Alla inlägg av stellanstal

Polisen och försvaret populäraste myndigheterna inom it

Mattias, Julia Felicia, Margit och Mauricio hos polisen. Foto: Gonzalo Irigoyen
Medarbetare från polisens IT-avdelning. Foto: Gonzalo Irigoyen

85 procent av dataingenjörerna och systemvetarna kan tänka sig att arbeta hos en statlig myndighet med it, digitalisering, teknikutveckling eller datasäkerhet. De populäraste myndigheterna är Säkerhetspolisen, Polisen, Försvarsmakten, Skatteverket, FOI, FRA, MSB och Trafikverket.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta hos en statlig myndighet med it, digitalisering, teknikutveckling eller datasäkerhet?

Hos vilka myndigheter skulle du helst vilja arbeta med it, digitalisering, teknikutveckling eller datasäkerhet? Ange gärna flera.


Om undersökningen:

Undersökningen genomfördes 7–13 december 2022 mot ett slumpmässigt urval av de som tagit examen på teknisk högskola eller universitet inom datateknik, teknisk fysik, elektroteknik eller systemvetenskap. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Försvarssektorns komplexitet attraherar många

Gunnar Hellenius, teknikchef på Försvarets Radioanstalt, FRA. Foto: Hans Berggren

Det skärpta säkerhetsläget har ökat försvarssektorns aktualitet och relevans. I försvarssektorn ställs exceptionellt höga krav på den teknologi och de system som används, vilket resulterar i utmanande och intressanta arbetsuppgifter. Samtidigt bidrar den som arbetar med it i försvarssektorn med konkret nytta som stärker rikets säkerhet.

– Försvarssektorn präglas av en hög säkerhetsnivå, såväl tekniskt som organisatoriskt och personellt. Som it-medarbetare i försvarssektorn får man vara delaktig i sammanhang där teknik på olika sätt används för att göra Sverige tryggt och skydda medborgarna, säger Gunnar Hellenius, teknikchef på Försvarets Radioanstalt, FRA. Det är en civil myndighet med cirka 950 medarbetare som lyder under Försvarsdepartementet. Myndighetens tekniska avdelning utvecklar, förvaltar och hanterar drift av befintliga it-system.

”Oavsett var i sektorn man arbetar så bidrar man med konkret samhällsnytta och till att värna vår demokrati.”

Stort intresse för försvarssektorn
Vad som attraherar många till försvarssektorn är, utöver att bidra till rikets säkerhet, att den består av flera intressanta försvarsmyndigheter med många olika karriärinriktningar. Enligt Gunnar Hellenius är den tekniska bredden i sektorn också en faktor.
Att 83 procent av it-akademikerna kan tänka sig att arbeta i försvarssektorn betraktar han som glädjande.
– Det är bra att det finns ett så starkt grundintresse för försvarssektorn som arbetsgivare. Oavsett var i sektorn man arbetar så bidrar man med konkret samhällsnytta och till att värna vår demokrati. Här rekryterar vi brett och har ett stort behov av it-kompetens inom många områden. Därför är det särskilt glädjande att intresset är så högt, säger Gunnar Hellenius.

Robusthet och prestanda
Den teknologi som används i försvarssektorn finns i allmänhet representerad även i andra delar av samhället, men för att fylla sitt syfte och uppfylla kraven som ställs i ett försvarssammanhang krävs ofta verksamhetsanpassningar. Kraven på robusthet, motståndskraft, driftsäkerhet och prestanda är mycket högt ställda, vilket i sin tur innebär intressanta utmaningar för it-medarbetarna. Här kombineras innovativa teknologier med befintliga system. I framtiden kan även sektorns nyttjande av molnbaserad teknologi öka.

Systemutvecklare och systemintegratörer
– Behovet av säker och robust kommunikation är verkligen i fokus just nu. Systemutvecklare och systemintegratörer är två högt efterfrågade yrkesgrupper i försvarssektorn. Vi söker också signalbehandlingsspecialister, it-specialister, säkerhetsspecialister och specialister inom machine learning och AI, för att nämna några exempel. Det är även önskvärt med någon typ av DevOps-erfarenhet eftersom vi tillämpar ett sådant arbetssätt, säger Gunnar Hellenius.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta med it, digitalisering, teknikutveckling eller säkerhet inom försvarssektorn?

Varför skulle du kunna tänka dig att arbeta inom försvarssektorn? Ange gärna flera.


