Etikettarkiv: Digitalisering

AI-utvecklingen kräver mjukare kompetenser

Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH och vice skolchef för Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH.
Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH och vice skolchef för Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH.

AI-utvecklingen sker med rasande fart och utvecklingens främsta fokus är just nu på nästa generation automatisering. Något som kan innebära en drastisk disruption på alla marknader.
– Den tekniska kompetensen kommer att behöva kompletteras med mjukare kompetenser, säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH.

Automatisering med hjälp av AI är inget nytt längre. Men tekniken idag handlar om ganska förutsägbara rörelsemönster och processer. Nästa steg är att integrera finare motorik – till den grad att tekniken kan efterlikna mänskliga rörelser och uppfattningsförmågor.
– Kategorisering av bild och ljud har kommit en bra bit. Tekniken kan idag till exempel tolka medicinska bilder, eller bilder på platser och personer. Den kan jämföra olika produkter, till exempel skor eller plagg inom modeindustrin. Finns det bara bra mätdata går nästan allt inom detta att automatisera idag, säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH och vice skolchef för Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH.
– Men, lägger hon till, att tolka en dialog mellan två personer på gatan, där är vi inte än.

Nästa generation automatisering
Som professor på KTH leder Danica Kragic Jensfelt just nu en del av Wallenbergstiftelsens nationella miljardsatsning på AI. Hon ansvarar för den del som fokuserar på maskininlärning. Hon berättar att AI-utvecklingen nu går in i nästa fas, från automatisering av tvådimensionella rörelser till teknik som klarar av samma fysiska uppgifter som en människa.
– Just nu tittar vi mycket på nästa generations robotsystem som har mer av människans eller ett djurs fysiska möjligheter. Vi pratar om något som rör sig i mer än två dimensioner, om robotar som inte bara är en stor arm. På ett modernt lager, till exempel, är mycket automatiserat idag, men att organisera en hylla kräver fortfarande en människas hand. Nästa steg är att integrera möjlighet till kroppsliga rörelser och finmotorik.
Ska tekniken klara av att efterlikna mänsklig interaktion krävs dock enorma datamängder, sensorer som uppfattar dem samt mjukvaran som analyserar och agerar utifrån dem. Och dit är det en bit kvar, menar hon.
– När det problemet är löst, då är det inte mycket kvar för att automatisera allt, allt, allt vi människor gör. Och väl där kommer vi att stå inför nästa stora disruption, säger Danica.

Digitalisering
Framtidens Karriär – Ingenjör har ställt frågan ”Vilka företag driver digitaliseringen framåt?” Här är Ericsson (48%) i topp bland respondenternas svar följt av Volvo Cars (35%) och Ikea (28%).
– Jag blir lite förvånad över att Ikea är så högt på listan bland svaren. Det är kanske lättare att uppfatta att företag som Ikea leder utvecklingen eftersom man som kund får en förändrad tjänst. En bank kan dock göra en större förändring utan att detta nödvändigtvis uppfattas av kunden. Samtidigt har du företag som SEB i botten, företag som verkligen är tvungna att driva digitaliseringsutvecklingen framåt eftersom deras produkter baseras på digitalisering.
Egentligen kanske det är exempelvis Volvo tillsammans med Ericsson, eller Ikea tillsammans med Electrolux som driver digitaliseringen mest, menar Danica. En branschöverskridande utveckling alltså, som hon tror kommer att fortsätta på inslagen bana. Den oundvikliga disruption vi har att förvänta oss, däremot, kommer att ställa nya frågor, skapa nya system och – inte minst – kräva nya kompetenser.

Mjukare kompetenser
– Det de flesta efterfrågar just nu är olika typer av mjukvaruingenjörer, men sett till framtiden har vi väldigt svårt att föreställa oss vilka nya områden som vi behöver lära oss mer om för att systemen ska kunna utvecklas på rätt sätt, säger Danica och fortsätter:
– Det vi däremot vet är att tekniken kommer att komma så nära människan så att det inte bara kommer att handla om teknik längre. Och om du ska bygga system som är till för och ska användas av människor, behöver du komplettera den tekniska kompetensen med mjukare kompetens. Som förmågan att ställa och svara på etiska och moraliska frågor, till exempel.

