Etikettarkiv: Kompetensbehov

Försvarssektorns spjutspetsteknologi driver teknikutvecklingen

Ellen Molin, styrelseledamot i branschorganisationen SOFF.
Ellen Molin, styrelseledamot i branschorganisationen SOFF.

Saab, Försvarsmakten, FOI och BAE Systems är de försvarsaktörer flest ingenjörer har ett positivt intryck av. Det framgår av Framtidens Karriär – Ingenjörs undersökning bland att slumpmässigt urval av högskole- och civilingenjörer i Sverige.

– Det känns jätteroligt att så många som 45 procent av ingenjörerna har ett positivt intryck av Saab som företag. Undersökningsresultatet är ett kvitto på att vårt långsiktiga arbete ger resultat. Många känner till och kan tänka sig att arbeta med våra varumärken, exempelvis Gripen. Att många ingenjörer har ett positivt intryck av Försvarsmakten beror förmodligen på att ingenjörer kan göra en viktig insats för Sverige genom att arbeta där, säger Ellen Molin, styrelseledamot i branschorganisationen SOFF, Säkerhets- och försvarsföretagen och affärsområdeschef för Support and Services på Saab.

”Försvarssektorn har ständigt behov av att befinna sig i teknikutvecklingens absoluta framkant.”

Teknikutvecklingen framkant
Hon betraktar försvarssektorn som viktig för Sverige i allmänhet och teknikutvecklingen i synnerhet.
– Försvarssektorn har ständigt behov av att befinna sig i teknikutvecklingens absoluta framkant. Försvarssektorn bidrar därmed till att driva teknikutvecklingen även i andra branscher. Jag kan definitivt rekommendera försvarssektorn till ingenjörer som vill arbeta i en bransch där de verkligen kan fokusera på ingenjörsmässiga utmaningar. Försvarssektorn har som uppgift att göra världen till en säkrare plats och kommer därför alltid att kunna erbjuda spännande utmaningar för ingenjörer, säger Ellen Molin.

Öka säkerheten i världen
Enligt Ellen Molin är sektorns behov av ingenjörer omfattande. I princip alla typer av ingenjörer kan hitta en roll i försvarssektorn, bland annat de som har erfarenhet av och kompetens inom projektledning, systemvetenskap och it-säkerhet. Två ingenjörskategorier som är särskilt efterfrågade i försvarssektorn är mjukvaruingenjörer och elektroingenjörer.
– Det finns många goda skäl för ingenjörer att satsa på försvarssektorn. Den avancerade tekniken, möjligheten att arbeta med en industri som verkligen behövs för att öka säkerheten i hela världen och att få arbeta med kollegor som delar såväl tekniska som humanitära intressen är några starka argument som talar till försvarssektorns fördel, säger Ellen Molin.

Vilka av följande försvarsaktörer har du positivt intryck av?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

AI-utvecklingen kräver mjukare kompetenser

Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH och vice skolchef för Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH.
Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH och vice skolchef för Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH.

AI-utvecklingen sker med rasande fart och utvecklingens främsta fokus är just nu på nästa generation automatisering. Något som kan innebära en drastisk disruption på alla marknader.
– Den tekniska kompetensen kommer att behöva kompletteras med mjukare kompetenser, säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH.

Automatisering med hjälp av AI är inget nytt längre. Men tekniken idag handlar om ganska förutsägbara rörelsemönster och processer. Nästa steg är att integrera finare motorik – till den grad att tekniken kan efterlikna mänskliga rörelser och uppfattningsförmågor.
– Kategorisering av bild och ljud har kommit en bra bit. Tekniken kan idag till exempel tolka medicinska bilder, eller bilder på platser och personer. Den kan jämföra olika produkter, till exempel skor eller plagg inom modeindustrin. Finns det bara bra mätdata går nästan allt inom detta att automatisera idag, säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH och vice skolchef för Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH.
– Men, lägger hon till, att tolka en dialog mellan två personer på gatan, där är vi inte än.

