Etikettarkiv: Universitet

Från undervisning till systemutveckling

Ali Foroutan-Rad, chef för ITS, it-stöd och systemutveckling, vid Umeå universitet.
Ali Foroutan-Rad, chef för ITS, it-stöd och systemutveckling, vid Umeå universitet.
Ali Foroutan-Rad har lång erfarenhet av att utbilda blivande systemvetare vid Umeå universitet, men idag är han involverad i att utveckla ett centralt system för administration av samtliga akademiska lärosäten.

Nu är han chef för ITS, it-stöd och systemutveckling, vid Umeå universitet. Där har han varit chef för avdelningen, som har omkring 230 medarbetare, i sex år. Utveckling och produktionssättning av Ladok är hans största utmaning idag.

All anslagsfördelning hanteras av systemet
Ladok är det centrala systemet för utbildningsadministration vid samtliga akademiska lärosäten i landet. Tilldelning av statliga anslag till universitet och högskolor utgår från Ladok.
– Det är ett konsortium, där 37 lärosäten och CSN ingår, som har uppdraget att ta fram systemen. Vi anlitas av Ladokkonsortiet, kan man säga.
Även driften och supporten kommer att centraliseras i och med övergången till ett nytt system.
Att Umeå universitet fått en central roll har vuxit fram under en lång period av år. Det började med att universitetet utvecklade ett lokalt antagningssystem under 1980-talet.
– Det blev så bra att vi senare även fick ansvar för teknisk förvaltning och utveckling av Ladok.

De flesta sysslar med systemutveckling
Verksamheten som Ali Foroutan-Rad leder har alltså drygt 180 medarbetare och ett 40-tal konsulter. De allra flesta har en it-inriktad högskoleutbildning.
It-stöd för studieadministration är centralt, men han ser också hur behovet av stöd för lärande och forskning hela tiden ökar.
– Såväl lärprocessen som klassrummet digitaliseras allt mer, även forskningen berörs och påverkas. Därmed ökar behovet av vår närvaro och support. Från att haft tonvikt på studieadministration breddar vi nu alltså stödet till forskning och undervisning.
Utvecklingen innebär också att behovet av support blir allt mer omfattande och komplext.
– Verksamheten, det vill säga undervisning och forskning, förutsätter att vi har goda kunskaper om både verksamhet och teknik, inklusive de kommersiella produkterna som hela tiden utvecklas.

Sökes: 70 000 fler it-personer innan 2022

Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen. Foto: Anette Persson
Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen. Foto: Anette Persson
Genomgripande digitaliseringar har gjort it och telekombranschen till en av de viktigaste motorerna för sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Men den fortsatta tillväxten hotas av bristen på spetskompetens. Det visar en ny rapport från IT&Telekomföretagen.

Kompetensbrist inom it-sektorn har länge varit aktuell fråga. I 2012 års rapport från IT&Telekomföretagen uppskattades bristen på personal med it-kompetens under en treårsperiod till cirka 30 000 personer. I en rapport från 2015 kunde man läsa att det var stark efterfrågan på framför allt mjukvaru-/systemutvecklare och att branschen sysselsatte runt 202 000 personer.
Den senaste rapporten från i höstas visar en mer fördjupad bild av läget. Sysselsättningen i den digitala industrin är just nu cirka 308 000 och den förväntade siffran på underskottet av it-relaterad kompetens är 70 000 fram till 2022.
– Digital teknik är idag integrerad i det dagliga arbetet inom i stort sett alla företag och verksamheter. För att få en uppfattning om hela it-sektorns omfattning måste vi därför addera alla de specialister som har it- och telekom-yrken inom andra sektorer och branscher – såsom finans, handel, industri och offentlig verksamhet, säger Fredrik von Essen som är näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen.

Olika tekniker knyts ihop
Några exempel på utvecklingsområden inom it är elektronisk handel och utveckling av betalningssätt. När produkterna kommer närmare användarna blir också mobil kommunikation viktigare med fler ”smarta” objekt som interagerar med varandra. Därtill står vården och myndigheter inför en genomgripande digitalisering av sina verksamheter.
Sett till antalet verksamma personer dominerar bristen idag inom programmering och systemarkitektur. Men inom en femårsperiod väntas det även bli skriande brist på kvalificerade dataanalytiker och it-/informationssäkerhetsexperter.
– Det som är extra spännande med digitaliseringen är hur tekniken knyts ihop med flera olika tillämpningar och kompetenser. Här kommer vi bland annat att se ett kraftigt ökat behov av systemutvecklare som kan analysera data och vidareutveckla den, säger han.

It-utbildningar behöver kvalitetssäkras
Kompetensbehovet inom it- och telekombranschen är enligt rapporten både akut och strukturellt, vilket innebär en rad nödvändiga åtgärder, och inte enskilda insatser.
– Vi behöver framför allt nå beslutsfattare som kan se över utbildningsväsendet och kvalitetssäkra de högre it-utbildningarna, säger Fredrik von Essen och tillägger att yrkeshögskolorna har fått mer resurser sedan 2015, men att söktrycket och genomströmningen hos flera av utbildningarna fortfarande är svag.
– Det är också fortsatt svårt att locka kvinnor till it-sektorn och få personer med utländsk bakgrund att stanna. Här behöver myndigheter som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket bli bättre på att samverka med varandra, fortsätter han.

