Alla inlägg av stellanstal

Artikel

Myndigheter behöver nyckel­kompetenser inom it

Lämna en kommentar
Sofie Andersson, utredare på Arbetsgivarverket.

Behovet av kvalificerad it-kompetens är stor bland Sveriges 250 myndigheter. Statens behov av it-specialister ökar successivt och på många myndigheter står individer med kombinationskompetens, exempelvis it och juridik eller it och ekonomi, högt i kurs.

Enligt den senaste upplagan av Arbetsgivarverkets Kompetensbarometer, som presenterades i december 2022, är systemutvecklare och systemförvaltare de kompetenser som myndigheterna just nu har svårast att rekrytera. 75 procent av myndigheterna har haft brist vid rekrytering av dessa kompetenser, en ökning från 45 procent sedan i våras. På andra plats hamnar it-specialister med fokus på drift, underhåll och support. 42 procent av de statliga arbetsgivarna har haft brist på dessa kategorier.

It med annan specialistkompetens
– Vi ser en ökande efterfrågan på it-specialister men också på individer som kombinerar kompetens inom it med annan specialistkompetens, som juridik. En orsak kan vara att många statliga verksamheter är relativt komplexa och att de olika verksamhetsgrenarna går in i varandra. Då behövs personer som kan se helhetsperspektiv och agera broar mellan olika delar. Många myndigheter ser också ett större behov av vissa personliga egenskaper, exempelvis flexibilitet, att kunna se helheter, och samarbetsförmåga, säger Sofie Andersson, utredare på Arbetsgivarverket.
De statliga myndigheterna sysselsätter i dagsläget drygt 280 000 medarbetare, varav cirka 15 000 inom it. Eftersom det råder brist på bland annat systemutvecklare på arbetsmarknaden har en del myndigheter börjat arbeta bredare med kompetensförsörjningen inom it, genom att ha egna it-traineeprogram och i högre grad än tidigare bygga team av juniora och seniora it-medarbetare. Syftet är att främja kompetensöverföring och på bästa sätt tillvarata den tillgängliga specialistkompetensen.

”För medarbetare med en eftertraktad it-kompetens kan statliga arbetsgivare erbjuda många karriärvägar.”

Storskaliga och specialiserade
Hon anser att statliga arbetsgivare blivit mycket bättre på att lyfta fram de spännande möjligheter som erbjuds för den som väljer att jobba med it på en myndighet men att mer kan göras. På Försäkringskassan och Skatteverket finns två av Sveriges största it-verksamheter, men även många andra myndigheter, exempelvis Polisen och Försvarsmakten, kan erbjuda intressanta utvecklingsmöjligheter.
– För medarbetare med en eftertraktad it-kompetens kan statliga arbetsgivare erbjuda många karriärvägar, inte minst inom ledarskap. De har även bra möjligheter att påverka verksamhetsutvecklingen och att arbeta med frågor som berör många människors vardag, i allt från trafiksystem till pensionsutbetalningar, säger Sofie Andersson.

Artikel

Utvecklar framtidens infrastruktursystem

Lämna en kommentar
Susanne Skovgaard, chef för Trafikverkets centrala funktion Strategisk utveckling. Foto: Joakim Barkman/Trafikverket

Trafikverket är en högteknologisk myndighet som använder den senaste teknologin för att öka trafiksäkerheten, och övervaka vägar och tunnlar. Trafikverkets it-specialister utvecklar Sveriges transportsystem med digitalisering som verktyg.

Trafikverkets uppdrag är att ansvara för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och driva statliga vägar och järnvägar med visionen att alla ska komma fram smidigt, grönt och tryggt. Trafikverket ska under perioden 2022–2033 bygga ut, rusta upp och modernisera Sveriges infrastruktur för 800 miljarder kronor. Myndigheten befinner sig mitt i en spännande förändring där myndigheten strävar efter att till fullo tillvarata digitaliseringens möjligheter.

”Digital teknik är avgörande för att lösa infrastrukturutmaningar.”