1. Göra nytta för samhället
2. Jobba för Sveriges säkerhet och trygghet
3. Arbeta med samhällsviktiga funktioner
4. Intressanta arbetsuppgifter
5. Jobba med teknik och säkerhet i framkant
6. Trygga arbetsgivare
7. Goda utvecklingsmöjligheter
8. Goda arbetsvillkor

Om undersökningen:

Undersökningen genomfördes 7–13 december 2022 mot ett slumpmässigt urval av de som tagit examen på teknisk högskola eller universitet inom datateknik, teknisk fysik, elektroteknik eller systemvetenskap. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Det spatiala internetets årtionde

Pernilla Jonsson, chef för avdelningen Consumer & Industry Lab hos Ericsson Research. Foto: Per Myrehed

Det kommande årtiondet kommer att ha en teknisk utveckling som berör, bokstavligt talat. Pernilla Jonsson på Ericsson Research ger en framåtblick i hur livet med 6G kan se ut.

De senaste tio åren har i princip all teknik gått från att vara laptop-baserat till smartphone-baserat. Idag lever vi i ett smartphoneparadigm där nästan all digitalisering utgår från applikationsekonomin. Det är som känt få saker en medborgare och konsument i Sverige inte kommer åt via sin telefon idag.
Men det närmaste årtiondet kommer ett paradigmskifte att ske. Det spår åtminstone Consumer & Industry Lab som är en del av Ericsson Research. Enligt dem kommer vi att interagera med varandra och vår omvärld i vad de kallar ett spatialt internet, eller 3D-internet. Här kommer att vi kunna mötas var som helst, när som helst och långt bortom den ensidiga vy tekniken mäktar med idag. En delad digital värld i den fysiska verkligheten.
– Paradigmskiftet är en följd av den kombinerade effekt som kommer av att använda tekniker som AI, IOT, XR, digital haptik och 6G. Och effekten blir exponentiell, säger Pernilla Jonsson, chef för avdelningen Consumer & Industry Lab.

”Eftersom massanvändning av Mixed Reality kräver otroligt mycket kapacitet så kommer 6G att krävas.”

Väver samman det digitala och fysiska
Mixed Reality, XR, är en central del av utvecklingen. Tekniken integrerar och förankrar digitala objekt i det fysiska rummet. För att fler än en användare ska kunna uppleva objektet parallellt och på samma sätt, krävs att tekniken kan läsa av och vara medveten om det fysiska rummet. Det innebär att laptops och skärmar kan vara helt digitala – och vi kommer att kunna använda ett helt virtuellt tangentbord till exempel.
– Vi har redan kommit en bit tack vare 5G. Till exempel finns det AR-headsets som är anpassade för medicinskt bruk så att en kirurg kan arbeta med all information som behövs direkt framför ögonen, högupplöst och latensfritt. Men eftersom massanvändning av XR kräver otroligt mycket kapacitet så kommer 6G att krävas. Det kommer också extremt coola devices som inte är mer massiva än vanliga solglasögon, samt en drös mycket bra applikationer – då kommer den massiva användningen, säger hon.
För att återanvända vårdexemplet: i stället för att gå till vårdcentralen kommer du kanske att sitta ner med läkaren, i hologramform, vid ditt köksbord.

Mångsidiga möjligheter
Möjligheterna sträcker sig även bortom interaktioner människa–människa.
– Vi har pratat om smarta städer, digitala tvillingar med mera ett tag nu, men det är nu sånt här verkligen kan börja hända.
Den smarta staden kommer att bli en föränderlig plats, menar hon. Full av lösningar som anpassar sig efter just då rådande förhållanden.
– Det handlar om allt från smarta soptunnor till optimerad vatten- och energi­användning. Ett konkret exempel är digitala övergångsställen som utlöses där och när de behövs som mest, något som kan eliminera många flaskhalsar i storstäder.
Hon understryker att tekniken fortfarande är långt bort och ingen vet exakt vad som kommer att hända.
– Men klart är att vi går mot ett internet där XR innebär ett interaktionsparadigm, och att haptisk feedback ger ytterligare en dimension till upplevelsen på internet.

Fjärde industriella skiftet handlar om smarta lösningar

Joakim Gustafsson, avdelningschef på Atlas Copco Quality Critical Software. Foto: Johan Marklund

Atlas Copco är ett anrikt bolag som genomgått flera industriella skiften. Det fjärde i ordningen har fokus på mjukvaruutveckling och smarta lösningar där cyberfysiska system skapar helt nya möjligheter för produktionsoptimering och automatisering.

