6G, AI och framtidens teknikutveckling
AI i kombination med distribuerad beräkningskraft och mobila nätverk har en nyckelroll för framtiden. Dessa tre teknologier har tillsammans stor potential att bidra med lösningar på nutidens fundamentala och globala utmaningar, exempelvis att halvera utsläppen av växthusgaser till 2030. En utmaning att ta på stort allvar är att hitta rätt balans mellan innovationskraft, robusthet, it-säkerhet och etiska aspekter.
På Ericsson pågår arbetet med att utveckla nästa generations mobilnät, 6G. Branschen räknar med att nätet kommer att börja byggas ut runt 2030. Fram till dess utvecklas 5G-näten vidare, och möjligheterna med 5G utforskas fullt ut. 5G näten stödjer bland annat early adopters av augmented reality-kommunikation som mobila spel och digitala möten med helt nya och mer realistiska sinnesintryck i tillägg till video och ljud.
Digitalisering och augmented reality kommer först att realiseras via 5G, men 6G ger möjligheterna att skala upp den typen av tjänster på bred front.
– 6G kommer förstås att erbjuda högre kapacitet och generellt förbättrad uppkoppling, med lägre fördröjning, men även en ökad robusthet och stärkt motståndskraft mot it-attacker. Det kommer dessutom att betraktas som en plattform snarare än ett nät, säger Magnus Frodigh, Ericssons forskningschef.
Han förutspår att så kallade digitala tvillingar kommer att bli viktigare, digitala kopior av den fysiska verkligheten som gör det möjligt att följa vad som händer och påverka det genom programmering. Redan idag finns exempel i smarta fabriker – i framtiden kan det gälla en hel smart stad.
”För oss är det av stor vikt att följa utvecklingen av den utrustning som kopplas upp mot våra nät.”
Tillvarata AI:s potential
AI-teknologi är en central del av både dagens och ännu mer framtidens mobila plattform.
Ericsson har vid det här laget ägnat sig åt AI-forskning i drygt 15 år och följer självklart utvecklingen noga.
– Som leverantör av mobila nät utvecklar vi kontinuerligt sätt att använda AI för att automatisera, energieffektivisera och förbättra vår distribuerade infrastruktur. I egenskap av mjukvaruutvecklare är vi förstås även intresserade av hur generativ AI exempelvis kan öka produktiviteten i vår mjukvaruutveckling, säger Magnus Frodigh.
Olika former av distribuerad beräkningskraft, avancerade chip för basstationer och teknologier som kan bidra till att ytterligare minska energiförbrukningen i näten är andra exempel på teknologier som är viktiga för Ericsson.
– För oss är det också av stor vikt att följa utvecklingen av den utrustning som kopplas upp mot våra nät, vi håller ögonen på vad som kan bli nästa ikoniska enhet efter smarta telefoner. Vi tittar även på beräkningsteknologier och neuromorphic computing.
Ett avgörande fokusområde för att samhället fullt ut ska kunna dra nytta av AI-teknologins framtida potential är sätt att minimera energiförbrukningen. AI är energikrävande, så det gäller att samoptimera energiförbrukning och uppkoppling genom att i realtid överblicka tillgången på grön energi och styra hur uppkopplingen ser ut mellan olika platser, säger Magnus Frodigh.
Framtidens tekniska lösningar
Ericssons forskningsverksamhet efterfrågar i första hand traditionell ingenjörskompetens, bland annat civilingenjörer och teknologie doktorer med inriktning mot exempelvis elektroteknik, fysik och computer science samt individer med god kunskap om AI och it-säkerhet.
– På fem års sikt präglas samhället fortsatt av en hög digitaliseringstakt. Fler nya tjänster och funktioner som stödjer utvecklingen av smarta städer, smarta fabriker och digitalisering inom sjukvården ser dagens ljus. Teknikutvecklingen driver för närvarande stora delar av samhällsutvecklingen, vilket givetvis är spännande. Här är det ytterst viktigt att etiska aspekter får vara med och påverka utvecklingen av framtidens tekniska lösningar, säger Magnus Frodigh.