Vilka av följande företag driver digitaliseringen mest framåt?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Banksektorn har en stark digitaliseringsvilja

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Banksektorn öppnas upp och ny konkurrens förändrar spelplanen. Banksektorn måste fortsätta förnya sig. Och det gör den så gärna. Det menar Monica Grönlund, SEB.

Monica Grönlund, domänarkitekt på SEB.
Monica Grönlund, domänarkitekt på SEB.

– Bank som verksamhet är väldigt it-tung, vilket är väldigt roligt givetvis. Alla transaktioner sker genom it-system, och väldigt mycket affärsutveckling drivs genom it här. Så pass att affär och it behöver bli ett idag för att driva verksamhetsutvecklingen framgångsrikt, säger Monica Grönlund, domänarkitekt på SEB.
Det finns en stark digitaliseringsvilja inom bankbranschen, menar hon. Något som också är nödvändigt för den som vill stå kvar på marknaden i framtiden. Fajten om bankernas kunder är en helt annan än det har varit.
– Det finns så många som bygger lösningar mot våra kunder, de flesta av dem är nischade och det är en helt ny konkurrens. Det kommer från både låne- och betalningssidan och det är nu upp till bankerna att hänga med.

Utvecklingen öppnar upp
Samtidigt har en rad nya regulatoriska förordningar, med EU:s PSD2 (Revised Payment Service Directory) i täten, förändrat spelplanen. Nu ska finanssektorn bli öppnare för konkurrens med kundernas behov i fokus. Idag upprättas till exempel flitigt API:er som ska hjälpa fintech-bolag och externa utvecklare att ansluta sig till delar av bankernas data.
– Även om man ibland stönar lite över alla regulatoriska regelverk så finns det jättemycket möjligheter i dem. De flesta av dem är ju till för att värna om våra kunder och det vill vi ju, säger Monica Grönlund och fortsätter:
– De flesta vill verkligen vara öppna och försöker hitta affärsmodeller utifrån den förutsättningen.

Ett klart kompetensskifte
För att bankerna ska följa med i utvecklingen krävs även att inte tappa mark i kompetensförsörjningen. Förnyelsetakten är hög och snabba skiften vad gäller kompetensbehov har blivit vardag.
– Det är en värld som förändras hela tiden och man får inte sluta vara nyfiken. Vi behöver bli mer flexibla i våra miljöer, skapa snabbare produktionssättningar med mindre deploybara bitar som kan samexistera. Vi behöver bli ännu snabbare i vår förändringstakt och öka automatiseringen ytterligare.

Energibranschens paradigmskifte kräver ingenjörskompetens

Pia Brantgärde Linder, affärsområdeschef för High Voltage Products i norra Europa på ABB. Foto: Jonas Bilberg / ABB
Pia Brantgärde Linder, affärsområdeschef för High Voltage Products i norra Europa på ABB. Foto: Jonas Bilberg / ABB

Energibranschen befinner sig mitt i ett grönt skifte med nya kundkrav och samhällstrender som påverkar branschens snabba utveckling. Behovet av ingenjörskompetens är omfattande inom i stort sett alla områden. För Pia Brantgärde Linder, affärsområdeschef för High Voltage Products i norra Europa på ABB, har det varit självklart att stanna i branschen länge.

Pia Brantgärde Linder har gjort karriär på ABB sedan hon tog civilingenjörsexamen från Chalmers 1997. Att det blev just energibranschen var egentligen något av en slump. När Pia Brantgärde Linder kom in på ABB:s traineeprogram placerades hon på företagets kraftenhet i Ludvika. Det blev starten på en personlig utvecklingsresa i energibranschen. 2017 utsågs hon till Årets Kraftkvinna, energibranschens utmärkelse som lyfter fram kompententa kvinnor i branschen.

