Myndigheter

Dynamiska it-utmaningar i samhällets tjänst

Publicerad 13 februari 2024
Text: Annika Wihlborg Foto: Fialotta Bratt
Peder Sjölander, it-direktör på Skatteverket. Foto: Fialotta Bratt
Peder Sjölander, it-direktör på Skatteverket. Foto: Fialotta Bratt

Drivkrafterna bakom myndigheternas digitalisering är dels medborgarnas och näringslivets krav på digitala tjänster med hög tillgänglighet, dels möjligheten att använda digitalisering för att optimera befintliga resurser och tidigare investeringar. Som it-medarbetare på en myndighet befinner du dig i frontlinjen av samhällets och politikens utveckling.

– Myndigheternas digitalisering handlar i slutänden om att resursoptimera och identifiera skalfördelar genom att åstadkomma mer med befintliga medel, säger Peder Sjölander, it-direktör på Skatteverket. Han har varit it-direktör i näringslivet i tjugo år och sedan 2009 it-direktör på Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och sedan fyra år tillbaka på Skatteverket.
Digitaliseringen hjälper också myndigheterna att automatisera monotona arbetsuppgifter, vilket frigör tid till mer krävande ärenden och frågor. Peder Sjölander betraktar digitaliseringen som ett viktigt verktyg för att myndigheterna ska kunna genomföra sitt samhällsuppdrag och finnas tillgängliga för alla medborgare.

Myndighetssamverkan
Många myndigheters digitaliseringsarbete fokuserar för närvarande på att samverka och stödja varandra över myndighetsgränserna, exempelvis finns ett e-samverkansprogram där 34 myndigheter deltar. De samverkar även om arkitektur, it-infrastruktur och gemensamma digitala tjänster över myndighetsgränserna. Till exempel utvecklar Skatteverket it-infrastruktur även för Kronofogden, Valmyndigheten, Utbetalningsmyndigheten och Myndigheten för digital förvaltning.
– Pandemin och det skärpta säkerhetsläget och den förstärkta uppbyggnaden av det civila säkerhetsarbetet till följd av Ukrainakriget har inneburit ökade säkerhetskrav för myndigheternas del, säger Peder Sjölander.

”Än så länge befinner sig användningen av AI och andra innovativa teknologier i sin linda.”

Innovativa teknologier ritar om kartan
Ytterligare en röd tråd i myndigheternas digitaliseringsarbete är implementeringen av innovativ teknik som generativ AI och robotisering, för att bland annat kunna ge medborgare och företag kortare svars- och handläggningstider.
– Än så länge befinner sig användningen av AI och andra innovativa teknologier i sin linda på många myndigheter. Vi har identifierat teknologiernas möjligheter, och för närvarande ligger fokus på att säkerställa en säker och trygg realisering av deras potential, säger Peder Sjölander.
– En utmaning är molnteknologi – utifrån regulatoriska och dataskyddsmässiga aspekter. Ytterligare en utmaning är kompetensförsörjningen till cybersäkerhet. Jag är övertygad om att kartan för myndigheternas digitaliseringsarbete under de kommande åren till stor del kommer att ritas om av AI och robotisering, säger Peder Sjölander.

I samhällsutvecklingens centrum
Cybersäkerhetsexperter, enterprisearkitekter samt drift- och infrastrukturspecialister hör till de it-kompetenser som myndigheterna efterfrågar allra mest just nu.
– Två viktiga drivkrafter för samtliga myndigheter är att kontinuerligt säkerställa invånarnas tillgänglighet till våra tjänster och förtroendet för den verksamhet som bedrivs. Som it-akademiker på en myndighet har man många möjligheter till karriärutveckling. Dessutom befinner man sig mitt i politikens och samhällsutvecklingens händelsecentrum. Om man har ett intresse för samhällsfrågor så finns det ingen mer intressant och stimulerande arbetsplats än en myndighet, avslutar Peder Sjölander.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta hos en statlig myndighet med it, digitalisering, teknikutveckling eller datasäkerhet?

Skulle du kunna tänka dig att arbeta hos en statlig myndighet med it, digitalisering, teknikutveckling eller datasäkerhet?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes 7–12 november 2023 mot ett slumpmässigt urval av de som tagit examen på teknisk högskola eller universitet inom datateknik, teknisk fysik, elektroteknik eller systemvetenskap. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.