Etikettarkiv: KTH

AI-utvecklingen kräver mjukare kompetenser

Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH och vice skolchef för Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH.
Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH och vice skolchef för Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH.

AI-utvecklingen sker med rasande fart och utvecklingens främsta fokus är just nu på nästa generation automatisering. Något som kan innebära en drastisk disruption på alla marknader.
– Den tekniska kompetensen kommer att behöva kompletteras med mjukare kompetenser, säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH.

Automatisering med hjälp av AI är inget nytt längre. Men tekniken idag handlar om ganska förutsägbara rörelsemönster och processer. Nästa steg är att integrera finare motorik – till den grad att tekniken kan efterlikna mänskliga rörelser och uppfattningsförmågor.
– Kategorisering av bild och ljud har kommit en bra bit. Tekniken kan idag till exempel tolka medicinska bilder, eller bilder på platser och personer. Den kan jämföra olika produkter, till exempel skor eller plagg inom modeindustrin. Finns det bara bra mätdata går nästan allt inom detta att automatisera idag, säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH och vice skolchef för Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH.
– Men, lägger hon till, att tolka en dialog mellan två personer på gatan, där är vi inte än.

Nästa generation automatisering
Som professor på KTH leder Danica Kragic Jensfelt just nu en del av Wallenbergstiftelsens nationella miljardsatsning på AI. Hon ansvarar för den del som fokuserar på maskininlärning. Hon berättar att AI-utvecklingen nu går in i nästa fas, från automatisering av tvådimensionella rörelser till teknik som klarar av samma fysiska uppgifter som en människa.
– Just nu tittar vi mycket på nästa generations robotsystem som har mer av människans eller ett djurs fysiska möjligheter. Vi pratar om något som rör sig i mer än två dimensioner, om robotar som inte bara är en stor arm. På ett modernt lager, till exempel, är mycket automatiserat idag, men att organisera en hylla kräver fortfarande en människas hand. Nästa steg är att integrera möjlighet till kroppsliga rörelser och finmotorik.
Ska tekniken klara av att efterlikna mänsklig interaktion krävs dock enorma datamängder, sensorer som uppfattar dem samt mjukvaran som analyserar och agerar utifrån dem. Och dit är det en bit kvar, menar hon.
– När det problemet är löst, då är det inte mycket kvar för att automatisera allt, allt, allt vi människor gör. Och väl där kommer vi att stå inför nästa stora disruption, säger Danica.

Digitalisering
Framtidens Karriär – Ingenjör har ställt frågan ”Vilka företag driver digitaliseringen framåt?” Här är Ericsson (48%) i topp bland respondenternas svar följt av Volvo Cars (35%) och Ikea (28%).
– Jag blir lite förvånad över att Ikea är så högt på listan bland svaren. Det är kanske lättare att uppfatta att företag som Ikea leder utvecklingen eftersom man som kund får en förändrad tjänst. En bank kan dock göra en större förändring utan att detta nödvändigtvis uppfattas av kunden. Samtidigt har du företag som SEB i botten, företag som verkligen är tvungna att driva digitaliseringsutvecklingen framåt eftersom deras produkter baseras på digitalisering.
Egentligen kanske det är exempelvis Volvo tillsammans med Ericsson, eller Ikea tillsammans med Electrolux som driver digitaliseringen mest, menar Danica. En branschöverskridande utveckling alltså, som hon tror kommer att fortsätta på inslagen bana. Den oundvikliga disruption vi har att förvänta oss, däremot, kommer att ställa nya frågor, skapa nya system och – inte minst – kräva nya kompetenser.

Mjukare kompetenser
– Det de flesta efterfrågar just nu är olika typer av mjukvaruingenjörer, men sett till framtiden har vi väldigt svårt att föreställa oss vilka nya områden som vi behöver lära oss mer om för att systemen ska kunna utvecklas på rätt sätt, säger Danica och fortsätter:
– Det vi däremot vet är att tekniken kommer att komma så nära människan så att det inte bara kommer att handla om teknik längre. Och om du ska bygga system som är till för och ska användas av människor, behöver du komplettera den tekniska kompetensen med mjukare kompetens. Som förmågan att ställa och svara på etiska och moraliska frågor, till exempel.

Vilka av följande företag driver digitaliseringen mest framåt?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Strategiska samarbeten med näringsliv och offentlig sektor

Sigbritt Karlsson, rektor för Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Foto: Tobias Ohls
Sigbritt Karlsson, rektor för Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Foto: Tobias Ohls
– Det övergripande målet med samarbetet är att höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH samt stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partner, säger Sigbritt Karlsson, rektor vid KTH.

I november förra året tillträdde Sigbritt Karlsson tjänsten som rektor för Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, en miljö hon är väl bekant med sedan 1980-talet då hon läste till civilingenjör i kemiteknik. Sedan dess har det hänt en hel del. Under de gångna åren har Sigbritt Karlsson varit professor i polymerteknik, skolchef, grundutbildningsansvarig, studierektor, prodekanus med ansvar för strategiska utbildningsfrågor, allt detta på KTH. Närmast kommer Sigbritt Karlsson från Högskolan i Skövde där hon under de senaste sex åren har arbetat som rektor.

Samverkan med näringslivet
Ökat samarbete mellan akademi och näringsliv är en fråga som ligger högt upp på KTH:s agenda.
– Kontakterna med industrin hjälper forskarna att bättre förstå vilka utmaningar de ska fokusera på. Samarbetet är också viktigt mot bakgrund av att mycket av det som vi gör i form av att utbilda ingenjörer och bidra med forskning, i nästa steg leder till framgång för verksamheter inom en rad olika branscher. För oss är det naturligt att ha en nära samverkan med näringslivet, inte minst för att ingenjörer och arkitekter behövs i samhället och för att KTH står för en viktig del av den kompetensförsörjningen.

Strategiska samarbeten
En rad olika insatser görs för att främja denna samverkan. KTH erbjuder till exempel skräddarsydd forskningsbaserad utbildning inom teknik, affärsutveckling och operativt ledarskap. Personutbyte, att personer rör sig mellan KTH och omvärlden, är en annan viktig del.
– Vi har även elva strategiska samverkanspartner från näringsliv och offentlig sektor som valts ut för att de är viktiga för den utbildning och forskning vi bedriver. Det övergripande målet är att höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partner.

Alumniverksamheten
En annan viktig del av KTH:s samverkan med omvärlden är alumniverksamheten som syftar till att utveckla och vårda relationerna med forna studenter.
– Min uppfattning är att alumniarbetet har utvecklats starkt under senare tid. Vi har till exempel skrivit överenskommelser med 13 alumni chapters i bland annat Tyskland, Spanien, Schweiz, Thailand, Indonesien, USA och Kina. Dessa föreningar speglar det internationella KTH. Alumnerna bidrar till den globala bilden av KTH och skapar möjligheter till nya intressanta forskningssamarbeten.
Efter ett halvår på rektorsposten säger Sigbritt Karlsson att det bästa med att vara rektor på KTH är utbytet med alla framgångsrika medarbetare som brinner för sin uppgift.
– Att få arbeta med genuint engagerade människor är bland det bästa med det här jobbet. Det är också befriande att veta att KTH är ett lärosäte med starka muskler som kan åstadkomma saker som verkligen ger avtryck och skapar bestående förändringar.