Joakim Gustafsson, avdelningschef på Atlas Copco Quality Critical Software, konstaterar att Machine Learning och Cloudlösningar är två tydliga trender inom verkstadsindustrin.
– En annan trend går mot intuitiva användargränssnitt som förenklar hantering och implementering av nya tjänster. Sedan har vi även en trend mot automation som gör verktygen smartare och mer flexibla och där användare av våra verktyg ska kunna fatta fler beslut själva, vilket innebär utveckling av stödsystem för det ändamålet.
Själv började han arbeta på Atlas Copco för snart 20 år sedan.
– Jag är i grunden mjukvaruutvecklare och doktorerade inom AI i samband med millennieskiftet och jobbade sedan med att utveckla mjukvara för flygbolag. 2004 kom jag till Atlas Copco och har under de gångna åren arbetat som programmerare, projektledare, gruppchef och avdelningschef.

”Det är ett oerhört optimerat och specialiserat område där mjukvaruutvecklare numera utgör halva utvecklingsavdelningen.”

Nya möjligheter
AI och ML för med sig stora möjligheterna för industrin.
– I och med att vi med ML kan få maskiner att lära sig hitta mönster som människor har svårt för att hitta är det en väldigt bra sökmotor som kan hjälpa oss med att ringa in de problem vi måste åtgärda.
Den allmänna uppfattningen om vad man ville åstadkomma med AI-tekniken såg annorlunda ut för 20 år sedan.
– När jag doktorerade handlade AI mer om att programmera något som kunde tänka perfekt. Det innebär att man i princip skulle åstadkomma en kombinatorisk explosion av olika sökvägar, ett slags science fiction-tänk som inte var riktigt framkomligt. Det vi har nu med ML, där fokus ligger på mönsterigenkänning, ger oss möjligheter att söka efter saker som man inte ens visste att man letade efter.

Vilka möjligheter erbjuder verkstadsindustrin systemvetare, dataingenjörer och elektroingenjörer?
– Väldigt många. Vi tillverkar fysiska verktyg och behöver mekanister och även elektronikingenjörer för att få in kretskorten i våra produkter. Det är ett oerhört optimerat och specialiserat område där mjukvaruutvecklare numera utgör halva utvecklingsavdelningen. Och systemvetare behöver vi absolut. Systemvetenskapen handlar ju om att bygga ihop olika delar i ett system så att det blir enkelt att använda och installera, så vi har stor nytta av systemvetare.
Joakim Gustafsson talar av egen erfarenhet när han berättar om de spännande yrkesroller som mjukvaruingenjörer kan finna inom verkstadsindustrin i allmänhet och Atlas Copco i synnerhet.
– Om man gillar mixen av det fysiska, som att dra skruv, och den sociala delen, som handlar om att prata med och förstå kundernas behov, samt gillar att jobba i team, då kommer man med stor sannolikhet att trivas.

Foto: Shutterstock

Säkerhetstänk – en del av polisens kultur

Emanuel, IT-säkerhetsspecialist och Roger, gruppchef för IT-säkerhetsfunktionen PM-CERT hos polisen. Foto: Gonzalo Irigoyen

Precis som inom alla sektorer är de externt exponerade IT-systemen hos polisen under ständig attack. Hoten ökar i antal och hotbilden blir alltmer komplex.
– Säkerhetsmedvetandet inom polisen är högt och det gäller att vi hela tiden ligger steget före. Vår IT-säkerhet består av flera lager.

Det säger Roger, gruppchef för IT-säkerhetsfunktionen PM-CERT hos polisen, som arbetar brett mot IT-angrepp. Det sker bland annat genom penetrationstester, där man testar och hackar sina egna system för att upptäcka sårbarheter, samt ”threat hunting”, vilket innebär att proaktivt söka avvikelser i IT-miljön. It är helt integrerat med övrig verksamhet och att IT-säkerheten fungerar är kritiskt – ytterst handlar det om hela Sveriges trygghet och säkerhet.
– Vi ansvarar för alla IT-säkerhetsincidenter hos polisen. Det gäller allt från incidenter i vårt vanliga IT-stöd till drönare, kameror och polisbilar, förklarar Emanuel, som är IT-säkerhetsspecialist.