Teknologi som ökar trafiksäkerheten
– Digital teknik är avgörande för att lösa infrastrukturutmaningar och allt fler anläggningar är uppkopplade. It är ett viktigt verktyg för att vi ska nå Sveriges transportpolitiska mål. Ett exempel på hur vi använder teknologi för att öka trafiksäkerheten är geofencing, som bland annat används i pågående forskningsprogram för att reglera hastigheten för nyttotrafik i staden. Ett annat exempel är att vi genom innovationsupphandling låtit ett företag utveckla en app som varnar trafikanter som närmar sig en järnvägskorsning utan bommar, säger Susanne Skovgaard, chef för Trafikverkets centrala funktion Strategisk utveckling. Funktionen ansvarar bland annat för forskning och innovation, omvärldsbevakning och internationell verksamhet.
Som it-specialist är du en del av att utveckla framtidens transportsystem och bidrar till att nå visionen om att alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Man har goda möjligheter att använda sin kreativitet och kan växla mellan olika roller inom Trafikverket. Några av de it-kompetenser som efterfrågas är it-arkitekter, projektledare, systemspecialister och systemtekniker.

Främjar kompetensöverföring
Forskning och innovationsutveckling är ytterligare ett prioriterat område. Trafikverket investerar årligen 700 miljoner kronor i forskning, i samverkan med akademi, andra myndigheter och näringsliv.
– Mångfalden av karriärmöjligheter i olika delar av landet är en av våra främsta styrkor. Hos oss kan it-specialister arbeta med alltifrån programmering till trafikplanering, tunnelfrågor eller långsiktiga strategiska frågor. It har en hög status i vår verksamhet. Vi ligger långt fram i teknikutvecklingen och vår organisationskultur främjar kompetensöverföring mellan juniora och seniora medarbetare, säger Susanne Skovgaard.

Artikel

Mjukvaruutvecklingen vänder upp och ner på bilindustrin

Lämna en kommentar
Ödgärd Andersson, CEO på Zenseact. Foto: Zenseact

– Mjukvaruutvecklingen har fått bilen att gå från att vara en ganska statisk produkt till att bli en produkt som växer. Nya funktioner och förbättringar kan läggas till över tid så att bilen är som sämst när man hämtar den, inte som bäst, säger Ödgärd Andersson, CEO på Zenseact.

Ödgärd Andersson började sitt yrkesliv som nybakad civilingenjör på Ericsson i början av 1990-talet. Det innebar att hon hamnade mitt i skiftet då mycket av värdet inom telekomindustrin flyttade från hård- till mjukvara.
– Jag följde med på den resan i form av ändrade arbetssätt, nya affärsmodeller och allt annat som följer med när stora system går från att vara hårdvarucentrerade till att erbjuda mer mjukvarufokuserade produkter och tjänster.
För sex år sedan lämnade hon branschen till förmån för bilindustrin och en tjänst inom området mjukvaruelektronik på Volvo Cars.
– Här kom lärdomarna från telekomindustrin till stor nytta. Mycket handlade om hur man transformerar produkter och hur man jobbar med sin affär när mjukvaran tar en allt större plats i verksamheten.

”Vi strävar efter att eliminera farliga trafiksituationer som människan inte kan hantera.”

Automatisering och säkerhet
Sedan drygt två år är Ödgärd Andersson vd för Zenseact, ett mjukvarubolag i Volvo Cars-gruppen.
– Vi arbetar med att utveckla automatisering och avancerat förarstöd för att göra bilarna självkörande. Vårt fokus är helt och hållet sprunget ur Volvos arv kring säkerhet, så för oss är automatisering lika med en säkerhetsfunktion. Vi strävar efter att eliminera farliga trafiksituationer som människan inte kan hantera genom att låta bilen aktivt stödja föraren under körning.
Trenderna inom fordonsindustrin är långa och mjukvara i bilar är inget nytt, men bilarna har med tiden blivit alltmer mjukvarubaserade. Det som halkat efter är att jobba med bilar som mjukvaruprodukter.
– Många av de traditionella biltillverkarna är mitt uppe i den typen av transformation, en stor förändring som även påverkar affärsmodellerna. Idag måste kunderna inte bestämma från början vad de vill ha i sin bil eftersom man med mjukvaran kan omdefiniera produkten över tid. Detta är en stor trend, speciellt i vår del av branschen där vi jobbar mycket med automatisering och där Machine Learning och AI blir alltmer dominerande, säger Ödgärd Andersson.
Mjukvaruingenjörer är eftertraktade, varför ska de välja fordonsindustrin?
– Generellt önskar jag att alla ingenjörer ser möjligheterna i den digitala transformation som alla industrier i samhället genomgår just nu. Och självklart hoppas jag att många tycker att fordonsindustrin är spännande, men det viktigaste är att vi får riktigt många som vill arbeta som mjukvaruingenjörer i framtiden.

