Etikettarkiv: Samverkan

Digital suveränitet framtidsfråga för myndigheter

Johan Acharius, it-direktör på Kronofogden. Foto: Gonzalo Irigoyen
Johan Acharius, it-direktör på Kronofogden. Foto: Gonzalo Irigoyen

Svenska myndigheter står inför stora utmaningar i takt med att offentlig verksamhet blir alltmer digitaliserad. En av de större strategiska frågorna är den om digital suveränitet, så att kritiska samhällsaktörer inte förlorar kontrollen över känslig data.

Idag lagras merparten av den digitala informationen i våra egna datacenter. Men utvecklingen går mot att allt fler applikationer finns i olika molntjänster hos privata aktörer i andra länder. Myndigheter måste hitta en gemensam väg och ta fram lösningar som skyddar landets säkerhet och medborgarnas integritet, säger Johan Acharius, it-direktör på Kronofogden.

”Det är enormt viktiga beslut som vi måste fatta nu”

Nationell molntjänst
Detta är en aktuell fråga inom hela EU. I exempelvis Tyskland diskuteras möjligheten att skapa en egen nationell molntjänst för att behålla kontrollen över den här typen av känslig data. Även andra stora EU-länder har visat intresse för en sådan lösning.
– Det är enormt viktiga beslut som vi måste fatta nu och sedan leva med under lång tid. Myndigheter måste tänka strategiskt i den digitala processen och förstå innebörden och de långsiktiga konsekvenserna av olika vägval. Det finns inga genvägar, framhåller Johan Acharius.
Det finns idag ett nära samarbete mellan myndigheter i Sverige inom ramen för eSam. Det är ett samverkansprojekt mellan en rad stora myndigheter och Sveriges Kommuner och Regioner för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter och bygga en gemensam färdplan. Där skapas bland annat lösningar som förenklar för medborgare i kontakten med myndigheter, en kontakt som ofta omfattar flera myndigheter i ett och samma ärende.

Bygger egen it
Samtidigt som det sker ett allt närmare it-samarbete mellan myndigheter finns en trend där myndigheter utvecklar och förvaltar it i egen regi. På exempelvis Kronofogden låg it tidigare hos Skatteverket, men efter ett beslut 2013 har myndigheten byggt upp sin egen it-avdelning.
– It blir allt mer en integrerad del i verksamheten och varje enskild myndighet har sina speciella utmaningar. På Kronofogden såg vi att behovet av teknikstöd ökade och att it behövde komma närmare verksamheten. För mig var det en fantastisk chans att få vara med och bygga upp it-avdelningen från start, säger Johan Acharius, som först kom till Kronofogden som managementkonsult. Han vill lyfta fram att det händer mycket på it-fronten i Myndighetssverige.
– Det finns nog fördomar om att myndigheter är lite tråkiga och långsamma. Men det är verkligen tvärtom. Vi har den senaste tekniken, lösningar i framkant och arbetar dessutom så tydligt med verksamhet som är avgörande för medborgarna och samhället i stort, avslutar Johan Acharius.

Framtidsperspektiv på svenska myndigheter

Daniel O Andersson, it-utvecklingschef på Pensionsmyndigheten. Foto: Gonzalo Irigoyen
Daniel O Andersson, it-utvecklingschef på Pensionsmyndigheten. Foto: Gonzalo Irigoyen

Våra liv blir alltmer digitala och människor förväntar sig sömlösa, effektiva och omedelbara digitala tjänster, alldeles oavsett vilken sektor det handlar om. För svenska myndigheter gäller det att hålla jämna steg och samtidigt förutse framtida behov.

– På Pensionsmyndigheten ligger framtidsfrågorna i verksamhetens natur, och det är en självklarhet att ha örat mot rälsen och ta fram de mest kundrelevanta och långsiktiga tjänsterna. Vi har ju ett generations­perspektiv som sträcker sig hundra år fram i tiden. Men att jobba med ett framtids­perspektiv är viktigt för alla svenska myndigheter och något som de flesta är mitt uppe i, säger Daniel O Andersson, it-utvecklingschef på Pensionsmyndigheten.

Neutrala lösningar som motvikt
I arbetet med att spana in i framtiden spelar AI en allt viktigare roll. På Pensionsmyndigheten används AI idag framför allt till analyser av data, men på sikt kan den artificiella intelligensen komma att få mer av en rådgivande och beslutsfattande roll. I takt med att AI får en viktigare funktion även hos kommersiella aktörer kan myndigheters användning av AI-teknologin få stor betydelse för medborgarna.
– Det är många krafter i omlopp i det digitala samhället, som försöker att styra hur vi lever våra liv. Myndigheter kan agera som en motvikt och erbjuda neutrala lösningar, som är fria från kommersiella och andra intressen. Vi är en viktig kugge i det digitala samhället, menar Daniel O Andersson.