Mer intressant än någonsin
– Den främsta anledningen till att jag stannat i energibranschen och på ABB så länge är att jag arbetat inom många olika områden, med otroligt kompetenta människor omkring mig. I vår bransch står ingenting stilla, vi rör oss hela tiden framåt och vågar komma med nya, ibland utmanande och ofta banbrytande lösningar till marknaden. Just energibranschen känns spännande eftersom den befinner sig mitt i ett paradigmskifte just nu. Jag upplever att branschen för tillfället är mer intressant än någonsin tidigare, säger Pia Brantgärde Linder.
Som ingenjör hittar man många utmaningar i energibranschen, inte minst i anknytning till den elektrifiering som pågår av hela samhället samt omställningen från ett fossilt till ett grönt elnät med ökad integration av bland annat vindenergi och solenergi och inte minst elfordon.

Mycket ingenjörskompetens
– Det behövs mycket ingenjörskompetens med i stort sett alla tekniska inriktningar för att lösa energibranschens framtida utmaningar, alltifrån mikronät till att bygga laddinfrastruktur för elfordon och bidra till branschens digitalisering. Det känns väldigt meningsfullt att vara med och bidra till framtidens hållbara samhälle, vilket man definitivt gör som ingenjör i energibranschen. Jag är stolt över att arbeta i den här branschen, säger Pia Brantgärde Linder.

Människa och teknik
Hon gillar att jobba nära kunder, leda medarbetare och att vara verksam i gränslandet mellan människa och teknik.
– Jag kan absolut rekommendera andra ingenjörer att söka sig hit. Energibranschen kommer också att vara i omvärldens fokus i många år framöver eftersom den ju fyller en nyckelfunktion i den stora klimatomställningen, och det känns spännande. För ingenjörer som är intresserade av branschen är det ambition och intresse snarare än specifika erfarenheter som avgör, säger Pia Brantgärde Linder.

Civila företag avgörande för starkt försvar

Erik Heilborn, chef för affärsområdet Systems Management på ÅF, med ansvar för försvar och säkerhet samt ICT och telekom. Foto: ÅF
Erik Heilborn, chef för affärsområdet Systems Management på ÅF, med ansvar för försvar och säkerhet samt ICT och telekom. Foto: ÅF

Hoten mot Sverige ökar och blir alltmer komplexa. Försvarssektorn har därför stort behov av de bästa och mest avancerade tekniska lösningarna.
– Det civila näringslivet har en viktig roll i att förse försvarsmyndigheterna med sofistikerade och robusta produkter och tjänster. Digitalisering är en av nycklarna.

Det säger Erik Heilborn, chef för affärsområdet Systems Management på ÅF, med ansvar för försvar och säkerhet samt ICT och telekom. ÅF är en av de största leverantörerna av konsulttjänster till försvarssektorn.
Erik Heilborn har examen från såväl Kungliga Sjökrigsskolan som KTH och har tidigare arbetat som reservofficer i amfibiekåren och inom it- och telekombranscherna. För honom innebär tjänsten på ÅF att han kan kombinera sina tidigare yrkeserfarenheter med sitt stora intresse för samhälls- och försvarsfrågor.
– Min drivkraft har alltid varit att bidra till samhällsbygget och det gör man på ett väldigt konkret sätt både som ingenjör och inom försvaret. Målet är att skapa ett säkert och hållbart samhälle, oavsett om det gäller att arbeta med sofistikerade vapensystem, utveckla smarta städer eller bygga stora infrastrukturprojekt, säger han.

”När Sverige nu rustar innebär det krav på extremt komplexa och sofistikerade lösningar”

