måste vara i den absoluta framkanten av teknikutvecklingen och företaget har en unik möjlighet att göra det genom att kombinera vår styrka i både produkter och tjänster för att skapa de rätta lösningarna för våra kunder.
– Det är en spännande tid för bland annat ingenjörer att komma in i den här utvecklingen. Det är en del i Ericssons strategi att satsa på nya områden. Inom morgondagens tekniklösningar behöver vi förstärka vår kompetens med nya ingenjörer för att behålla vår position. Sverige är hjärtat i vår globala forskning och utveckling inom radioteknik. Totalt har vi över 8 000 medarbetare i Sverige inom forskning och utveckling. De kommande tre åren kommer vi att behöva rekrytera omkring 1 000 ingenjörer och vi har redan startat det arbetet och ser att vi får många sökanden till våra olika utvecklingssiter.

Vad är roligast med att vara vd för Ericsson?
– Det är ett oerhört förtroende att få vara vd för Ericsson. Jag har alltid beundrat bolaget och jag har ju också suttit i styrelsen i tio år så jag har stor del av mitt hjärta här. Och så sporras jag av utmaningar så därför ser jag fram emot att jobba vidare med vår fokuserade strategi som vi meddelade under våren. Sedan jag startade i januari har jag mött väldigt många kompetenta och professionella medarbetare och jag slutar aldrig att imponeras av deras drivkraft och engagemang.

Kort om din egen ingenjörsbakgrund.
– Jag är civilingenjör i elektroteknik och har examen från KTH i Stockholm. Jag har inte arbetat som renodlad ingenjör men utbildningen har varit grunden i min karriär och från den har jag fått kunskap om hur jag kan adressera och lösa problem. Under många år var jag också ordförande för KTH och det har självfallet gett mig insyn i och kunskap inom teknikområdet.

* Ericsson Mobility Report

Fotnot: Den här intervjun gjordes via e-post

Svenska Bostäder går från framgång till framgång

Peter Julin, projektledare ombyggnad och Pernilla Eckeskog, personalvetare och HR-konsult vid Svenska Bostäder. Foto: Gonzalo Irigoyen
Peter Julin, projektledare ombyggnad och Pernilla Eckeskog, personalvetare och HR-konsult vid Svenska Bostäder. Foto: Gonzalo Irigoyen
Det kommunägda bostadsbolaget Svenska Bostäder erbjuder intressanta och varierade uppdrag för engagerade ingenjörer som vill vara delaktiga i att utveckla samhällsnyttan i Stockholms stad. För närvarande förbereder bolaget för att de kommande åren kraftigt öka byggandet av hyresrätter.

Svenska Bostäder grundades redan 1944 och har sedan dess varit en nyckelaktör i utformningen av den svenska bostadsmarknaden. Idag förvaltar bolaget tiotusentals lägenheter och lokaler i Stockholm och förbereder för att under de kommande åren bygga hela 1 000 nya bostäder per år.
– Vi är en av de stabilaste bostadsförvaltarna i Sverige och det är något vi tänker fortsätta att vara. Det omfattar inte bara att vara bäst på hyresrätter, utan även att bedriva en verksamhet som gör skillnad i praktiken, säger Pernilla Eckeskog, personalvetare och HR-konsult vid Svenska Bostäder.
Projektledaren Peter Julin ger Pernilla sitt medhåll och betonar att det just är möjligheten att bidra till samhällsnyttan som spelade störst roll då han sökte sig till Svenska Bostäder för drygt ett år sedan.
– Genom att förvalta våra fastigheter på ett hållbart och medvetet sätt förbättrar vi vardagen för tusentals människor varje år. Det är oerhört stimulerande och roligt samtidigt som det är både utvecklande och utmanande att få ingå i en så stor organisation. Förutom de krav som ställs på oss från Stockholms stad vad gäller exempelvis miljöaspekter och energiförbrukning har vi själva en målsättning att arbeta resultatorienterat, handlingskraftigt, kommunikativt och lyhört, säger han.

Jämställdhet och mångfald
Företagets värdegrund genomsyrar hela organisationen och ger konkreta resultat; förutom att Svenska Bostäder vann Kundkristallen tidigare i år som Sveriges bästa hyresvärd är företaget rankat som en av Sveriges bästa arbetsplatser i Great Place to Works undersökning och ligger också i toppen bland fastighetsbolag vad gäller jämställdhet enligt Nyckeltalsinstitutet.
– Jämställdhetsfrågor och mångfald är angelägna ämnen för oss. Vi har en relatvit jämn fördelning mellan kvinnor och män och uttaget av föräldradagar fördelar sig också jämnt mellan könen.