Nästa generation automatisering
Som professor på KTH leder Danica Kragic Jensfelt just nu en del av Wallenbergstiftelsens nationella miljardsatsning på AI. Hon ansvarar för den del som fokuserar på maskininlärning. Hon berättar att AI-utvecklingen nu går in i nästa fas, från automatisering av tvådimensionella rörelser till teknik som klarar av samma fysiska uppgifter som en människa.
– Just nu tittar vi mycket på nästa generations robotsystem som har mer av människans eller ett djurs fysiska möjligheter. Vi pratar om något som rör sig i mer än två dimensioner, om robotar som inte bara är en stor arm. På ett modernt lager, till exempel, är mycket automatiserat idag, men att organisera en hylla kräver fortfarande en människas hand. Nästa steg är att integrera möjlighet till kroppsliga rörelser och finmotorik.
Ska tekniken klara av att efterlikna mänsklig interaktion krävs dock enorma datamängder, sensorer som uppfattar dem samt mjukvaran som analyserar och agerar utifrån dem. Och dit är det en bit kvar, menar hon.
– När det problemet är löst, då är det inte mycket kvar för att automatisera allt, allt, allt vi människor gör. Och väl där kommer vi att stå inför nästa stora disruption, säger Danica.

Digitalisering
Framtidens Karriär – Ingenjör har ställt frågan ”Vilka företag driver digitaliseringen framåt?” Här är Ericsson (48%) i topp bland respondenternas svar följt av Volvo Cars (35%) och Ikea (28%).
– Jag blir lite förvånad över att Ikea är så högt på listan bland svaren. Det är kanske lättare att uppfatta att företag som Ikea leder utvecklingen eftersom man som kund får en förändrad tjänst. En bank kan dock göra en större förändring utan att detta nödvändigtvis uppfattas av kunden. Samtidigt har du företag som SEB i botten, företag som verkligen är tvungna att driva digitaliseringsutvecklingen framåt eftersom deras produkter baseras på digitalisering.
Egentligen kanske det är exempelvis Volvo tillsammans med Ericsson, eller Ikea tillsammans med Electrolux som driver digitaliseringen mest, menar Danica. En branschöverskridande utveckling alltså, som hon tror kommer att fortsätta på inslagen bana. Den oundvikliga disruption vi har att förvänta oss, däremot, kommer att ställa nya frågor, skapa nya system och – inte minst – kräva nya kompetenser.

Mjukare kompetenser
– Det de flesta efterfrågar just nu är olika typer av mjukvaruingenjörer, men sett till framtiden har vi väldigt svårt att föreställa oss vilka nya områden som vi behöver lära oss mer om för att systemen ska kunna utvecklas på rätt sätt, säger Danica och fortsätter:
– Det vi däremot vet är att tekniken kommer att komma så nära människan så att det inte bara kommer att handla om teknik längre. Och om du ska bygga system som är till för och ska användas av människor, behöver du komplettera den tekniska kompetensen med mjukare kompetens. Som förmågan att ställa och svara på etiska och moraliska frågor, till exempel.

Vilka av följande företag driver digitaliseringen mest framåt?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Energibranschens paradigmskifte kräver ingenjörskompetens

Pia Brantgärde Linder, affärsområdeschef för High Voltage Products i norra Europa på ABB. Foto: Jonas Bilberg / ABB
Pia Brantgärde Linder, affärsområdeschef för High Voltage Products i norra Europa på ABB. Foto: Jonas Bilberg / ABB

Energibranschen befinner sig mitt i ett grönt skifte med nya kundkrav och samhällstrender som påverkar branschens snabba utveckling. Behovet av ingenjörskompetens är omfattande inom i stort sett alla områden. För Pia Brantgärde Linder, affärsområdeschef för High Voltage Products i norra Europa på ABB, har det varit självklart att stanna i branschen länge.

Pia Brantgärde Linder har gjort karriär på ABB sedan hon tog civilingenjörsexamen från Chalmers 1997. Att det blev just energibranschen var egentligen något av en slump. När Pia Brantgärde Linder kom in på ABB:s traineeprogram placerades hon på företagets kraftenhet i Ludvika. Det blev starten på en personlig utvecklingsresa i energibranschen. 2017 utsågs hon till Årets Kraftkvinna, energibranschens utmärkelse som lyfter fram kompententa kvinnor i branschen.