”Pensionsmyndigheten har it i den absoluta framkanten”

Cybersäkerhet skyddar data
Cybersäkerhet är i ständigt fokus för myndigheter, som måste skydda såväl medborgarnas känsliga personliga data som samhället i stort. Det är en utmaning att skapa lättillgängliga och effektiva tjänster, som ofta ska kunna synkroniseras med andra myndigheters digitala system, och samtidigt värna säkerhet och integritet. Det sker ett nära samarbete mellan myndigheter för att hitta gemensamma lösningar, bland annat genom forum som samverkansprogrammet eSam och Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Men varje myndighet har samtidigt sin egen verksamhet att ta hänsyn till.

Autonomi mot helhetslösningar
– Ibland står behoven av autonomi hos den egna myndigheten i kontrast till helhets­lösningar mellan myndigheter. Medborgarna förväntar sig en kundresa som är sömlös, snabb och effektiv och det gäller för oss att hitta lösningar som fyller alla krav, säger han.
Daniel O Andersson, som själv har en bakgrund i den privata sektorn, vill krossa myten att it i statlig sektor skulle vara tungrott eller omodernt.
– Pensionsmyndigheten har it i den absoluta framkanten. Vi har ett oerhört agilt, kunddrivet arbetssätt, inom såväl it som affärsutveckling. Detta är nyckeln till de mest kundrelevanta framtidslösningarna.

Digitaliseringen omvandlar industrins kompetensbehov

Foto: Saab AB
Foto: Saab AB
Nu har digitaliseringen börjat ta riktig fart inom industrin. Trots att den här mognaden har kommit hos företagen behöver de hjälp, eftersom det är fråga om stora förändringar som genomsyrar den totala verksamheten.

Lars Ydreskog, vice vd på Combitech AB.
Lars Ydreskog, vice vd på Combitech AB.
Det betonar Lars Ydreskog, vice vd på Combitech AB, det obundna konsultbolaget inom Saab-koncernen med verksamhet inom teknik, miljö och säkerhet.
– Det har hänt oerhört mycket med digitaliseringen inom industrin bara under det senaste året, säger han. Företagen har mognat när det gäller hur man ska använda digitaliseringen för att utveckla nya produkter och tjänster, och att möjliggöra en effektivare verksamhet.
Lars Ydreskog kommer senast från Saabs affärsområde Aeronautics där han var chef för Operations där bland annat stridsflygplanet Gripen har utvecklats. Han har varit den drivande kraften bakom Saabs arbete inom modellbaserade arbetssätt och digitalisering.
– Den snabba utvecklingen innebär att vi har kommit ett steg förbi det som man kallar Industri 4.0. Det begreppet hängde nära samman med IoT och standarder kring hur maskiner, komponenter eller fordon ska kopplas upp.

Strategier för ekosystem
Idag har många företag skapat strategier för att bygga industriella ekosystem inom sina egna branscher.
– Ett konkret exempel från media är att taxitjänsten Uber köper upp till 24 000 självkörande bilar av Volvo. Volvo säljer alltså inte bilar till privatpersoner utan ett ekosystem med självstyrande fordon.
Artificiell intelligens, AI, har en viktig roll i den här utvecklingen inom industrin.
– Det som möjliggör den växande användningen av AI idag är i princip två faktorer. Dels möjligheten att få data distribuerad genom de trådlösa systemen 3G, 4G och 5G. Dels utvecklingen av högpresterande och kostnadseffektiva processorer.
Redan runt år 2000 pratade man om ”den nya ekonomin”. Då skulle många stora industriföretag använda internet för att bygga nya produkter och tjänster.
– De flesta av dessa projekt dog. Idag, 17 år senare, har många företag i princip samma vision. Skillnaden är att nu kommer det faktiskt att hända. Men trots dagens mognad hos företagen är det viktigt att förstå att de behöver hjälp, eftersom de står inför mycket stora förändringar som kommer att genomsyra den totala verksamheten, både tekniskt och kulturellt.

Kompetensförsörjningen till industrin
Mot den här bakgrunden är karriärmöjligheterna för ingenjörer mycket stora. Men det finns problem, inte minst med kompetensförsörjningen till industrin – och de måste lösas så fort som möjligt.
– Många av de ingenjörer som utexamineras idag från traditionella ingenjörsutbildningar vid högskolor och universitet har inte den profil som behövs för att utveckla de nya digitala produkterna och tjänsterna. Samverkan mellan industri och universitet och högskolor är avgörande för att kunna utveckla den kompetens som behövs för att Sverige ska kunna vara ledande inom digitaliseringen, säger Lars Ydreskog.