Etikettarkiv: Systemutveckling

Från undervisning till systemutveckling

Ali Foroutan-Rad, chef för ITS, it-stöd och systemutveckling, vid Umeå universitet.
Ali Foroutan-Rad, chef för ITS, it-stöd och systemutveckling, vid Umeå universitet.
Ali Foroutan-Rad har lång erfarenhet av att utbilda blivande systemvetare vid Umeå universitet, men idag är han involverad i att utveckla ett centralt system för administration av samtliga akademiska lärosäten.

Nu är han chef för ITS, it-stöd och systemutveckling, vid Umeå universitet. Där har han varit chef för avdelningen, som har omkring 230 medarbetare, i sex år. Utveckling och produktionssättning av Ladok är hans största utmaning idag.

All anslagsfördelning hanteras av systemet
Ladok är det centrala systemet för utbildningsadministration vid samtliga akademiska lärosäten i landet. Tilldelning av statliga anslag till universitet och högskolor utgår från Ladok.
– Det är ett konsortium, där 37 lärosäten och CSN ingår, som har uppdraget att ta fram systemen. Vi anlitas av Ladokkonsortiet, kan man säga.
Även driften och supporten kommer att centraliseras i och med övergången till ett nytt system.
Att Umeå universitet fått en central roll har vuxit fram under en lång period av år. Det började med att universitetet utvecklade ett lokalt antagningssystem under 1980-talet.
– Det blev så bra att vi senare även fick ansvar för teknisk förvaltning och utveckling av Ladok.

De flesta sysslar med systemutveckling
Verksamheten som Ali Foroutan-Rad leder har alltså drygt 180 medarbetare och ett 40-tal konsulter. De allra flesta har en it-inriktad högskoleutbildning.
It-stöd för studieadministration är centralt, men han ser också hur behovet av stöd för lärande och forskning hela tiden ökar.
– Såväl lärprocessen som klassrummet digitaliseras allt mer, även forskningen berörs och påverkas. Därmed ökar behovet av vår närvaro och support. Från att haft tonvikt på studieadministration breddar vi nu alltså stödet till forskning och undervisning.
Utvecklingen innebär också att behovet av support blir allt mer omfattande och komplext.
– Verksamheten, det vill säga undervisning och forskning, förutsätter att vi har goda kunskaper om både verksamhet och teknik, inklusive de kommersiella produkterna som hela tiden utvecklas.

Digitalisering högprioriterat på Transportstyrelsen

Amy Nylander och Carl Behrn på Transportstyrelsen. Foto: Richard Ström
Amy Nylander och Carl Behrn på Transportstyrelsen. Foto: Richard Ström
Övergången från en traditionell stordatormiljö till en modern it-miljö är genomförd och nu tas nästa steg på Transportstyrelsen. Automatisering är ledordet. Allt för att utveckla nya e-tjänster och förbättra de existerande.

Alla som besöker Transportstyrelsens webbplats finner en mängd e-tjänster, som alla syftar till att erbjuda den bästa servicen till medborgarna. Bland e-tjänsterna märks allt från att beställa registreringsbevis, söka fordonsuppgifter, ställa av eller ställa på ett fordon till att ansöka om körkortstillstånd.
Förutsättningen för myndighetens alla e-tjänster är den tekniska plattformens förmåga att effektivt hantera stora mängder data om bland annat 10 miljoner fordon och nästan 7 miljoner körkortsinnehavare.

Ständiga förbättringar
Men Transportstyrelsen strävar hela tiden att förbättra existerande e-tjänster, genom att förbättra och förenkla funktionaliteten, och att utveckla nya. Ett av målen är att få bort all pappershantering gentemot medborgarna. Digitalisering är en prioriterad fråga på myndigheten och med den nya it-infrastrukturen kan digitaliseringen ta stora steg framåt. I den här processen spelar it-avdelningen, med omkring 260 medarbetare, en central roll.
En av medarbetarna inom it är Carl Behrn, som leder en grupp som kallas effektiv systemutveckling eller Effsys.
Den stora migreringen från en stordatormiljö till en modern Windowsmiljö är genomförd och gruppens uppgift nu är att att skapa en bättre förvaltningsbarhet.
– Med det menas att automatisera uppdateringar och nya releaser. Vi vill se till att produktionssättningen av dem sker utifrån samma mallar. Ytterst syftar det självfallet till att förbättra för våra medborgare, säger Carl Behrn.