Mer intressant än någonsin
– Den främsta anledningen till att jag stannat i energibranschen och på ABB så länge är att jag arbetat inom många olika områden, med otroligt kompetenta människor omkring mig. I vår bransch står ingenting stilla, vi rör oss hela tiden framåt och vågar komma med nya, ibland utmanande och ofta banbrytande lösningar till marknaden. Just energibranschen känns spännande eftersom den befinner sig mitt i ett paradigmskifte just nu. Jag upplever att branschen för tillfället är mer intressant än någonsin tidigare, säger Pia Brantgärde Linder.
Som ingenjör hittar man många utmaningar i energibranschen, inte minst i anknytning till den elektrifiering som pågår av hela samhället samt omställningen från ett fossilt till ett grönt elnät med ökad integration av bland annat vindenergi och solenergi och inte minst elfordon.

Mycket ingenjörskompetens
– Det behövs mycket ingenjörskompetens med i stort sett alla tekniska inriktningar för att lösa energibranschens framtida utmaningar, alltifrån mikronät till att bygga laddinfrastruktur för elfordon och bidra till branschens digitalisering. Det känns väldigt meningsfullt att vara med och bidra till framtidens hållbara samhälle, vilket man definitivt gör som ingenjör i energibranschen. Jag är stolt över att arbeta i den här branschen, säger Pia Brantgärde Linder.

Människa och teknik
Hon gillar att jobba nära kunder, leda medarbetare och att vara verksam i gränslandet mellan människa och teknik.
– Jag kan absolut rekommendera andra ingenjörer att söka sig hit. Energibranschen kommer också att vara i omvärldens fokus i många år framöver eftersom den ju fyller en nyckelfunktion i den stora klimatomställningen, och det känns spännande. För ingenjörer som är intresserade av branschen är det ambition och intresse snarare än specifika erfarenheter som avgör, säger Pia Brantgärde Linder.

Cybersäkerheten ska stärkas – och kompetensen med den

Generalmajor Fredrik Robertsson, CIO Försvarsmakten. Foto: Försvarsmakten
Generalmajor Fredrik Robertsson, CIO Försvarsmakten. Foto: Försvarsmakten

Intresset för att jobba inom försvarssektorn är på topp bland Sveriges ingenjörer. Något Försvarsmaktens CIO Fredrik Robertsson välkomnar.
– Rekryteringsbehovet kommer bara att fortsätta öka, säger han.

Två av tre civil- och högskoleingenjörer säger att de kan tänka sig att arbeta inom försvarssektorn enligt en undersökning av Framtidens Karriär – Ingenjör. Samma undersökning visar vidare att Försvarsmakten rankas högst bland de myndigheter civil- och högskoleingenjörer har ett positivt intryck av.
– Vi är en spännande och attraktiv arbetsgivare. Man vet att man får jobba med avancerad teknik och att vi lägger mycket resurser på området. Och det finns samtidigt ett ökat intresse för försvaret, säger Fredrik Robertsson, generalmajor och CIO hos Försvarsmakten.
Detta intresse är enligt Robertsson både välkommet och nödvändigt.

”Med tanke på omvärldsutvecklingen och hotbilden är cybersäkerhet ett fokusområde för Försvarsmakten”

Ständig hotbild …
Ju mer samhället digitaliseras desto sårbarare blir det nämligen, menar han. Idag flödar nättroll, statsunderstödda påverkanskampanjer och grov organiserad it-brottslighet i den digitala undre världen. Då allt från mikrovågsugnar till kritiska vårdinstrument, bilar och flygplan kopplas upp blir säkerheten en viktig del av teknikutvecklingen.
En viktig faktor för att stärka säkerheten är att öka medvetenheten hos alla som använder digitala tjänster. Säkerhetskompetensen behöver stärkas hos såväl chefer och ingenjörer, som hos vanliga användare och systemadministratörer, menar Fredrik Robertsson.
– Med tanke på omvärldsutvecklingen och hotbilden är cybersäkerhet ett fokusområde för Försvarsmakten. Och den snabba teknikutvecklingen är något som vi behöver kunna hantera och dra fördel av på ett säkert sätt, säger han.

… ger ändlöst kompetensbehov
Och med en växande hotbild följer ett allt större behov av kompetens som kan bidra till cyberförsvaret och som kan bygga robusta system.
– Behovet gäller framförallt utvecklare, it-, säkerhets- och verksamhetsarkitekter liksom systemintegratörer, säger Fredrik Robertsson och fortsätter:
– Försvarssektorn rekryterar inom dessa områden varje dag. Och vår efterfrågan kommer att fortsätta öka.