Foto: Stefan Isaksson / Polestar
Artikel

Snabb teknologiutveckling i logistiksektorn

Lämna en kommentar
Frida Nellros, Head of Solution Area Advanced Analytics and Automation på Postnord. Foto: Gonzalo Irigoyen

It-specialister som vill arbeta med it-utveckling som är en del av branschens kärnfunktionalitet hittar många spännande utmaningar i logistiksektorn. Här är teknikutvecklingen intensiv och snabb. Innovativ teknologi och nytänkande applikationer fyller en nyckelfunktion för att effektivisera de växande logistikflödena och säkerställa att sektorn kan svara på framtidens behov.

– Det är nu det händer i logistikbranschen. Teknikutvecklingen är mycket intensiv och drivs dels av branschens små aktörer, som sätter agendan och hastigheten, dels av storskaliga aktörer som Postnord, som har tillgång till stora datavolymer, säger Frida Nellros, Head of Solution Area Advanced Analytics and Automation, som är en del av Postnords it-avdelning. Hon ansvarar för it-leveransen inom analytics, där man arbetar med allt från plattformsutveckling till AI-drivna lösningar. Frida Nellros är teknisk fysiker i grunden och har tidigare bland annat forskat på algoritmutveckling och bildbehandling.

”Teknologin har mognat och branschen är redo att fullt ut dra nytta av dess möjligheter.”

Tillvaratar teknologins möjligheter
På Postnord arbetar man mycket med moderna Big Data-lösningar. Logistiksektorn gör omfattande investeringar i den senaste teknologin och teknikutvecklingen går snabbt.
– Teknologin har mognat och branschen är redo att fullt ut dra nytta av dess möjligheter. För mig och teamen innebär det att vi ständigt befinner oss i skarpt läge, där den teknologi vi utvecklar ska kunna appliceras storskaligt i hela organisationen, säger Frida Nellros.
– En av logistiksektorns främsta utmaningar under kommande år är att hitta rätt balans mellan gas och broms, och tillvarata möjligheterna i en lågmarginalbransch som präglas av ökade godsflöden. En av utmaningarna med att arbeta på Postnord är att vi bedriver en samhällsviktig verksamhet i hela Sverige, i en bransch som präglas av snabb förändring. Vi har på senare år utvecklats från en it-organisation till en agil utvecklingsorganisation, säger Frida Nellros, och konstaterar att det finns möjligheter och utmaningar i många dimensioner.

Skarpt leveransläge
Analytics betraktas i många sektorer sällan som verksamhetskritiskt, men i logistiksektorn fyller det en avgörande funktion för att kunna fylla morgondagens behov. Det handlar om att utveckla plattformar och algoritmer som kan användas i den dagliga verksamheten i fem till tio år framöver.
– It-akademiker som vill utveckla kärnfunktionalitet och trivs med att befinna sig i hetluften har goda skäl att söka sig till logistiksektorn. Inom analytics är vi bland annat i behov av data engineers, plattformsutvecklare och machine learning engineers som vill arbeta verksamhetsnära och trivs med att befinna sig i ett skarpt leveransläge. Hos oss finns goda möjligheter att vara involverad i hela utvecklingskedjan från behovsanalys till fungerande applikation, säger Frida Nellros.