”Här tar vi IT-säkerhet på allra största allvar. Det är i högsta grad en del av vår arbetskultur.”

Skiftande angrepp
Angreppen är många och kan skifta beroende på skeenden i Sverige och omvärlden. En stor del består av finansiellt motiverad cyberbrottslighet som drabbar alla delar av samhället. Det kan handla om försök till utpressning och bedrägerier, men även överbelastningsattacker och phishing. En del angrepp har också politiska eller ideologiska motiv.
– Vi har exempelvis sett att en hel del överbelastningsattacker under senare tid verkar ha ett samband med den pågående processen om Sveriges medlemskap i Nato och med koranbränningen i Stockholm, berättar Roger.
It-experterna på PM-CERT arbetar i huvudsak med att förebygga cyberangrepp och hantera dem om de sker. Därutöver biträder man Swedish Cybercrime Center, SC3, vid utredning och hantering av kvalificerade cyberbrott. Det kan röra sig om attacker mot svenska företag, kritisk infrastruktur eller ärenden som rör spridning av barnpornografi.
– Hos oss finns en enormt bred och djup kompetens och vi vet vad man ska leta efter ur ett IT-forensiskt perspektiv. De flesta av oss har minst tio års erfarenhet av IT-säkerhetsarbete, säger Emanuel.

Natosamarbete
En viktig del av arbetet på IT-säkerhetsavdelningen är att samverka med andra myndigheter i såväl Sverige som utlandet för att upptäcka sårbarheter och lära av varandra.
Ett sådant samarbete sker inom ramen för Locked Shields, som är en stor årlig övning i cyberförsvar som arrangeras av CCDCOE, NATO Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence. Det är Försvarsmakten som ansvarar för samarbetet och polisen deltar sedan tre år tillbaka. Övningen, som är den största av sitt slag i världen, är upplagd som en tävling mellan länder. Den simulerar allvarliga hot mot olika samhällssektorer, som teleinfrastruktur, elförsörjning, banker och så vidare. Andra myndigheter och privata företag bjuds också in att delta. För två år sedan placerade sig Sverige på första plats.
– Uppgiften är att simulera försvar av viktiga samhällsfunktioner och det är otroligt lärorikt. Vi är en betydelsefull deltagare och vårt resultat är ett kvitto på att vi ligger i framkant när det gäller IT-säkerhet, vilket förstås är väldigt roligt, säger Roger.
Roger och Emanuel framhåller att hoten mot Polismyndigheten är en stor utmaning – men också att IT-säkerhetsarbetet inom myndigheten är högt prioriterat.
– Det finns tyvärr en naivitet i vissa delar av samhället, men här tar vi IT-säkerhet på allra största allvar. Det är i högsta grad en del av vår arbetskultur.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta hos en statlig myndighet med it, digitalisering, teknikutveckling eller datasäkerhet?

Hos vilka myndigheter skulle du helst vilja arbeta med it, digitalisering, teknikutveckling eller datasäkerhet? Ange gärna flera.

Om undersökningen:

Undersökningen genomfördes 7–13 december 2022 mot ett slumpmässigt urval av de som tagit examen på teknisk högskola eller universitet inom datateknik, teknisk fysik, elektroteknik eller systemvetenskap. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Myndigheter erbjuder komplexa utmaningar

Per Thelin, avdelningschef Data och styrning på Arbetsförmedlingen. Foto: Jesper Olsson Tanaka

I myndighetsvärlden använder it-specialister modern teknik i framkant för att lösa utmanande problem. De bidrar till samhällsutvecklingen genom att skapa tjänster som underlättar många användares vardag. Förutsättningarna för att kombinera karriärutveckling med ett balanserat arbetsliv är goda.

– Många myndigheter var tidiga med att digitalisera sin verksamhet, men många har skapat en stor teknisk skuld eftersom livscykelhanteringen ofta har brustit. Många myndigheter fokuserar nu på att implementera agila och kundcentrerade arbetssätt som underlättar leveransen av de digitala tjänster som användarna förväntar sig, exempelvis olika typer av självservicetjänster, säger Per Thelin, avdelningschef Data och styrning på Arbetsförmedlingen. Han har tidigare arbetat som systemutvecklare, CTO, CIO och CDO på flera stora företag.

”Många fokuserar nu på att implementera agila och kundcentrerade arbetssätt.”