Snabb digitalisering
Sedan Erik Heilborn först ryckte in som värnpliktig i kustartilleriet strax före ubåtskrisen 1981 har han sett stora förändringar i hotbilden mot Sverige. Det har också skett en snabb och omfattande digitalisering av försvarets verksamhet.
– När jag ryckte in i lumpen började vissa enkla datorbaserade system komma. Idag är it integrerat i nästan allt. Se bara på kodmassan i en kustkorvett eller i försvarets olika vapen­system. It stödjer allt och det krävs oerhört robusta system som klarar både höga säkerhetskrav och påfrestningar i plattformen, säger han.
– Snart sagt alla samhällssektorer genomgår en omfattande digitalisering och det har skapat nya hot mot Sverige, bland annat i form av cyberattacker. Samtidigt är den geopolitiska situationen i vår omvärld väldigt föränderlig och mer svårbedömd än tidigare.
En annan skillnad är att Försvarsmakten idag inte förfogar över alls lika stora resurser som för 30–40 år sedan. Totalförsvaret är betydligt mindre än då, eftersom såväl det militära som civila försvaret har krympt. Det innebär att den civila industrin har en stor och viktig roll idag som leverantör av produkter och tjänster till försvarsmyndigheterna.
– Det finns ett stort behov av stöd från civila företag. Det är viktigt att komma ihåg att näringslivet bidrar med lösningar till både det militära och civila försvaret och att båda är avgörande för Sveriges utveckling och säkerhet. Det gäller allt från renodlat försvarsmateriel till nödvändiga samhällsfunktioner som livsmedelsförsörjning, sjukvård och bankväsende, framhåller Erik Heilborn.

Försvarssatsningar
Han välkomnar det trendbrott som skett i försvarsanslagen och synen på totalförsvaret, vars vikt nu uppmärksammas alltmer. En rad stora försvarssatsningar har inletts eller står för dörren, bland annat nya luftvärns- och ubåtssystem, utvecklingen av Gripen E och återetablering av militära förband på Gotland.
– När Sverige nu rustar innebär det krav på extremt komplexa och sofistikerade lösningar. Vår roll från ÅF:s sida är att stödja Försvarsmakten och Försvarets materielverk i försvarshanteringen med exempelvis lednings- och sambandssystem, simulatorer och garnisonsanläggningar. Ett av våra viktigaste bidrag är våra kompetenta medarbetare, som utgör en sorts hjärnreserv för våra uppdragsgivare.

Digitalisering viktig utmaning för teknikkonsulter

Martin Segerström, vd på ALTEN Sverige. Foto: ALTEN
Martin Segerström, vd på ALTEN Sverige. Foto: ALTEN

Idag pågår en snabb omställning i många sektorer, inte minst genom digitalisering. Som teknikkonsult är man med och skapar hållbara, smarta och robusta lösningar för framtiden.

Det är en oerhört dynamisk bransch, där utvecklingen går snabbt och där skiftande behov hos våra kunder skapar många spännande utmaningar, säger Martin Segerström, vd på ALTEN Sverige, som är verksamma inom exempelvis bank, energi, tele­kom, fordons- och försvarsindustrin.
Martin Segerström, som är högskoleingenjör i maskinteknik med examen från Chalmers, hade en bakgrund inom bland annat fordonsindustrin, när han kom till företaget 2009.

”Vi ser väldigt tydligt hur fokus alltmer riktas mot tjänster, snarare än produkter”

Bransch i utveckling
Under sina snart tio år i teknikkonsultsektorn har Martin Segerström sett branschen utvecklas, både globalt och i Sverige. Internationellt sker idag en decentralisering, med konsoliderade offshore- och near-shorelösningar, där teknikkonsulterna tar en allt större del av leveranserna. I Sverige, däremot, finns en trend mot mer centraliserade arbetsformer och många kunder tar hem projekt och arbetar nära tillsammans med teknikkonsulterna för att skapa lösningar.
– Jag tror att det har att göra med den svenska modellen, där det finns en stark betoning på samarbete. Det skapar en särskild dynamik, som många företag eftersträvar. Som teknikkonsult gäller det att vara flexibel och lyssna på kunderna för att hitta samarbetsformer som passar alla parter, menar Martin Segerström.
Gemensamt för det flesta kunder, globalt och i Sverige, är en stark trend mot digitalisering, med inbyggda system och uppkoppling. Digitala lösningar och ”sakernas internet” är numera självklara inom en rad branscher.
– Vi ser väldigt tydligt hur fokus alltmer riktas mot tjänster, snarare än produkter. Denna utveckling drivs inte minst av fordonsindustrin, med förarlösa och uppkopplade fordon. Men vi ser samma tendens inom snart sagt alla industrier. Det skapas enormt spännande lösningar, som man som teknikkonsult är med om att ta fram och implementera.