Generös fortbildning
För möjligheterna att göra karriär och fortbilda sig finns en långtgående flexibilitet. Peter Julin konstaterar att det råder en mycket generös inställning till kompetensutveckling och utbildning.
Det anordnas en hel del utbildningar företagsövergripande, både gällande teknik men också exempelvis kundbemötande. Vill man gå vidare inom företaget finns en mängd olika vägar att ta – alla nya tjänster annonseras internt på bolagets intranät, så det finns goda alternativ för de som vill röra sig sidledes eller kanske axla en ledarroll.
Pernilla betonar dock att en av företagets målsättningar är att ge medarbetarna god möjligheter att kombinera arbete med privatliv.
Svenska Bostäder har utmärkta förmåner, bra arbetstider och satsar mycket på hälsa, bland annat genom ett ansenligt friskvårdsbidrag och ett stort antal gemensamma friskvårdsaktiviteter.

Mångsidigt fastighetsbestånd
Svenska Bostäders fastighetsbestånd är mångsidigt och bjuder på omväxlande utmaningar för företagets medarbetare. Utöver bostäder och lokaler som exempelvis förskolor och affärsverksamheter förvaltar Svenska Bostäder även kulturhistoriska och k-märkta fastigheter med unika förutsättningar, i dotterbolaget Stadsholmen AB.
– Våra projektledare behöver vara beredda på att anpassa sig beroende på vilka fastigheter och skeden de arbetar med. I många fall handlar det om att kunna balansera flera projekt i olika skeden, där vissa kanske befinner sig i produktion medan andra är i ett förstudieskede. Projektledarna på Svenska Bostäder har det övergripande ansvaret för alla processer i projekten, säger Peter.
Förutom projektledare söker företaget även bland annat fastighetsingenjörer, installationsledare och traineer.
– Utöver relevant utbildning är det även viktigt att man som ingenjör hos oss är självgående och trivs med männi­skor – en viktig del av jobbet är att samverka med arkitekter och teknikkonsulter i projekteringsskedet och entreprenörer i produktionsskedet. Vi har mycket planerat inför framtiden och därför är vi ute efter engagerade medarbetare som är intresserade av att vara med på den resan, avslutar Pernilla.

Svenska Bostäder
Svenska Bostäder grundades 1944 och ägs av Stockholms stad. De närmaste åren bygger bolaget tusentals nya hyreslägenheter i Stockholms stad. Svenska Bostäder förvaltar också lokaler och centrumanläggningar. Där finns allt från kontor, butiker och restauranger till förskolor, vårdanläggningar och lager. Verksamheterna bidrar till att skapa levande stadsdelar.

Svenska Bostäder
Box 95
162 12 Vällingby
Tel: 08-508 370 00
E-post: info@svenskabostader.se
www.svenskabostader.se

www.svenskabostader.se

Civilingenjören Bashar från Syrien fick praktikplats på Volvo

Bashar Al Suliman, civilingenjör från Syrien, har praktik på Volvo Lastvagnar i Umeå. Foto: Elin Vinger Elliot
Bashar Al Suliman, civilingenjör från Syrien, har praktik på Volvo Lastvagnar i Umeå. Foto: Elin Vinger Elliot
För 35-åriga Bashar Al Suliman, som är civilingenjör med inriktning mot produktionsteknik, tog det ett drygt år från det att han kom från Syrien till Sverige tills han fick praktik via akademikerprogrammet Jobbsprånget på Volvo Lastvagnar i Umeå.

– Jag kom till Sverige för arton månader sedan. Med mig i bagaget hade jag nio års yrkeserfarenhet som ingenjör på ett företag som tillverkar maskiner för trävaruindustrin. Jag hade också hunnit påbörja en masterexamen i robotik på ett universitet i Syrien som jag dessvärre inte hade möjlighet att slutföra på grund av kriget, säger Bashar Al Suliman.
Väntetiden för asylsökande att få sitt ärende handlagt av Migrationsverket är i dagsläget lång. Enligt reglerna får den asylsökande inte arbeta eller praktisera under väntetiden. Bashar Al Suliman, som var angelägen om att snabbt lära sig svenska och få in en fot på den svenska arbetsmarknaden, lyckades få tillstånd att praktisera i en livsmedelsbutik för att stärka sina svenskkunskaper.