Artikel

Cyberhotbilden har stärkts och blivit mer komplex

Lämna en kommentar
Åke Holmgren, chef för avdelningen för cybersäkerhet och säkra kommunikationer på MSB. Foto: Melker Dahlstrand

Samhällets utveckling och människors vardag är beroende av it-system i storskaliga globala nätverk. Samtidigt har den digitala hotbilden förstärkts och blivit alltmer komplex. Alla typer av organisationer ställs inför en utökad grundläggande hotbild, vilket innebär att det systematiska cybersäkerhetsarbetet är viktigare än någonsin.

– Ett av de största grundhoten på cyber- och informationssäkerhetsområdet är den rådande kompetensbristen. Bristen på cybersäkerhetsspecialister är påtaglig i såväl Sverige som övriga Europa. Samtidigt ser vi en utveckling där angriparna blir allt mer kvalificerade. Sammanfattningsvis har den digitala hotbilden förstärkts i hela samhället, säger Åke Holmgren, chef för avdelningen för cybersäkerhet och säkra kommunikationer på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som har till uppgift att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser.
Olika typer av angrepp och intrång får ofta mest uppmärksamhet i medierna, men alla typer av verksamheter är potentiella målgrupper för cyberattacker. Utgångspunkten är att det i dagsläget är omöjligt att bygga system som är helt säkra, vilket ökar utsattheten i hela samhället.

”Bristen på cybersäkerhetsspecialister är påtaglig i såväl Sverige som övriga Europa.”

Samhällsviktiga verksamheter
– Systemfel och misstag är orsaken till merparten av de it-incidenter som rapporteras till oss. Gamla sårbarheter i systemen är attraktiva för eventuella angripare, som ofta siktar brett och når framgång genom att identifiera sårbarheter i organisationers system. De mest utsatta organisationerna är aktörer som bedriver någon form av samhällsviktig verksamhet, som energibolag, telekomoperatörer och transportaktörer. Även aktörer vars verksamhet befinner sig nära medborgarna är särskilt utsatta, exempelvis sjukvårdsaktörer och kommuner, säger Åke Holmgren.
MSB:s uppdrag är bland annat att tillhandahålla råd och stöd i det förebyggande cybersäkerhetsarbetet i offentlig och privat sektor, bland annat via cert.se, Sveriges nationella Computer Security Incident Response Team, med uppgift att stödja samhället i att hantera och förebygga it-incidenter. MSB samverkar och delar information med Försvarsmakten, FRA, Säpo och Polisen. Dessutom delar myndigheten information om hotbilden med sina systerorganisationer med fokus på nationell incidenthantering runtom i Europa. Samverkan sker även med bland annat Transportstyrelsen, Energimyndigheten och länsstyrelserna.

Samverka kring cyberhot
Åke Holmgrens råd till organisationer som vill förbättra sitt skydd och höja cybersäkerheten är att inte kompromissa med den grundläggande åtgärden: ett systematiskt cybersäkerhetsarbete med hög kontinuitet. Där handlar det både om att regelbundet övervaka sina system och att anpassa cybersäkerhetsarbetet utifrån den aktuella hotbilden. Det är även viktigt att identifiera verksamhetens främsta skyddsvärden och att ha en handlingsplan redo vid en eventuell attack.
– Brister i det grundläggande systematiska cybersäkerhetsarbetet är en vanlig orsak till incidenter. Jag vill gärna uppmana organisationer och företag att samverka och dela information kring cybersäkerhetsrisker med andra aktörer. Hotbilden är gemensam, så med erfarenhets- och informationsutbyte kan riskerna minska. Mitt råd till organisationer som råkar ut för en incident är att vara öppen och våga tala om det som inträffat. Betrakta incidenten som en användbar erfarenhet snarare än ett misslyckande, avslutar Åke Holmgren.

Artikel

It-utveckling är avgörande för industrins gröna paradigmskifte

Lämna en kommentar
Ola Norén, Head of Metallurgy på ABB. Foto: Jonas Bilberg

I industrin, som i dagsläget står för 40 procent av samhällets koldioxidutsläpp, pågår idag ett viktigt arbete för att accelerera den gröna omställningen. Elektrifiering, automationslösningar och en kraftfull digital utveckling är avgörande faktorer för att lyckas tillsammans. På ABB har du möjlighet att göra verklig skillnad för världens arbete med att bromsa klimatkrisen.