Vilka av följande statliga myndigheter har du positivt intryck av?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Stort rekryteringsbehov när infrastrukturen moderniseras

Foto: Shutterstock
Peter Uneklint, programchef för höghastighetsjärnvägen på Trafikverket. Foto: Kerstin Ericsson
Peter Uneklint, programchef för höghastighetsjärnvägen på Trafikverket. Foto: Kerstin Ericsson

Infrastrukturutveckling för en hållbar tillväxt lockar allt fler ingenjörer till den offentliga sektorn. När morgondagens tekniska utmaningar, som höghastighetsbanan, ska lösas kommer det att finnas många spännande arbetsuppgifter för ingenjörer.

I strävan att uppnå FN:s uppsatta globala mål för en hållbar utveckling kommer Sverige att behöva en motståndskraftig infrastruktur. Det kommer innebära nya tekniska utmaningar för hur naturens resurser ska hanteras och hur människor verkar i dessa miljöer. Här kommer det att finnas många spännande arbetsuppgifter i allt från samhällsplanering till tekniska och ekonomiska kapacitetsfrågor.
– Det som gör det här jobbet så intressant är att man får vara med och verka för ett bättre samhälle i stort. I utvecklandet av höghastighetståg skapar vi förutsättningar för morgondagens resenärer att kunna förflytta sig på ett smart och hållbart sätt, vilket gynnar både enskilda medborgare, företag och miljön, säger Peter Uneklint som är programchef för höghastighetsjärnvägen, även kallad En ny generation järnväg, på Trafikverket.

Skapar hållbar tillväxt
För att skapa social hållbarhet i ett samhälle krävs det att tillgängligheten ökar. Med den nya stambanan skulle en resa mellan Stockholm och Göteborg i 320 km/h ta två timmar, och Stockholm–Malmö bara en halvtimme mer.
– Förutom att den nya järnvägen är viktig för de tre storstäderna kommer höghastighetsbanan även att leda till ökat bostadsbyggande och tillväxt i många kommuner längs sträckorna. En restid under tre timmar gör också tåget mer konkurrenskraftigt gentemot flyget, fortsätter han.

Framtidsbransch
Moderniseringen av infrastrukturen gör att kompetensbehovet inom området kommer att vara stort, med ett brett kunskapsspann. Peter Uneklint berättar att man kommer att behöva anställa allt från projektledare, samhällsplanerare, signaltekniker, broingenjörer, utredare till it-ingenjörer framöver.
– Det kommer att finnas många spännande arbetsuppgifter inom området och en bredd som ger stora möjligheter att utvecklas inom. Bara på Trafikverket räknar vi med att anställa 2 000–3 000 medarbetare inom några år, säger han och tillägger att han varmt kan rekommendera att arbeta med infrastrukturutveckling.
– Förutom att arbetet är väldigt spännande är det roligt att få vara med och bidra till att skapa ett hållbart samhälle. Det ger mervärde för både en själv och andra, avslutar han.

Digitalisering viktig utmaning för teknikkonsulter

Martin Segerström, vd på ALTEN Sverige. Foto: ALTEN
Martin Segerström, vd på ALTEN Sverige. Foto: ALTEN

Idag pågår en snabb omställning i många sektorer, inte minst genom digitalisering. Som teknikkonsult är man med och skapar hållbara, smarta och robusta lösningar för framtiden.

Det är en oerhört dynamisk bransch, där utvecklingen går snabbt och där skiftande behov hos våra kunder skapar många spännande utmaningar, säger Martin Segerström, vd på ALTEN Sverige, som är verksamma inom exempelvis bank, energi, tele­kom, fordons- och försvarsindustrin.
Martin Segerström, som är högskoleingenjör i maskinteknik med examen från Chalmers, hade en bakgrund inom bland annat fordonsindustrin, när han kom till företaget 2009.

”Vi ser väldigt tydligt hur fokus alltmer riktas mot tjänster, snarare än produkter”