Stort behov av kompetens
En av de stora fördelarna med att arbeta som teknikkonsult är möjligheten att pröva på en rad olika branscher och att kunna utvecklas både som specialist och generalist. Det finns ett stort behov av kompetens, inte minst inom it och elektronik, berättar Martin Segerström.
– Jag har svårt att tänka mig en bransch som erbjuder så varierade karriärmöjligheter och spännande utmaningar för ingenjörer. Ena uppdraget kan vara med en stor fordonstillverkare och nästa med ett litet medicinsk-tekniskt startupföretag. Med varje projekt bygger man nya nätverk och skaffar nya, värdefulla erfarenheter. Det är kombinationen av det tekniska och det sociala som gör teknikkonsultarbetet så spännande och utmanande.

Omfattande brist på ingenjörer

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet. Foto: Daniel Vallin
Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet. Foto: Daniel Vallin

Behovet av ingenjörer är stort både inom det offentliga och det privata. Särskilt stor är efterfrågan på ingenjörer med digitaliseringsinriktning.
– Vi är inne i en stor digitaliseringsförändring som berör alla myndigheter, säger Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet.

Susanne Ås Sivborg är väg- och vatten­ingenjör i botten och har lång erfarenhet från både statliga och privata arbetsgivare. Innan hon blev generaldirektör för Lantmäteriet i början av 2018, tillbringade hon nio år som generaldirektör på Patent- och registreringsverket och 15 år inom den privata industrin. Likheterna mellan det offentliga och det privata är många, menar hon. Men skillnaderna finns också där. Framförallt i drivkrafterna bakom verksamheten och den leverans som man gör.
– Det man arbetar med i den statliga sektorn har stor betydelse för samhället, man kan säga att man levererar till samhället. Man bidrar på ett annat sätt. Privata sidan har andra, ofta mer ekonomiska drivkrafter. Det är lika spännande, men på ett annat sätt, säger Susanne Ås Sivborg.

Eftertraktad arbetsgivare
Staten generellt är en arbetsgivare med många möjligheter, menar hon och hon rekommenderar alla ingenjörer att titta på det offentliga när man står inför valet av karriärväg.
– Här finns många spännande jobb där man är med och bidrar till samhället. Staten är numera utspridd över större delen av landet och möjligheterna likaså. Eftersom det också ofta handlar om stora arbetsplatser som huserar många andra ingenjörer, är det även en fantastisk miljö för kompetensutveckling, säger hon.
I en undersökning från Framtidens Karriär – Ingenjör svarade svenska ingenjörer på vilka statliga myndigheter de har positivt intryck av. 33 procent, den tredje största andelen, svarade Lantmäteriet.
– Det är såklart fantastiskt roligt. Vi är väldigt kända hos dem som har anledning att ha kännedom om oss. Vi har också väldigt många ingenjörer i vår verksamhet. Jag är ju själv ingenjör och har alltid känt till Lantmäteriet.

Digitaliseringen styr kompetensbehovet
– Generellt har alla brist på ingenjörer. Och med den digitalisering och förändring som vi alla är i idag ökar behovet ännu mer, säger hon och förklarar:
– Just nu är hela den offentliga sektorn inne i en stor digitaliseringsförändring. Den berör alla myndigheter och vi har ett stort behov av ingenjörer av alla de slag, men det handlar framförallt om kompetenser som hanterar förändring av verksamhetsprocesser och andra förändringsarbeten, säger Susanne Ås Sivborg.