Personliga egenskaper viktiga
Rapporten föreslår bland annat rejäl satsning på att öka antalet internationella toppstudenter som söker sig till svensk högskola och i förlängningen till svensk arbetsmarknad. Vidare vill man se fler fortbildningar för olika yrkesroller inom exempelvis programmering.
– Högre tekniska utbildningar står fortfarande högt i kurs när man söker jobb inom it-sektorn, men vi ser att fler företag även premierar andra personliga erfarenheter som kreativitet och samarbetsförmåga, fortsätter han.
I rapporten efterfrågas verklig insikt hos politiker om den förändringskraft digitaliseringen och globaliseringen innebär.
– Kompetensbristen inom it-sektorn är en av vår tids största utmaningar. För att Sverige ska ha möjlighet till fortsatt tillväxt och konkurrenskraft måste vi agera nu, avslutar han.

Huvudfokus för verksamheten inom de företag som ser sig som leverantörer av it-/telekom-/digitaliseringslösningar. Svarsalternativ i flervalsform

Hur ser ert behov av personer med sin huvudsakliga kompetens inom detta område ut idag?

Vilken utbildningsbakgrund är relevant för de personer ni söker inom detta kompetensområde? Svarsalternativ i flervalsform.

Fakta
Enligt Eurostats kartläggning i rapporten är det cirka 308 100 personer som arbetar inom den digitala sektorn. Varav cirka 133 000 inom programvara och it-tjänster, cirka 35 000 inom telekommunikation och 106 000 inom finans, handel, industri och offentlig verksamhet.
Den digitala sektorn sysselsätter 6,3 procent av den totala arbetskraften i Sverige 2016, vilket är näst högst andel i Europa efter Finland.
Källa: ”IT-kompetensbristen”, IT&Telekomföretagen 2017

Digitaliseringen omvandlar industrins kompetensbehov

Foto: Saab AB
Foto: Saab AB
Nu har digitaliseringen börjat ta riktig fart inom industrin. Trots att den här mognaden har kommit hos företagen behöver de hjälp, eftersom det är fråga om stora förändringar som genomsyrar den totala verksamheten.

Lars Ydreskog, vice vd på Combitech AB.
Lars Ydreskog, vice vd på Combitech AB.
Det betonar Lars Ydreskog, vice vd på Combitech AB, det obundna konsultbolaget inom Saab-koncernen med verksamhet inom teknik, miljö och säkerhet.
– Det har hänt oerhört mycket med digitaliseringen inom industrin bara under det senaste året, säger han. Företagen har mognat när det gäller hur man ska använda digitaliseringen för att utveckla nya produkter och tjänster, och att möjliggöra en effektivare verksamhet.
Lars Ydreskog kommer senast från Saabs affärsområde Aeronautics där han var chef för Operations där bland annat stridsflygplanet Gripen har utvecklats. Han har varit den drivande kraften bakom Saabs arbete inom modellbaserade arbetssätt och digitalisering.
– Den snabba utvecklingen innebär att vi har kommit ett steg förbi det som man kallar Industri 4.0. Det begreppet hängde nära samman med IoT och standarder kring hur maskiner, komponenter eller fordon ska kopplas upp.

Strategier för ekosystem
Idag har många företag skapat strategier för att bygga industriella ekosystem inom sina egna branscher.
– Ett konkret exempel från media är att taxitjänsten Uber köper upp till 24 000 självkörande bilar av Volvo. Volvo säljer alltså inte bilar till privatpersoner utan ett ekosystem med självstyrande fordon.
Artificiell intelligens, AI, har en viktig roll i den här utvecklingen inom industrin.
– Det som möjliggör den växande användningen av AI idag är i princip två faktorer. Dels möjligheten att få data distribuerad genom de trådlösa systemen 3G, 4G och 5G. Dels utvecklingen av högpresterande och kostnadseffektiva processorer.
Redan runt år 2000 pratade man om ”den nya ekonomin”. Då skulle många stora industriföretag använda internet för att bygga nya produkter och tjänster.
– De flesta av dessa projekt dog. Idag, 17 år senare, har många företag i princip samma vision. Skillnaden är att nu kommer det faktiskt att hända. Men trots dagens mognad hos företagen är det viktigt att förstå att de behöver hjälp, eftersom de står inför mycket stora förändringar som kommer att genomsyra den totala verksamheten, både tekniskt och kulturellt.

Kompetensförsörjningen till industrin
Mot den här bakgrunden är karriärmöjligheterna för ingenjörer mycket stora. Men det finns problem, inte minst med kompetensförsörjningen till industrin – och de måste lösas så fort som möjligt.
– Många av de ingenjörer som utexamineras idag från traditionella ingenjörsutbildningar vid högskolor och universitet har inte den profil som behövs för att utveckla de nya digitala produkterna och tjänsterna. Samverkan mellan industri och universitet och högskolor är avgörande för att kunna utveckla den kompetens som behövs för att Sverige ska kunna vara ledande inom digitaliseringen, säger Lars Ydreskog.