Problemlösning lättare i Sverige
När han på Facebook läste om Jobbsprånget, ett praktikprogram för nyanlända akademiker, blev Bashar Al Suliman genast intresserad. Via Jobbsprånget genomför han nu en fyra månaders praktik på Volvo Lastvagnar i Umeå.
– Jag är inne på min tredje månad på Volvo Lastvagnar och trivs mycket bra. Även om den grundläggande ingenjörskompetensen är densamma över hela världen så finns det många skillnader mellan den svenska och den syriska företagskulturen. I Syrien tvingades jag exempelvis ofta anstränga mig mycket för att få tag på de data och det informationsunderlag jag behövde för att kunna göra mitt jobb som ingenjör. I Sverige finns all information som behövs lättillgängligt på ett helt annat sätt, vilket förstås underlättar det problemlösande arbetet, säger Bashar Al Suliman.

Nytta av sin syriska erfarenhet
Hans tips till andra nyanlända ingenjörer är att inte nöja sig med att sitta och vänta på att möjligheterna till praktik och jobb ska dyka upp. Det är viktigt att vara aktiv och själv söka upp de möjligheter som finns.
– Jag skulle gärna vilja jobba på Volvo Lastvagnar eller något annat svenskt ingenjörsföretag i framtiden. Jag ser goda möjligheter att verkligen få nytta av min utbildning och erfarenhet från Syrien på den svenska arbetsmarknaden, men det gäller att jag verkligen visar vad jag går för så arbetsgivare förstår att jag kan tillföra mycket värde. Det är också angeläget att Migrationsverkets regler ändras så det blir möjligt att praktisera eller arbeta även medan man väntar på uppehållstillstånd, säger Bashar Al Suliman.

Jobbsprånget
Jobbsprånget är ett praktikprogram på engelska för nyanlända akademiker, som enkelt matchar arbetsgivares kompetensbehov med ingenjörer, arkitekter, naturvetare och ekonomer.
Arbetssökande nyanlända kan genom det fyra månader långa praktikprogrammet komma i kontakt med arbetsgivare i privat och offentlig sektor runt om i Sverige.
Jobbsprånget drivs av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin med mål att förmedla 4 000 praktiktillfällen under fem år. Jobbsprånget, som finansieras av Wallenbergsstiftelserna, samarbetar med Arbetsförmedlingen och är upptaget i regeringens satsning för integration fram till 2019. Den 16 juli öppnar ansökningsperioden för höstens praktikplatser.

På Lundafastigheter finns alla möjligheter

Daniel Andersson, chef för teknik och service och Camilla Lidgren, chef för Lundafastigheters projektavdelning. Foto: Jan Nordén
Daniel Andersson, chef för teknik och service och Camilla Lidgren, chef för Lundafastigheters projektavdelning. Foto: Jan Nordén
– På Lundafastigheter arbetar vi med projektens hela livscykel och ser dem växa fram från idé till färdig byggnad. Det är enormt stimulerande och stor skillnad mot konsultvärlden där projekten lämnas när uppdraget är slut, säger Daniel Andersson, chef för teknik och service.

Lund växer så det knakar. Om sex år beräknas kommunen att ha cirka 130 000 invånare, vilket är 13 000 fler än idag. Camilla Lidgren, chef för Lundafastigheters projektavdelning, har bråda dagar.
– Vi ansvarar för ny- och ombyggnad av kommunens fastigheter. Det kan handla om allt från skolor, förskolor och idrottshallar till konsertsalar.
Ett aktuellt projekt är bygget av en helt ny gymnasieskola för 2 000 elever.
– Det är ett jätteprojekt i 700-miljonersklassen där bygget ska ske i form av en samverkansentreprenad. Projektet startar på allvar efter semestern och vi söker nu flera nya projektledare som vill vara en del av den här spännande resan.
Daniel Andersson ansvarar för verksamhetens teknik- och service-avdelning.
– Vi fokuserar på själva driften där uppdragen omfattar hela spektrumet, från att ta hand om felanmälningar och små om- och tillbyggnader till injustering av system, energimätning, driftoptimering och teknisk rådgivning för hela Lundafastigheter.
När det gäller nybyggen kommer medarbetarna på teknik och service in i bilden när det står klart vad det är som ska byggas.
– Våra specialister från ingenjörsgrupperna bistår projektledarna i arbetet med de tekniska systemvalen och även här söker vi nya medarbetare.