– För närvarande pågår en historisk kraftsamling som ska hjälpa industriföretagen att nå sina hållbarhetsmål. Digitala lösningar fyller en nyckelfunktion i denna gröna omställning, för de är en förutsättning för att vi ska kunna producera effektivare och minimera klimatavtrycket, säger Ola Norén, Head of Metallurgy på ABB. Han är civilingenjör med inriktning mot industriell ekonomi och inledde sin karriär för arton år sedan som trainee på ABB.
Ola Norén betonar att integering av data på alla nivåer – från utrustning och processer till system – blir viktigt för alla verksamheter. Många industriaktörer genererar mycket data, men vet inte hur den kan utnyttjas i digitala applikationer för att kommunicera mot molnet och verkstadsgolvet på riktigt. ABB jobbar tillsammans med kunder och partners för att skapa lösningar som optimerar deras verksamhet.

”För närvarande pågår en historisk kraftsamling som ska hjälpa industriföretagen att nå sina hållbarhetsmål.”

Framtidens hållbara industri
– De rekordhöga energipriserna gör att många industriföretag strävar efter att introducera en flexibel produktion som kan anpassas utifrån det dagsaktuella energipriset. Med automation och autonoma processer skapar vi flexibla anläggningar där man kan välja att öka produktionstakten vid de tidpunkter då energipriset är förhållandevis lågt och minska takten när energipriset är som högst, säger han.
ABB bedriver kontinuerligt omfattande utvecklingsprojekt och efterfrågar många olika sorters it-kompetenser, däribland mjukvaruutvecklare, servicetekniker, projektledare och molnplattformsspecialister.

Stora tekniksprång
Det är inom industrierna metall, gruvor, massa och papper samt batteriproduktion några av de största tekniksprången äger rum. It-akademiker som söker sig till dessa industrigrenar kan bidra i omställningsprojekt för att skapa långsiktiga värden.
– Just nu byggs stora anläggningar för att producera vätgas. Tillväxtkurvan för att tillverka grön vätgas går snabbt och innebär nya kemiska processteg och teknologi. Utvecklingen påskyndas av att utrustningen i många anläggningar är gammal och behöver bytas ut. Utöver H2 Green Steels satsning, finns HYBRIT-projektet, där SSAB, LKAB och Vattenfall samarbetar, och dit ABB har levererat el- och automationslösningen, säger Ola Norén.

Artikel

Krav på kvalitet och teknisk förmåga i försvarssektorn

Lämna en kommentar
Kalle Hagström, ansvarig för Information Management & Technology på BAE Systems i Sverige. Foto: Jonas Forsberg

83 procent av dataingenjörerna och systemvetarna kan tänka sig att arbeta inom försvarssektorn med it, digitalisering, teknikutveckling eller säkerhet. Verksamheter som utgör teknikutvecklingens absoluta spjutspets och högt ställda krav på kvalitet, cybersäkerhet och funktionalitet i världsklass bidrar till försvarssektorns attraktivitet.

– Det är fullt förståeligt att så många it-akademiker är intresserade av en karriär i försvarssektorn. Försvarsindustrin är en intressant och dynamisk sektor som dagligen hanterar komplexa frågeställningar och verkar i den internationella teknikutvecklingens absoluta framkant. I vår industri kombineras en hög digitaliseringstakt med högt ställda cybersäkerhetskrav, säger Kalle Hagström, ansvarig för Information Management & Technology på BAE Systems i Sverige. Han är civilingenjör i datavetenskap och kombinerar frågeställningar kring cybersäkerhet, verksamhetsutveckling och strategiska digitaliseringsinitiativ i sin nuvarande roll.

”Försvarsindustrin är en intressant och dynamisk sektor som dagligen hanterar komplexa frågeställningar.”

