Brist på it-kompetens hos myndigheterna

Bristen på it-medarbetare i staten har minskat, men är fortfarande tydlig. 35 procent av de statliga arbetsgivarna har brist på kvalificerade medarbetare inom områden som drift, underhåll, support, systemutveckling och systemförvaltning. It-kompetens är samtidigt viktig för att kunna effektivisera och utveckla den statliga verksamheten. Det framgår av Arbetsgivarverkets Kompetensbarometer.

På många myndigheter har it gått från att vara en stödverksamhet till att successivt utvecklas till kärnan i myndigheternas verksamhet. Idag arbetar drygt 16 600 personer med it i statliga myndigheter. Statliga arbetsgivare har ett stort behov av it-kompetens, främst personer som kan driva it-utvecklingen framåt och hitta nya smarta lösningar för den mångfald av verksamheter som staten bedriver. Det kan handla om allt ifrån pensionsutbetalningar till trafiksystem och miljöfrågor.
It är det största bristområdet för de statliga arbetsgivarna. 34 procent uppger brist på systemutvecklare. 35 procent anger att de har kompetensbrist inom områdena drift, underhåll och support.
– När nu konjunkturen och arbetsmarknadsläget har försämrats har bristen på arbetskraft snabbt sjunkit i näringslivet. Men inom staten har vi inte sett samma fall i bristen på arbetskraft. Trots den svaga arbetsmarknaden rapporterar de statliga arbetsgivarna en ökande kompetensbrist, säger Roger Vilhelmsson, chefsekonom på Arbetsgivarverket, som samlar cirka 250 myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området.

”Trots den svaga arbetsmarknaden rapporterar de statliga arbetsgivarna en ökande kompetensbrist.”

Efterfrågan på kombinationstjänster
– Att bristen inom vissa områden är strukturell beror främst på en underliggande matchningsproblematik. Samtidigt vittnar flera statliga arbetsgivare om att efterfrågan generellt sett är hög på erfaren nyckelkompetens som behövs för att genomföra önskade och nödvändiga effektiviseringar och verksamhetsutveckling, säger Roger Vilhelmsson.
En trend som framträder i Kompetensbarometern är att många myndigheter står inför ett skifte av hur kompetenser kombineras och organiseras. Kombinationstjänster, exempelvis systemutvecklare med utredarkompetens, kommer att efterfrågas i högre utsträckning än renodlade specialister framöver.

Prioriterar bort utvecklingsprojekt
20 procent av de statliga arbetsgivarna uppger att kompetensbristen påverkar dem ganska mycket. Kompetensbristen gör att flera myndigheter tvingas anlita konsulter för uppdrag där de hellre skulle ha använt egna medarbetare.
– Kompetensbristen gör att de statliga arbetsgivarna ofta prioriterar kärnverksamheten och därigenom tvingas bortprioritera utvecklingsarbete som långsiktigt kan förbättra verksamheten. Flera har också utvecklat mer systematisk internutbildning för att hantera bristen. Vi ser även att statliga arbetsgivare i många fall sänker kraven på utbildning och erfarenhet. Inom it-området har flera medlemmar exempelvis frångått sina akademiska krav, säger Roger Vilhelmsson.