Gruvsektorn

Erbjuder utveckling för ingenjörer

Publicerad 22 augusti 2018
Text: Annika Wihlborg
Närhet till naturen är en fördel med att arbeta på mindre ort. Utsikt över Láddjujávri. Foto: Thomas Lahtinen
Närhet till naturen är en fördel med att arbeta på mindre ort. Utsikt över Láddjujávri. Foto: Thomas Lahtinen

Gruvsektorn har genomgått en stark återhämtning på senare år, med en hög efterfrågan på främst högförädlade järnmalmsprodukter. Behovet av metaller för att kunna skapa välfärd världen över kommer att vara fortsatt högt. Det anser Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

Det är svårt att sia om hur konjunkturutvecklingen kommer att se ut. Diskussionerna om globala handels­restriktioner i bland annat USA påverkar förstås också gruvsektorns framtidsutsikter, säger Jan Moström, som varit verksam i gruvsektorn sedan han tog bergsingenjörsexamen 1986. Han arbetade på Boliden i 36 år innan han blev vd och koncernchef på LKAB 2015.

Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB. Foto: Fredric Alm / Alm & ME
Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB. Foto: Fredric Alm / Alm & ME

Stort behov av ingenjörer
Han påpekar att den svenska gruvsektorn är en komplex och högteknologisk bransch som ständigt behöver befinna sig i teknikutvecklingens absoluta framkant för att kunna hävda sig på den globala marknaden.
– Behovet av ingenjörer är stort, i synnerhet de med erfarenhet av gruvbrytning, metallurgi och anrikning samt it-ingenjörer som vill vara med och driva gruvsektorns digitalisering. Gruvsektorn efterfrågar även generalister, ingenjörer med en bred kompetens kring hur basindustrin är uppbyggd, säger Jan Moström.

Arbeta på mindre ort
69 procent av civil- och högskoleingenjörerna kan tänka sig att arbeta på en mindre ort. Jan Moström anser att undersökningsresultatet är positivt överraskande.
– På ett sätt är det naturligt att många ingenjörer kan tänka sig att arbeta på mindre orter eftersom merparten av Sveriges basindustri finns där. Samtidigt har det på senare år blivit allt svårare att rekrytera ingenjörer till mindre orter så undersökningsresultatet är förstås glädjande. Det är viktigt att mindre orter är attraktiva för ingenjörer, då svensk basindustri är beroende av duktiga ingenjörer för att kunna fortsätta vara internationellt konkurrenskraftiga, säger Jan Moström.

Helhetsbild över företaget
En fördel för ingenjörer som arbetar på mindre orter är, enligt Jan Moström, att de får en helhetsbild över företagets samlade verksamhet snarare än att jobba med nischade teknikområden. Den breda kompetensen kring hur en produktionsenhet fungerar är en attraktiv kompetens, menar Jan Moström.
– Det är dessutom ofta lättare att ha ett rikt socialt liv och få en stark social förankring på en mindre ort. Det är viktigt, inte minst för ingenjörer som bildar familj. Närheten till naturen och snabba transporter mellan hem och arbete är andra fördelar med att arbeta på en mindre ort, säger Jan Moström.

Hållbarhet konkurrensfaktor
Han betraktar hållbarhet som en av de strategiskt viktigaste framtidsfrågorna för svensk basindustri.
– Hållbarhet är en av industrins främsta konkurrensfaktorer. De industriföretag som lyckas med omställningen till en hållbar verksamhet kommer att vara fortsatt konkurrenskraftiga, medan de som misslyckas riskerar att slås ut i den globala konkurrensen, säger Jan Moström.

Kan du som ingenjör tänka dig att arbeta på en mindre ort i Sverige? (om du bortser från var du bor och arbetar idag)
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.