Högteknologiska produkter
En faktor som utmärker försvarsindustrin är möjligheten att vara delaktig från ax till limpa i utvecklingen av nya högteknologiska produkter.
Bred samverkan och hantering av kravställningar med högt ställda krav på precision, säkerhet och teknisk förmåga från såväl interna som externa parter, ofta i form av nationer från hela världen, bidrar till en bransch i ständig utveckling.
– Viktiga drivkrafter i försvarsindustrins pågående och accelererande digitalisering är dels verksamhetens strävan efter ökad processeffektivitet och hållbarhet, dels kundernas specifika och ofta komplexa krav på våra produkters tekniska egenskaper och förmågor, säger Kalle Hagström.

Cybersäkerhet och systemutveckling
I försvarsindustrin finns flera stora arbetsgivare som kan erbjuda en mångfald av olika karriärinriktningar med fokus på it och digitalisering. Den interna rotationen är ofta stor, så möjligheterna är stora att välja: djupdyka i ett specialistområde eller utvecklas mer åt generalist- eller verksamhetshållet. Cybersäkerhetsspecialister och systemutvecklare är särskilt efterfrågade i försvarsindustrin just nu, men många aktörer rekryterar brett på it-området och efterfrågar exempelvis även individer som kombinerar kompetenser i verksamhetsutveckling och teknik.
– Det geopolitiska läget innebär att många länder investerar i att stärka sin försvarsförmåga. Det bidrar förstås till ökad tillväxt inom försvarsindustrin, där systemutvecklare, it-arkitekter och andra it-akademiker jobbar i en dynamisk miljö med mycket interna och externa kontakter. Vi satsar även mycket på forskning och avancerad produktutveckling där digitalisering utgör en viktig komponent, säger Kalle Hagström.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta med it, digitalisering, teknikutveckling eller säkerhet inom försvarssektorn?

Varför skulle du kunna tänka dig att arbeta inom försvarssektorn? Ange gärna flera.


1. Göra nytta för samhället
2. Jobba för Sveriges säkerhet och trygghet
3. Arbeta med samhällsviktiga funktioner
4. Intressanta arbetsuppgifter
5. Jobba med teknik och säkerhet i framkant
6. Trygga arbetsgivare
7. Goda utvecklingsmöjligheter
8. Goda arbetsvillkor

Om undersökningen:

Undersökningen genomfördes 7–13 december 2022 mot ett slumpmässigt urval av de som tagit examen på teknisk högskola eller universitet inom datateknik, teknisk fysik, elektroteknik eller systemvetenskap. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Artikel

Sundsvallsregionen erbjuder ett dynamiskt it-kluster

Lämna en kommentar
Joel Tostar, it-chef på Bolagsverket och Joakim Isaksson, områdeschef på Försäkringskassan IT.

I Sundsvallsregionen finns en omfattande samlad it-kompetens och innovationskraft. Här arbetar drygt 5 000 personer med it på myndigheter och i näringslivet. Bland de statliga it-arbetsgivarna finns Bolagsverket, CSN, Digitaliseringsmyndigheten, Försäkringskassan och SPV. Många av dessa myndigheter befinner sig mitt i omfattande och långsiktiga digitaliseringsprocesser.

Tjugosex procent av it-akademikerna kan, enligt Framtidens Karriär – It & Datas undersökning, tänka sig att arbeta för en statlig it-verksamhet i Sundsvallsregionen.
– Det är självklart positivt, men jag tror att siffran skulle kunna vara betydligt högre om fler upptäckte fördelarna med att bo och arbeta i vår region. Cirka 5 procent av den totala arbetsmarknaden i Sundsvallsregionen finns inom it-sektorn, vilket är i den absoluta toppen i Sverige. Här finns en fantastiskt stark arbetsmarknad, både inom staten och inom bank och finans – och förstås även i skogsindustrin. Sundsvallsregionen är i allra högsta grad en del av Norrlands starka tillväxt, säger Joel Tostar, it-chef på Bolagsverket, vars it-avdelning i Sundsvall har drygt 140 medarbetare.
Många myndigheter i Sundsvallsregionen rekryterar brett. Särskilt efterfrågade just nu är systemutvecklare och specialister inom it-infrastruktur. Även it-arkitekter, tekniska testare, metodstöd, systemtekniker och chefer efterfrågas.