Vilka av följande statliga myndigheter har du positivt intryck av?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Spännande och omväxlande karriär

Erik Westman och Katarina Giertta arbetar båda i divisionen Digital Solutions hos ÅF. Foto: Gonzalo Irigoyen
Erik Westman och Katarina Giertta arbetar båda i divisionen Digital Solutions hos ÅF. Foto: Gonzalo Irigoyen

Vill du ha en karriär där du skapar verklig samhällsnytta, samtidigt som du själv utvecklas, både professionellt och som person? Välkommen till ÅF, ett av Sveriges ledande konsultbolag och vassaste kunskapsföretag. Här finns möjligheter som är svåra att matcha i sin bredd, variation och värdeskapande.

På det globala ingenjörs- och design­företaget ÅF är det samhällsbygget som står i centrum. För den som brinner för att skapa hållbara framtidslösningar erbjuder ÅF stora karriärmöjligheter för såväl nya som erfarna ingenjörer. Katarina Giertta och Erik Westman arbetar båda i affärsområdet Systems Management, divisionen Digital Solutions, som är ledande i Sverige inom IT och försvarsindustri, med kunder i bland annat försvarssektorn, telekom, fordonsindustrin och myndigheter.
– Jag kände att jag kom rätt redan första dagen. Utvecklingsmöjligheterna här är unika, man får ta stort ansvar och jobbar med otroligt kompetenta kollegor. Inte minst får man arbeta med viktiga saker och bidra till att forma framtidens samhälle, säger Katarina.
Hon är högskoleingenjör inom elektroteknik och efter sin examen från KTH i början av millenniet har Katarina arbetat bland annat inom IT- och telekomsektorn. Till ÅF kom hon första gången 2013 och arbetade då som konsultchef inom inbyggda system. Efter en kort tur utanför företaget återvände Katarina till ÅF för drygt två år sedan och idag är hon chef över affärsenheten ICT och telekom.
– Det är inte ovanligt att man kommer tillbaka hit efter att ha testat något annat. Det är en stöttande och uppmuntrande miljö, där medarbetarna får pröva sina vingar. Drivkraften att göra nytta är en del av ÅF:s genetik och det är väldigt kul att få jobba i en sådan miljö.

ÅF sticker ut
Katarina får medhåll av sin kollega Erik Westman, chef för affärsenheten Defence & Security, och med en bakgrund som officer inom Försvarsmakten. Efter en IT-telekomutbildning i Försvarsmaktens regi arbetade han bland annat som projektingenjör med ledningssystem på Försvarets materielverk, där ÅF är Strategisk partner.
– Där hade jag en hel del med ÅF att göra och jag märkte hur företaget stack ut på ett positivt sätt, berättar Erik, som började som konsult på ÅF 2010 och sedan dess har prövat olika roller på företaget.
– Det finns inga glastak eller trång linjestruktur här. Gemensamt för alla mina uppdrag är att jag verkligen fått möjlighet att jobba med viktiga saker och åstadkomma något. Hållbarhet och samhällsnytta är alltid i fokus och på ÅF kan man göra skillnad, säger han.

Hela värdekedjan
Erik och Katarina lyfter fram den bredd och variation som konsultarbete på ÅF innebär. Divisionen Digital Solutions erbjuder ett stort utbud av tjänster inom digitalisering, IT och telekom och är en samarbetspartner genom hela värdekedjan, från idé till upphandling, leverans, implementering, drift och underhåll. Som konsult eller projektledare bygger man snabbt omfattande nätverk och har möjlighet att fördjupa sig som specialist eller bredda sig som generalist. Samtidigt kan man få erfarenhet av en mängd olika typer av kunder, från stora, etablerade bolag eller myndigheter till små, idédrivna start-upföretag.
– Det är enormt omväxlande. En sak som utmärker ÅF är att man är duktig på att i planeringen av ett projekt handplocka kompetensen utifrån medarbetarnas kunskap och intressen. Det gör att medarbetarna i varje uppdrag har förutsättningarna att leverera den allra bästa lösningen, som är smart, säker och hållbar, berättar Katarina och Erik.
En viktig del av företagskulturen på ÅF är också de många olika aktiviteterna som medarbetarna kan ta del av. Förutom kompetensutveckling och andra verksamhetsrelaterade program erbjuds en mängd mer sociala aktiviteter inom exempelvis idrott och kultur.