Följer hela processen
Parallellt med det arbetar it-avdelningen också med att effektivisera testningen av det som nyutvecklas. Tidigare låg fokus på systemutveckling och när den var klar förväntades det att driften skulle ta hand om produktionssättningen.
– Idag tar vi hand om hela processen fram till dess att koden är i produktion, säger Carl Behrn.
Ett annat fokus idag för Effsys-gruppen är att utveckla molntjänster. Just nu testas en molntjänst internt. Detta är i mångt och mycket en arkitekturfråga.
– Utgångspunkten för mycket av vår utveckling är hur vår leverans ska se ut i framtiden.
Transportstyrelsens it-avdelning har, liksom de flesta aktörer inom it-branschen, ett ständigt behov att få in ny kompetens i organisationen. Det gäller egentligen på alla nivåer och inte minst kompetens inom molnteknik, till exempel dotnet-utvecklare som förstår en tjänsteorienterad arkitektur.

Lång erfarenhet
Carl Behrn har en gedigen erfarenhet av it-branschen och började 2008 som konsult på Vägverket. Sedan fem år är han anställd på Transportstyrelsen. Han upplever att det finns goda möjligheter till egen kompetensutveckling, både genom att delta i olika projekt och genom externa kurser. Dessutom finns det en plan för kompetensutveckling för varje individ.
Amy Nylander är betydlig nyare, både i it-branschen och på myndigheten. Hon arbetar som systemutvecklare och det är hennes första jobb efter examen som dataingenjör från Örebro universitet.
När hon sökte sitt första jobb hade hon valet att börja på ett konsultföretag eller att börja på Transportstyrelsen. Det valet ångrar hon definitivt inte idag.
– Att jag är kvar efter drygt fyra år visar väl tydligt att jag valde rätt. När jag intervjuades kändes det som om man ville ha mig personligen och det var något jag uppskattade, säger Amy Nylander.
Hon upplever att hon hela tiden får arbeta med nya utmanande uppdrag.
– Jag har en chef som direkt märker när jag upplever att jag arbetar med något som jag börjar kunna och behöver ha nya utmaningar. Här finns mycket goda möjligheter att utvecklas för den som vill.

Transportstyrelsen
Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter inom järnväg, luftfart, sjöfart och väg.
Myndigheten utvecklar ett tillgängligt transportsystem med hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa. Med respekt för konsekvenser för medborgare och näringsliv utformar Transportstyrelsen regler och följer upp att de efterlevs.
Arbetet utgår ifrån helhetssyn och effektivitet och har hög servicenivå i kontakten med omvärlden. Myndigheten finns på 14 orter i landet och har idag cirka 2 000 medarbetare, varav omkring 260 inom it-verksamheten. Den största delen av Transportstyrelsens verksamhet finns i Borlänge, Norrköping och Örebro.

Transportstyrelsen
601 73 Norrköping
Tel vxl: 0771-503 503
www.transportstyrelsen.se

”Uppdragen vi har hittar du ingen annanstans”

Med hänsyn till operativ sekretess kan Love, Jacob och Kim inte fotograferas.
Med hänsyn till operativ sekretess kan Love, Jacob och Kim inte fotograferas.
De får inte berätta vad de arbetar med, men deras arbete är avgörande för Sveriges säkerhet. Möt it-säkerhetspecialisten Love, teknikutvecklaren Jacob och systemutvecklaren Kim vid Säkerhetspolisen.
– Här får jag vara en del i att göra Sverige säkrare, säger Jacob.

De närmaste åren kommer Säkerhetspolisen att växa – från dagens 1 200 medarbetare till närmare 1 500. Många av de nya tjänsterna kommer att finnas vid myndighetens teknik- och säkerhetsskyddsfunktioner. I tre år har Love arbetat här, främst med att utföra it-säkerhets­granskningar av andra myndigheter och andra skyddsvärda verksamheter i det svenska samhället.
– Ibland handlar det om att testa myndigheters it-skydd, i syfte att se hur gott säkerhetsskydd myndigheten har och därefter ge förslag på hur skyddet kan stärkas. Ibland handlar det om att föreläsa för andra myndigheter om hur de bäst försvarar sig mot angrepp. Den tekniska kunskapen hos oss är mycket hög, så vi ger också stöd till andra delar inom Säkerhetspolisen men även till Polismyndigheten, säger Love.