”Jobbar du i offentlig sektor bidrar du till samhällsutvecklingen på ett annat sätt.”

Meningsfullt arbete
– Att jobba på myndighet ger ett högre värde än att jobba där vinsten styr vardagen. Jobbar du i offentlig sektor bidrar du till samhällsutvecklingen på ett annat sätt, vilket för mig känns otroligt meningsfullt och jag tror att många känner som mig. Många av de statliga myndigheterna ligger också långt framme i utvecklingen, så många kan fortsätta lära sig och utvecklas där, säger Joel Tostar.
Han framhåller även fördelarna med Sundsvallsregionen utifrån ett livskvalitetsperspektiv.
– Bor du i Sundsvall så har du aldrig mer än 15 minuters resa vart du än ska. Sundsvall har dessutom utsetts till Sveriges Friluftskommun 2018 och 2021. Många uppskattar också att vi bara har 20 mil till fjällen, säger Joel Tostar.

Samverkan mellan myndigheterna
– Försäkringskassan har lokaliserat merparten av sin it-produktion och utveckling till Sundsvall. Vi är drygt 800 medarbetare, vilket gör oss till den enskilt största arbetsgivaren i regionens livaktiga it-kluster. Eftersom avstånden mellan myndigheterna är små även rent geografiskt så är det enkelt att prova på olika roller på olika myndigheter för den som vill utforska olika verksamheter, säger Joakim Isaksson, områdeschef med ansvar för kompetensförsörjning på Försäkringskassan IT i Sundsvall.
Samverkan och utbytet över myndighetsgränserna är omfattande med bland annat gemensamma utbildningsinsatser och kontinuerligt erfarenhetsutbyte. De mest efterfrågade yrkesgrupperna just nu är systemutvecklare och projektledare med intresse av att leda myndigheternas digitaliseringsarbete.

Flyttade själv till Sundsvall
Efter många år i Stockholm valde Joakim Isaksson att flytta till Sundsvall, både för att utvecklas karriärmässigt och för att få en annan livsstil med minimala pendlingsavstånd, närhet till friluftsliv och mer tid för familj och fritidsintressen.
– En flytt hit innebär definitivt inte en kompromiss med karriären. Att en dryg fjärdedel av it-akademikerna kan tänka sig att arbeta för en statlig myndighet i Sundsvall är ett gott betyg, och ett tecken på att allt fler upptäcker fördelarna med att bo och jobba här, avslutar Joakim Isaksson.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta statligt i Sundsvallsregionen?

I Sundsvallsregionen finns många statliga it-verksamheter. Skulle du kunna tänka dig att arbeta med digitalisering, it-utveckling, datasäkerhet eller drift för en myndighet i Sundsvallsregionen?

Om undersökningen:

Undersökningen genomfördes 7–13 december 2022 mot ett slumpmässigt urval av de som tagit examen på teknisk högskola eller universitet inom datateknik, teknisk fysik, elektroteknik eller systemvetenskap. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Artikel

Myndigheter i Sundsvall lockar

Lämna en kommentar
Foto: Peter van der Meulen / Unsplash

Friluftsliv, bra skolor och en bättre bostadsmarknad. Det hör till anledningarna till varför it-akademiker som dataingenjörer och systemvetare kan lockas till Sundsvallsregionen, där många myndigheters it-verksamheter finns.

Sundsvallsregionen lockar allt fler – över en fjärdedel tillfrågade dataingenjörer och systemvetare i vår enkät kan tänka sig att arbeta med digitalisering, it-utveckling, datasäkerhet eller drift för en myndighet i Sundsvallsregionen. Vi har frågar dem varför. Och en del hyllar Sundsvall.
”Fin stad, levande uteliv, rikt föreningsliv, bra skolor, nära till friluftsliv, ok bostadsmarknad. I övrigt alltid positiv till att jobba norrut”, skriver en svarande i enkäten.

”Fin stad och positivt att jobba norrut.”

