fbpx

Ericssons AI-chef tror på symbios mellan människa och robot

Text: Anette Bodinger Larsson

Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson, säger lite skämtsamt att hennes fascination för artificiell intelligens och algoritmer bottnar i viss lathet.
– När något göromål är tråkigt försöker jag hitta sätt att automatisera det, roliga saker gör jag gärna för egen maskin.

Ericsson satsar närmare 40 miljarder kronor årligen på forskning och utveckling. Elena Fersman, som leder forskningen inom AI och även är adjungerad professor inom cyberfysiska system på KTH, började intressera sig för tekniken redan under studietiden. Då handlade det främst om genetiska algoritmer, en metod som till stor del liknar genetisk programmering.
– Med hjälp av AI-processer går det att imitera mänsklig intelligens eller naturens processer. Genom att lägga genetiska algoritmer i en jättekraftig processor kan du nästan snabbspola fram evolutionen vilket är väldigt spännande, det tycker jag fortfarande.

AI nödvändigt för 5G
Ett skarpt fokus för hela Ericsson är 5G, nästa generations system för mobilkommunikation. Den utvecklingen går också hand i hand med bolagets AI-forskning.
– 5G-nätet är komplext och innehåller enorma mängder algoritmer. Det handlar om tusentals parametrar och extrema datamängder som systemet ska ta in och processa. Ingen människa kan styra ett så komplext system, det skulle inte fungera utan AI. På fem års sikt är syftet att de nya algoritmerna som tas fram ska kunna sättas i produktion väldigt snabbt. Dessa bygger vi med hjälp av konkreta case som vi tar fram tillsammans med våra kunder.
Ett sådant case handlar om förväntat underhåll av kundernas nätverk.
– Om näten inte servas i tid går nätverkskopplingarna ner och därmed även kundens drift. Redan idag kan vi utifrån data som vi läser av från noderna ta fram algoritmer som förutsäger underhållsbehovet mycket effektivt. På så vis går det att veta precis när det är dags att åka ut och serva noden, alternativt sköta servicen på distans. På sikt kanske utskickade drönare kommer att sköta underhållet, fast där är vi inte riktigt än. Men utvecklingen pågår för fullt.

Etiska aspekterna svårast
Den största utmaningen i dagens AI-utveckling, menar Elena Fersman, handlar mer om människa än om teknik.
– När är en människa fattar ett snabbt och felaktigt beslut kan man alltid gå tillbaka och säga att ”man gjorde felbedömning”. Men när det handlar om algoritmer som programmeras i förväg måste man också i förväg bestämma hur systemet ska agera i olika situationer. Det kommer att dyka upp obekväma frågeställningar, och det är här de etiska aspekterna kommer in. Att programmera och digitalisera är relativt lätt, men att bestämma och definiera regelverk kommer att bli svårt.

Framtida symbios
Framtidens AI-applikationer ser Elena Fersman som ett gynnsamt samarbete mellan människa och maskin.
– Vi har redan nu en massa hjälp av robotik och AI-algoritmer i vår vardag. Algoritmer är väldigt bra på beräkningar som kan användas till AI-lösningar för specificerade domäner. Vi människor är mycket bättre på mer odefinierade situationer. Maskinen kan hjälpa oss att bli bättre och vice versa. Jag tror på ett liv i lycklig symbios med framtidens robotar.

Publicerad: 10 mars, 2020