Känsla av att göra nytta
Han arbetade tidigare med it-säkerhet vid en annan myndighet och lockades av både de unika uppdrag som Säkerhetspolisen har, men också av uppgiftsbredden och den arbetsmässiga friheten.
– Uppdragen vi har hittar du ingen annanstans. Den ena dagen granskar du känsliga system hos en stor myndighet, den andra försöker du knäcka lösenord. Här ges du också möjlighet att bli ännu bättre på det du arbetar med, ständig kompetensutveckling är ett måste. Ar­betet sker också mycket självständigt; du och dina kollegor får en uppgift och en tidsram att lösa den inom, säger Love.
Både Jacob och Kim instämmer i vad kollegan säger.
– Möjligheten att få arbeta med en idé till realiserad implementation här är tilltalande. Har du en bra idé som gynnar verksamheten är det oftast bara att börja jobba. I slutänden gynnar det ju också ett säkrare Sverige, säger Jacob.
Han arbetade tidigare med liknande arbetsuppgifter inom teknikutveckling inom den privata sektorn, men kände att något saknades – ”jag gjorde inte riktig nytta” – när det mesta i arbetet handlade om att tjäna mer pengar.
– För mig var det likadant. Jag var också i konsultbranschen och tröttnade på att debiterbara timmar var viktigare än kvalitén och leveransen. När jag såg annonsen att Säkerhetspolisen sökte systemutvecklare skickade jag in en ansökan, säger Kim.

Bred kompetens som utvecklas
Att inte kunna berätta för någon utanför jobbet vad man arbetar med är lite speciellt, menar alla tre.
– Samtidigt kan man säga ganska mycket om sitt arbete till sina nära och kära utan att säga något väsentligt alls. Jag läste på om Säkerhetspolisen i dess årsbok innan jag började, vilket gav god kunskap om myndigheten och dess arbete, säger Kim.
Och omställningen från privata konsultvärlden till statlig myndighet var inte ett så stort steg som förväntat.
– Jag trodde faktiskt det skulle vara mer toppstyrt och segregerat här, men det är det inte. Innanför våra dörrar är det en väldigt öppen arbetsmiljö, säger Jacob.
– Här lär jag mig också väldigt mycket av mina kollegor vilket ger synergier. Här är alla duktiga. Och motiverade, säger Kim.
Till skillnad från Kim, som har examen som systemutvecklare är både Jacob och Love helt självlärda inom it.
– Det som eftersöks här är kompetenser; hur de är förvärvade är ganska ointressant. Vi utbildar oss själva hela tiden. Utmaningen är att hitta människor med stor skicklighet inom it och teknik, stor social kompetens och inte minst att de klarar våra rekryteringskrav. Att vi håller tyst om vad vi upptäcker eller inte är en självklarhet, säger Love.

Säkerhetspolisen
Säkerhetspolisen skyddar Sveriges demokratiska system, medborgarnas fri- och rättigheter och den nationella säkerheten. Det gör vi genom att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet, bekämpa terrorism och skydda den centrala statsledningen.
De flesta av Säkerhetspolisens medarbetare är stationerade vid huvudkontoret i Solna, men myndigheten har även regionala kontor i Umeå, Uppsala, Örebro, Linköping, Göteborg och Malmö.
Cirka 40 procent av Säkerhetspolisens medarbetare är kvinnor. Ungefär hälften av medarbetarna är polisutbildade och arbetar till exempel som livvakter, utredare och spanare. Flera andra yrkeskategorier finns också representerade vid myndigheten, som analytiker, tekniker, översättare, ekonomer, jurister, tolkar och administratörer. Säkerhetspolisen leds av säkerhetspolischef Anders Thornberg.

Säkerhetspolisen
Box 123 12
102 28 Stockholm
Tel: 010-568 70 00
sakerhetspolisen@sakerhetspolisen.se
www.sakerhetspolisen.se