Flera kontakter i samma plattform
En utmaning i myndigheternas digitaliseringsutveckling har hittills varit de tekniska och juridiska hinder som försvårar delning av data över myndighetsgränserna. På senare år har dock flera samarbetsplattformar lanserats, vilket börjar göra det möjligt att utbyta information på ett säkert sätt.
– Medborgare som använder myndigheternas tjänster efterfrågar i ökad utsträckning ett samlat kundmöte, så att de inte behöver hantera varje myndighetskontakt separat. För ett samlat kundmöte behöver information kunna överföras mellan alla myndigheter. De tekniska hindren är lätta att övervinna, men det kvarstår många juridiska hinder för att få det att bli verklighet, säger Per Thelin.

Skräddarsydda plattformar
Många myndigheter har de senaste åren konsekvent bytt ut sina befintliga system till moderna motsvarigheter. Arbetsförmedlingen har exempelvis bytt ut större delen av sina tekniska system och implementerat ett processtyrt och flödesorienterat arbetssätt baserat på skräddarsydda digitala plattformar. De kommande åren handlar till stor del om att maximera nyttan med dessa plattformar.
Många myndigheter har stora it-avdelningar med ett brett rekryteringsbehov. Data scientists, data engineers, systemutvecklare och arkitekter av olika slag efterfrågas, liksom it-specialister med erfarenhet av moderna plattformar som containrar och privata moln.
– Att arbeta med it-utveckling på en myndighet påminner i mångt och mycket om att arbeta med it-utveckling i en privat organisation. Att vilja samarbeta i team och trivas med att överblicka komplexa sammanhang är två egenskaper som värderas högt på många myndigheter, säger Per Thelin.

Digital trygghet är en central samhällsfråga

Erik Blomberg, chef för Group Security & Risk i Handelsbanken.

– It-säkerhet är ett område som ständigt utvecklas och erbjuder stora möjligheter att jobba med väldigt spännande saker. Digital trygghet har på samma sätt som hållbar utveckling blivit en central samhällsfråga, säger Erik Blomberg, chef för Group Security & Risk i Handelsbanken.

Erik Blomberg började arbeta på Handelsbanken 1995, och med sig i bagaget hade han en dataingenjörsexamen från KTH samt några års erfarenhet från teknikkonsultbranschen.
– Det som lockade då är detsamma som har fått mig att stanna kvar i alla år, nämligen den ständiga variationen. Teknikskiften i banken sker med jämna mellanrum. Det första som jag var med på, då stordatorer kompletterades med en helt ny form av teknik för att hantera internettjänster på tidigt 2000-tal, var stort och väldigt spännande. Det pågående skiftet med fokus på digital teknik, IoT, moln, AI och ML är också stort och utmanande.
Sedan 2015 är han chef för Handelsbankens IT- & Informationssäkerhet.
– Mina 28 år i it-verksamheten har alltid präglats av varierande arbetsuppgifter men det som nu pågår inom it-säkerhetsområdet är onekligen väldigt spännande. Väljer man denna yrkesbana finns det stora möjligheter att jobba med mycket intressanta saker. Säkerhet har med tiden blivit en kritisk samhällsfråga.

”Vi måste skapa ett säkert digitalt samhälle där alla medborgare och yrkesgrupper kan känna sig trygga.”

Hoten ökar
Den pågående teknikutvecklingen skapar allt komplexare nätverk och ett ökat beroende av nätverksbaserade tjänster inom alla delar av samhället, något som öppnar nya vägar för nätbrottsligheten. Cyberhot och antalet bedrägerier har ökat de senaste två åren.
– Den allmänna medvetenheten om nätbrottsligheten har ökat men för oss i branschen är det inget nytt, vi har sett den här trenden sedan länge. Cyberangreppet där Coop tvingades stänga alla sina butiker var något av en ögonöppnare för samhället i stort. Även kriget i Ukraina har fört cyberhotet högt upp på agendan.

Insiders
Ett säkerhetsriskområde som kan komma att få större fokus i framtiden är insiders, det vill säga anställda eller konsulter i företag och organisationer.
– It-systemen blir allt säkrare. När det inte längre går att komma åt systemen utifrån ökar risken för att en person på insidan, genom manipulation eller utpressning, tvingas bli en del av en attack. Därför är det oerhört viktigt att medarbetare som jobbar med it ges bästa möjliga förutsättningar att göra rätt. Vi måste skapa ett säkert digitalt samhälle där alla medborgare och yrkesgrupper kan känna sig trygga, avslutar Erik Blomberg.

