Etikettarkiv: ABB

Energibranschens paradigmskifte kräver ingenjörskompetens

Pia Brantgärde Linder, affärsområdeschef för High Voltage Products i norra Europa på ABB. Foto: Jonas Bilberg / ABB
Pia Brantgärde Linder, affärsområdeschef för High Voltage Products i norra Europa på ABB. Foto: Jonas Bilberg / ABB

Energibranschen befinner sig mitt i ett grönt skifte med nya kundkrav och samhällstrender som påverkar branschens snabba utveckling. Behovet av ingenjörskompetens är omfattande inom i stort sett alla områden. För Pia Brantgärde Linder, affärsområdeschef för High Voltage Products i norra Europa på ABB, har det varit självklart att stanna i branschen länge.

Pia Brantgärde Linder har gjort karriär på ABB sedan hon tog civilingenjörsexamen från Chalmers 1997. Att det blev just energibranschen var egentligen något av en slump. När Pia Brantgärde Linder kom in på ABB:s traineeprogram placerades hon på företagets kraftenhet i Ludvika. Det blev starten på en personlig utvecklingsresa i energibranschen. 2017 utsågs hon till Årets Kraftkvinna, energibranschens utmärkelse som lyfter fram kompententa kvinnor i branschen.

Mer intressant än någonsin
– Den främsta anledningen till att jag stannat i energibranschen och på ABB så länge är att jag arbetat inom många olika områden, med otroligt kompetenta människor omkring mig. I vår bransch står ingenting stilla, vi rör oss hela tiden framåt och vågar komma med nya, ibland utmanande och ofta banbrytande lösningar till marknaden. Just energibranschen känns spännande eftersom den befinner sig mitt i ett paradigmskifte just nu. Jag upplever att branschen för tillfället är mer intressant än någonsin tidigare, säger Pia Brantgärde Linder.
Som ingenjör hittar man många utmaningar i energibranschen, inte minst i anknytning till den elektrifiering som pågår av hela samhället samt omställningen från ett fossilt till ett grönt elnät med ökad integration av bland annat vindenergi och solenergi och inte minst elfordon.

Mycket ingenjörskompetens
– Det behövs mycket ingenjörskompetens med i stort sett alla tekniska inriktningar för att lösa energibranschens framtida utmaningar, alltifrån mikronät till att bygga laddinfrastruktur för elfordon och bidra till branschens digitalisering. Det känns väldigt meningsfullt att vara med och bidra till framtidens hållbara samhälle, vilket man definitivt gör som ingenjör i energibranschen. Jag är stolt över att arbeta i den här branschen, säger Pia Brantgärde Linder.

Människa och teknik
Hon gillar att jobba nära kunder, leda medarbetare och att vara verksam i gränslandet mellan människa och teknik.
– Jag kan absolut rekommendera andra ingenjörer att söka sig hit. Energibranschen kommer också att vara i omvärldens fokus i många år framöver eftersom den ju fyller en nyckelfunktion i den stora klimatomställningen, och det känns spännande. För ingenjörer som är intresserade av branschen är det ambition och intresse snarare än specifika erfarenheter som avgör, säger Pia Brantgärde Linder.

Samverkan och spjutspetsområden stärker Sverige som FoU-nation

Johan Söderström, vd för ABB Sverige. Foto: Jonas Bilberg
Johan Söderström, vd för ABB Sverige. Foto: Jonas Bilberg
Vilka företag och tekniska högskolor är viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation? Bland företagen ligger ABB, Scania, Ericsson och Volvo Group i topp och bland de tekniska högskolorna kommer KTH och Chalmers klart först.

– Några av de områden där Sverige är ledande vad gäller FoU inom teknik och naturvetenskap är fordonsteknik med fokus på lastbilar, bussar, bilar, fordonssäkerhet och mjukvara för självkörande bilar. Cybersäkerhet, generatorteknik, elkraft, läkemedel, metallindustrin, papper och massa samt gruvindustrin och telekomindustrin är andra styrkeområden i den svenska industrins FoU-satsningar, säger Johan Söderström, som sedan sex år tillbaka är vd för ABB Sverige. Han är civilingenjör med inriktning mot industriell ekonomi och började på ABB som trainee 1986. Sedan dess har han stannat på företaget, bortsett från en kort period. Han är även ordförande i Teknikföretagen och i Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.
Han är förstås glad över att ABB toppar listan över företag som civilingenjörerna anser vara viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation. Samtidigt samverkar ABB med de flesta av de andra företagen på listan, som alla är framstående inom sina nischer.

Fördjupa strategiska samarbeten
– Vi har strategiska samarbeten med många av de tekniska högskolor och universitet som toppar rankingen. Samtliga tekniska högskolor och universitet präglas av en genomgående hög kompetens, men de har varierande styrkeområden. Jag tror mycket på att de tekniska högskolorna behöver fördjupa sin strategiska samverkan i framtiden, globalt och lokalt, men då gäller det att de samverkar på områden där de verkligen kan göra skillnad och åstadkomma gemensamma forskningsresultat, säger Johan Söderström.
Ett mer tvärvetenskapligt och holistiskt anslag i forskningssamarbetet mellan akademi och näringsliv är, enligt Johan Söderström, ett möjligt förbättringsområde som kan bidra till att forskningen får den breda ansats som gör att den blir framgångsrik i framtiden.

Hållbarhet och digitalisering
– Sverige är ett litet land med 0,12 procent av världens befolkning. För att vi ska vara en toppnation inom forskning och innovation även i framtiden krävs att vi fokuserar på spjutspetsforskning inom ett fåtal strategiska områden, med hållbarhet och digitalisering som genomgående möjliggörare. Digitaliseringen bidrar samtidigt till att generera nya affärsmodeller, vilket innebär att avstånden mellan olika branscher har minskat. Allt fler stora industriföretag samverkar med startupbolag som hjälper dem att utveckla smarta lösningar som ger reella värden i många branscher. Det medför ett mer agilt angreppssätt på FoU-arbetet, säger Johan Söderström.

Vilka av följande företag är viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation? Ange gärna flera.
forskning_graf_1

Vilka av följande tekniska högskolor är viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation? Ange gärna flera.
forskning_graf_2

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskoleingenjörer den 1–2 juni 2017. Statistisk felmarginal: 2,5-4,0 procentenheter.