Bransch i utveckling
Under sina snart tio år i teknikkonsultsektorn har Martin Segerström sett branschen utvecklas, både globalt och i Sverige. Internationellt sker idag en decentralisering, med konsoliderade offshore- och near-shorelösningar, där teknikkonsulterna tar en allt större del av leveranserna. I Sverige, däremot, finns en trend mot mer centraliserade arbetsformer och många kunder tar hem projekt och arbetar nära tillsammans med teknikkonsulterna för att skapa lösningar.
– Jag tror att det har att göra med den svenska modellen, där det finns en stark betoning på samarbete. Det skapar en särskild dynamik, som många företag eftersträvar. Som teknikkonsult gäller det att vara flexibel och lyssna på kunderna för att hitta samarbetsformer som passar alla parter, menar Martin Segerström.
Gemensamt för det flesta kunder, globalt och i Sverige, är en stark trend mot digitalisering, med inbyggda system och uppkoppling. Digitala lösningar och ”sakernas internet” är numera självklara inom en rad branscher.
– Vi ser väldigt tydligt hur fokus alltmer riktas mot tjänster, snarare än produkter. Denna utveckling drivs inte minst av fordonsindustrin, med förarlösa och uppkopplade fordon. Men vi ser samma tendens inom snart sagt alla industrier. Det skapas enormt spännande lösningar, som man som teknikkonsult är med om att ta fram och implementera.

Stort behov av kompetens
En av de stora fördelarna med att arbeta som teknikkonsult är möjligheten att pröva på en rad olika branscher och att kunna utvecklas både som specialist och generalist. Det finns ett stort behov av kompetens, inte minst inom it och elektronik, berättar Martin Segerström.
– Jag har svårt att tänka mig en bransch som erbjuder så varierade karriärmöjligheter och spännande utmaningar för ingenjörer. Ena uppdraget kan vara med en stor fordonstillverkare och nästa med ett litet medicinsk-tekniskt startupföretag. Med varje projekt bygger man nya nätverk och skaffar nya, värdefulla erfarenheter. Det är kombinationen av det tekniska och det sociala som gör teknikkonsultarbetet så spännande och utmanande.

Omfattande brist på ingenjörer

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet. Foto: Daniel Vallin
Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet. Foto: Daniel Vallin

Behovet av ingenjörer är stort både inom det offentliga och det privata. Särskilt stor är efterfrågan på ingenjörer med digitaliseringsinriktning.
– Vi är inne i en stor digitaliseringsförändring som berör alla myndigheter, säger Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet.

Susanne Ås Sivborg är väg- och vatten­ingenjör i botten och har lång erfarenhet från både statliga och privata arbetsgivare. Innan hon blev generaldirektör för Lantmäteriet i början av 2018, tillbringade hon nio år som generaldirektör på Patent- och registreringsverket och 15 år inom den privata industrin. Likheterna mellan det offentliga och det privata är många, menar hon. Men skillnaderna finns också där. Framförallt i drivkrafterna bakom verksamheten och den leverans som man gör.
– Det man arbetar med i den statliga sektorn har stor betydelse för samhället, man kan säga att man levererar till samhället. Man bidrar på ett annat sätt. Privata sidan har andra, ofta mer ekonomiska drivkrafter. Det är lika spännande, men på ett annat sätt, säger Susanne Ås Sivborg.

Eftertraktad arbetsgivare
Staten generellt är en arbetsgivare med många möjligheter, menar hon och hon rekommenderar alla ingenjörer att titta på det offentliga när man står inför valet av karriärväg.
– Här finns många spännande jobb där man är med och bidrar till samhället. Staten är numera utspridd över större delen av landet och möjligheterna likaså. Eftersom det också ofta handlar om stora arbetsplatser som huserar många andra ingenjörer, är det även en fantastisk miljö för kompetensutveckling, säger hon.
I en undersökning från Framtidens Karriär – Ingenjör svarade svenska ingenjörer på vilka statliga myndigheter de har positivt intryck av. 33 procent, den tredje största andelen, svarade Lantmäteriet.
– Det är såklart fantastiskt roligt. Vi är väldigt kända hos dem som har anledning att ha kännedom om oss. Vi har också väldigt många ingenjörer i vår verksamhet. Jag är ju själv ingenjör och har alltid känt till Lantmäteriet.

Digitaliseringen styr kompetensbehovet
– Generellt har alla brist på ingenjörer. Och med den digitalisering och förändring som vi alla är i idag ökar behovet ännu mer, säger hon och förklarar:
– Just nu är hela den offentliga sektorn inne i en stor digitaliseringsförändring. Den berör alla myndigheter och vi har ett stort behov av ingenjörer av alla de slag, men det handlar framförallt om kompetenser som hanterar förändring av verksamhetsprocesser och andra förändringsarbeten, säger Susanne Ås Sivborg.

Vilka av följande statliga myndigheter har du positivt intryck av?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.