Hög utvecklingstakt och samhällsnytta

Johan Clausén, CIO på Skandia.

Finans- och försäkringsbranschen har en hög utvecklingstakt vilket gör den attraktiv för personer som vill jobba med it. Kundkraven ökar hela tiden avseende självservice och ny funktionalitet, och hänger man inte med kommer man efter i branschen. Kundernas behov av tjänsterna märker man inte minst när någonting inte fungerar, så tjänsternas tillgänglighet är oerhört viktigt i dagens samhälle.

Inom bank och försäkring arbetar man i en bransch där it fyller en nyckelfunktion och där it-utveckling prioriteras högt på den strategiska agendan.
– 580 av Skandias totalt 2 300 medarbetare arbetar med it, vilket ger en tydlig bild av hur central it-leveransen är för oss och för bank- och försäkringssektorn generellt. Det höga trycket på tillgänglighet och ny funktionalitet gör att it har hög status i den finansiella sektorn. För att hänga med krävs moderna arbetssätt och ny teknologi. På Skandia har vi sedan ett antal år tillbaka arbetat enligt SAFe vilket verkligen har fått positiva effekter i form av ökning i både delaktighet och produktivitet, säger Johan Clausén, CIO på Skandia.

”Vi behöver fortsätta utveckla ny funktionalitet och självservicetjänster för att leva upp till kundernas förväntningar.”

Efterfrågan driver utvecklingen
Som it-medarbetare i finans- och försäkringssektorn är man en del av en samhällsviktig verksamhet som skapar trygghet och utgör en självklar del av människors vardag. Sektorn investerar generellt sett mycket i teknik, och aktörerna är måna om att befinna sig i teknikutvecklingens framkant, vilket gör att man som it-medarbetare ständigt har möjlighet att utmana sig själv.
En tuff konkurrens mellan branschens aktörer plus att kunderna efterfrågar allt fler självservicetjänster driver utvecklingen framåt. Möjligheten att se och dela med sig av slutresultatet av sitt arbete i form av exempelvis en ny digital tjänst på webb eller app bidrar ofta till en viss stolthet, inte minst eftersom bank- och försäkringstjänster når ut brett till stora delar av befolkningen.
– Vi behöver fortsätta utveckla ny funktionalitet och självservicetjänster för att leva upp till kundernas förväntningar och för att effektivisera vår verksamhet. Vi efterfrågar it-kompetens med många olika inriktningar, från utvecklare till testspecialister, lösningsarkitekter och specialister inom it-säkerhet och DevOps. Bank- och försäkringsbranschen kommer att präglas av en hög utvecklingstakt även framöver, så behovet av it-kompetens är långsiktigt stort, säger Johan Clausén.

Historisk digitaliseringsprocess möjliggör energitransformation

Lars Jansson, CIO på Svenska kraftnät. Foto: Johan Alp

Energisystemet befinner sig i en historisk omställningsfas med en ökad andel förnybara energikällor och snabb digitalisering. Svenska kraftnät, som förvaltar Sveriges transmissionsnät för el, är ett viktigt nav för den gröna energiomställningen, där digitalisering och innovativa teknologier fyller en nyckelroll.

– Vår it-organisation är med och skapar förutsättningar för den pågående energiomställningen. Den digitalisering av elnätet som pågår nu sker i en historiskt hög takt, säger Lars Jansson, CIO på Svenska kraftnät, ett statligt affärsverk som är systemansvarig myndighet för kraftsystemet i Sverige.
– Nya digitala verktyg krävs när vi ökar andelen ej planerbar elproduktion från exempelvis vindkraft och solkraft i energisystemet, verktyg som kan förutsäga eltillförseln även när andelen intermittenta energikällor ökar. Utan it-lösningar hade det aldrig varit möjligt att genomföra de stora förändringar som nu sker i elnätet. Samtidigt krävs en ännu snabbare it-utveckling för att ytterligare kunna accelerera energiomställningen, säger Julia Mölnhoff, chef för drift och infrastruktur på Svenska kraftnät.

”Det krävs en ännu snabbare it-utveckling för att ytterligare kunna accelerera energiomställningen.”