Inspirerande
Både Daniel och Camilla har tidigare arbetat på olika poster inom entreprenadsidan, och sedan två och ett halvt år leder de sina respektive avdelningar på Lundafastigheter.
– Jag stormtrivs med att vara på beställarsidan. Det är politikerna som bestämmer, men vi kan påverka ganska mycket och gör vi vårt jobb bra, så blir det också en bra stad att bo i, säger Camilla.
Daniel nickar instämmande.
– Det gäller att vara stresstålig, den som tror att det är lugna gatan i en kommunal verksamhet kan inte ha mer fel. Här är det konstant nya utmaningar, vilket passar mig bra. Vi söker medarbetare som trivs när det händer mycket.
Camilla framhåller de goda möjligheterna till fortbildning och kompetensutveckling som omfattar alla medarbetare.
– Förutom att du utvecklas på jobbet, kan gå från små till stora projekt och få mer avancerade arbetsuppgifter i takt med att kunskap och erfarenhet ökar, finns ett stort utbud av olika kurser och utvecklingsprogram. Det finns även möjlighet att rotera mellan avdelningar och enheter, driva utvecklingsprojekt och arbeta med verksamhetsutveckling, listan kan göras hur lång som helst. På Lundafastigheter finns alla möjligheter.

Lundafastigheter
I Lunds kommun arbetar drygt 9 000 personer med att skapa bästa möjliga förhållanden för våra 117 000 invånare, våra företag och besökare. Lundafastigheter är ett affärsområde inom Serviceförvaltningen. Vi förvaltar cirka 450 fastigheter omfattande drygt 656 000 kvm åt kommunens olika verksamheter såsom förskolor, skolor, gruppboenden, idrottsanläggningar och kontor.

Lunds kommun
Box 41
221 00 Lund
Tel: 046-359 50 00
www.lund.se

www.lund.se

Samverkan och spjutspetsområden stärker Sverige som FoU-nation

Johan Söderström, vd för ABB Sverige. Foto: Jonas Bilberg
Johan Söderström, vd för ABB Sverige. Foto: Jonas Bilberg
Vilka företag och tekniska högskolor är viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation? Bland företagen ligger ABB, Scania, Ericsson och Volvo Group i topp och bland de tekniska högskolorna kommer KTH och Chalmers klart först.

– Några av de områden där Sverige är ledande vad gäller FoU inom teknik och naturvetenskap är fordonsteknik med fokus på lastbilar, bussar, bilar, fordonssäkerhet och mjukvara för självkörande bilar. Cybersäkerhet, generatorteknik, elkraft, läkemedel, metallindustrin, papper och massa samt gruvindustrin och telekomindustrin är andra styrkeområden i den svenska industrins FoU-satsningar, säger Johan Söderström, som sedan sex år tillbaka är vd för ABB Sverige. Han är civilingenjör med inriktning mot industriell ekonomi och började på ABB som trainee 1986. Sedan dess har han stannat på företaget, bortsett från en kort period. Han är även ordförande i Teknikföretagen och i Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.
Han är förstås glad över att ABB toppar listan över företag som civilingenjörerna anser vara viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation. Samtidigt samverkar ABB med de flesta av de andra företagen på listan, som alla är framstående inom sina nischer.

Fördjupa strategiska samarbeten
– Vi har strategiska samarbeten med många av de tekniska högskolor och universitet som toppar rankingen. Samtliga tekniska högskolor och universitet präglas av en genomgående hög kompetens, men de har varierande styrkeområden. Jag tror mycket på att de tekniska högskolorna behöver fördjupa sin strategiska samverkan i framtiden, globalt och lokalt, men då gäller det att de samverkar på områden där de verkligen kan göra skillnad och åstadkomma gemensamma forskningsresultat, säger Johan Söderström.
Ett mer tvärvetenskapligt och holistiskt anslag i forskningssamarbetet mellan akademi och näringsliv är, enligt Johan Söderström, ett möjligt förbättringsområde som kan bidra till att forskningen får den breda ansats som gör att den blir framgångsrik i framtiden.

Hållbarhet och digitalisering
– Sverige är ett litet land med 0,12 procent av världens befolkning. För att vi ska vara en toppnation inom forskning och innovation även i framtiden krävs att vi fokuserar på spjutspetsforskning inom ett fåtal strategiska områden, med hållbarhet och digitalisering som genomgående möjliggörare. Digitaliseringen bidrar samtidigt till att generera nya affärsmodeller, vilket innebär att avstånden mellan olika branscher har minskat. Allt fler stora industriföretag samverkar med startupbolag som hjälper dem att utveckla smarta lösningar som ger reella värden i många branscher. Det medför ett mer agilt angreppssätt på FoU-arbetet, säger Johan Söderström.

Vilka av följande företag är viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation? Ange gärna flera.
forskning_graf_1

Vilka av följande tekniska högskolor är viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation? Ange gärna flera.
forskning_graf_2

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskoleingenjörer den 1–2 juni 2017. Statistisk felmarginal: 2,5-4,0 procentenheter.