”Gillar Norrland”
Också en annan tar fasta på fördelarna som lockar: ”Större chans att köpa en villa där uppe då det är mycket billigare än i Stockholm. Dessutom så är det mer avslappnat där uppe, mindre folk, mindre trängsel osv”.
En person har kort och gott konstaterat: ”Gillar Norrland”. Andra pekar på att en flytt är möjlig om jobbet är intressant och betalar bra.

Platsen mindre viktig
Utöver de som kan tänka sig att flytta finns det många som är öppna för att jobba för myndigheter i Sundsvalls-området på distans. ”Distansarbete blir mer vanligt och därför anser jag att den geografiska platsen inte är lika viktig som tidigare”, skriver en person i enkäten.

Artikel

Brist väntas inom techsektorn

Lämna en kommentar
Michael Egnell, vd på Experis Sverige (Foto: Fredrik Stehn) och Ana Andric, näringspolitisk expert på TechSverige (Foto: TechSverige).

Techbranschen fortsatta utveckling hämmas idag av kompetensbrist, vilket får konsekvenser för samhället. Ett av tre globala företag har svårt att rekrytera rätt it-kompetens. Intern rekrytering och kompetensutveckling blir allt viktigare för att tillgodose behoven av it-kompetens.

Enligt den globala rapporten The New Age of Tech Talent från rekryteringsbolaget Experis blir det viktigare att i framtiden rekrytera mer baserat på mjuka kompetenser, som initiativförmåga och att kunna kontinuerligt tillgodogöra sig ny kompetens. Enligt Michael Egnell, vd på Experis Sverige, kan mjuka färdigheter i kombination med ett gediget kompetensutvecklingsprogram minska kompetensbristen.

Djärvare arbetsgivare
– I Sverige är bristen allra störst på cybersäkerhetsexperter, mjukvaru- och apputvecklare, projektledare samt databas- och nätverksexperter. Samtidigt sprider sig kompetensbristen globalt, vilket innebär att det inte längre går att förlita sig på internationell kompetens för att överbrygga kompetensgapen på den svenska it-arbetsmarknaden. De mjuka kompetenser som främst efterfrågas är pålitlighet, kreativitet och initiativtagande, säger Michael Egnell.
I rapporten har 39 000 personer som arbetar med rekrytering i 40 länder deltagit. Dessutom har åtta globala experter inom tech och rekrytering deltagit i djupintervjuer.
– Arbetsgivare behöver vara djärvare och mer strukturerade i sina rekryterings- och medarbetarstrategier för att motverka kompetensbristen inom tech. För att överbrygga kompetensgapen bör de även satsa mer på att kompetensutveckla medarbetare som arbetat i organisationen i ett par år, säger Michael Egnell.

”Vi rekommenderar fler arbetsgivare att ta emot praktikanter och exjobbbare.”

Kommer saknas 70 000 specialister
Branschorganisationen TechSverige prognostiserar att det 2024 kommer att saknas 70 000 it-specialister i den privata sektorn. Programmerare inom backend och frontend, Data Scientists och projektledare var de kompetenser som efterfrågades mest när TechSverige gjorde en kartläggning av den privata sektorns kompetensbehov. Utöver det tillkommer offentlig sektors efterfrågan på it-specialister.
– Vi rekommenderar fler arbetsgivare att ta emot praktikanter och exjobbbare. Vi ser också att fler företag arrangerar egna internships som kan attrahera nyexade it-specialister till deras verksamhet. Vi behöver också fortsätta arbeta konsekvent för att öka jämställdheten i branschen, då bara 30 procent av it-specialisterna på dagens arbetsmarknad är kvinnor, säger Ana Andric, näringspolitisk expert på TechSverige.

Addera tech
TechSverige har även lanserat addera tech, en satsning som ska få fler yrkesverksamma att ta steget in till tech genom att skola om sig eller komplettera sin befintliga utbildning med it-orienterade högskolekurser. Genom att addera tech till sin utbildning blir de attraktiva på en bristarbetsmarknad.
– Ett problem är att genomströmningen på it-utbildningar är låg. Det gäller både inom högskolan och yrkeshögskolan. Vi tappar helt enkelt för många studenter som av olika skäl inte fullföljer sin utbildning. Fler riktade satsningar för att minska avhoppen behövs, säger Ana Andric.