Alltmer datadriven verksamhet
Ny teknik som AI ger nya möjligheter i kraftsystemet.
– Vi blir generellt sett alltmer datadrivna. Underhållet av transmissionsnätet baseras i dagsläget på data och dataanalyser snarare än mänskliga observationer. Vi använder också it för att öka automatiseringsgraden i vår verksamhet, säger Lars Jansson.
Säker elöverföring i hela landet är en av Sveriges viktigaste och mest kritiska samhällsfunktioner. Hotbilden har på senare år stärkts, vilket innebär att Svenska kraftnät lägger mycket resurser på cybersäkerhetsinsatser som ska öka kraftnätverkens motståndskraft mot attacker och angrepp. Vi ökar vårt arbete med kontinuitetsförmåga och totalförsvarsplanering.

Hög grad av egenkontroll
– Cybersäkerhet är en av de it-funktioner som för närvarande växer snabbast hos oss. Vår målsättning är att bygga så robusta nät som möjligt med en hög grad av egenkontroll i våra it-miljöer. Det innebär bland annat att vi har allt från datacenter till serverhantering i egen regi, säger Julia Mölnhoff.
– Vi hanterar all it i vår it-verksamhet, från it-infrastruktur med traditionell drift och förvaltning till teknologiutveckling och data science, internt. Vår it-enhet befinner sig i en kraftfull expansionsfas, och de kommande tre till fyra åren kommer vi att rekrytera 170 nya medarbetare. Det öppnar för såväl chefstjänster som specialistroller och andra strategiskt intressanta positioner. Vi har även många samverkansprojekt med våra motsvarigheter i övriga Europa, säger Lars Jansson.

Julia Mölnhoff, chef för drift och infrastruktur på Svenska kraftnät.

Ny teknik möjliggörare i energisektorn

Kristina Engström, Head of Business IT för Energilösningar på E.ON. Foto: E.ON

– Ny teknik är en möjliggörare för att skapa bra, användarvänliga och stabila lösningar för våra kunder. Den nya tekniken bidrar även till ökad hastighet och kvalitet i processer och utveckling av nya tjänster, säger Kristina Engström, Head of Business IT för Energilösningar på E.ON.

När Kristina Engström började sin karriär på E.ON för 18 år sedan var digitaliseringsutvecklingen ännu i sin linda.
– Den digitala resan inom energisektorn satte fart under mina första år i verksamheten. Det var då vi började installera smarta elmätare som avlästes automatiskt. Teknikskiftet gjorde att vi fick in mycket större datamängder som kunde användas för att utveckla bättre service till våra kunder. Det handlade i första hand om mer korrekta fakturor, mer användarvänliga lösningar och att vi kunde ge kunderna tillgång till mer information, via till exempel hemsida eller app.
Den interna diskussionen i sammanhanget, berättar Kristina, gick mycket ut på att verksamheten skulle gå från papper till elektronisk ärendehantering.
– På den tiden hade vi machine to machine-system och elektroniska ärendehanteringssystem, men idag tar digitaliseringen verksamheten till nästa nivå.

”Vi har behov av alla roller man kan tänka sig inom det digitala teknikfältet.”

Nya tekniker
Under senare år har tekniker som AI, ML och ICT skapat helt nya möjligheterna inom energisektorn.
– Den fulla potentialen av digitalisering handlar till exempel om att använda de stora mängder information som finns i vår verksamhet. I takt med att kunder, användare och våra anläggningstillgångar blir alltmer digitala och uppkopplade kan vi förutse och förutspå vad som kommer att ske, för att i nästa steg utveckla lösningar för att optimera eller erbjuda tjänster som inte hade varit möjliga utan digital teknik.

Het bransch
Idag är energisektorn hetare än någonsin. Förutom att branschen ger it-intresserade möjlighet att arbeta i den digitala teknikens framkant är den en samhällsaktör som kan komma med lösningar på några av de riktigt stora samhällsfrågorna kopplade till klimat och hållbarhet.
– För att klara det behövs medarbetare med en rad olika kompetenser, listan kan bli hur lång som helst. Vi har behov av alla roller man kan tänka sig inom det digitala teknikfältet.
Fördelen med att jobba på E.ON, säger Kristina Engström, är möjligheten att vara med och bygga lösningar som direkt ger värde för kunder och samhället i stort.
– Verksamheten är mitt uppe i ett teknologiskifte. Vi har kommit en bra bit på väg men potentialen är stor och det finns mycket kvar att göra. Vi söker ständigt efter nya medarbetare som vill vara med och sätta agendan för den resan, säger Kristina Engström.