ÅF Digital Solutions

ÅF är en digital front runner som besitter kompetens i alla delar av det digitala erbjudandet. Kärnan i ÅF:s digitala erbjudande avseende digitalisering och utveckling av digitala plattformar finns samlat i divisionen Digital solutions, för att skapa det fokus vi behöver för att kunna hantera stora digitala projekt.
När fler sektorer i näringslivet växer ihop har ÅF domänkunskap, processkunskap och utvecklingskompetens inom alla delar av digitalisering. Division Digital Solutions har sin huvudsakliga verksamhet i Sverige inom R&D, kommunikationsteknik och IT.
Divisionen hjälper företag, myndigheter och försvaret att ta tillvara den uppkopplade världens möjligheter. En stark bas med många och väl genomförda uppdrag under lång tid ger kunderna stabilitet och trygghet. Divisionen sitter på den tydliga digitala nyckeln inom respektive bransch.

ÅF
Frösundaleden 2
169 99 Stockholm
Tel: 010-505 00 00
E-post: info@afconsult.com
www.afconsult.com

Mjukvaruutvecklare i gränslandet mellan teknik och affär

David Samuelsson, systemvetare och CPO för daily banking och Christian Edström, CPO för Techstream, Digital Banking. Foto: Thomas Henrikson
David Samuelsson, systemvetare och CPO för daily banking och Christian Edström, CPO för Techstream, Digital Banking. Foto: Thomas Henrikson

Swedbank har kommit långt i sin digitala utveckling, affärsverksamheten och IT-verksamheten är integrerad, vilket innebär att gränserna mellan teknik och kärnverksamhet suddats ut. Som ingenjör på Swedbank arbetar du i en snabbrörlig, kunddriven verksamhet. Du fyller en nyckelroll i Swedbanks erbjudande gentemot kund och får möjlighet att skapa digitala tjänster för miljontals användare.

Jobba med Swedbanks digitala satsning

Vi söker ingenjörer med en kreativ förmåga att förändra och förvandla vår verksamhet med nya tekniska innovationer och digitala tjänster som styr, förser och förändrar kundbeteenden.

Läs mer om våra tjänster här: https://www.swedbank.com/svenska/jobba-hos-oss/jobba-med-var-digitala-satsning/

– Ett viktigt skäl till varför jag valt att jobba på Swedbank i så många år är att jag hela tiden uppmuntrats till utveckling och stöttats i min strävan efter att ta nästa steg. Det har bland annat lett till utlandstjänstgöringar i Indien och Litauen, jobb som systemutvecklare, arkitekt och nu som CPO, Chief Product Owner för Techstream, Digital Banking, säger Christian Edström, civilingenjör med inriktning mot systemvetenskap som arbetat på Swedbank sedan han tog examen 1999. CPO är en ledande roll i den nya agila organisationen.
Swedbank har behov av arkitekter, agila produktägare och många mjukvaruutvecklare med varierande erfarenhet och bakgrund. Tidigare erfarenhet av finansiell IT är absolut inget krav, många mjukvaruutvecklare på Swedbank har en bakgrund i telekomindustrin eller fordonsindustrin. Ingenjörers problemlösande förmåga kommer till nytta på många positioner på Swedbank, bland annat i bankens strategiska analysteam med fokus på finansiell matematik samt i riskorganisationen.

Från traditionell storbank till mjukvaruutvecklare
– Vi har frångått de traditionella beställar/leverantörsrollerna och istället sitter både affärs- och IT-kompetens tillsammans i våra tvärfunktionella utvecklingsteam. Där utgår vi från kundresan, alltså hur kundens drivkraft och beteende ser ut, så att vi kan utforma relevanta digitala tjänster som underlättar kundens vardag och gör det attraktivt för dem att välja Swedbank, säger David Samuelsson, systemvetare och CPO för Daily Banking, vilket innebär att han ansvarar för de team som utvecklar digitala tjänster för kundernas dagliga bankärenden.
– Även om jag hittills har hunnit med tolv olika yrkesroller under mina nitton år på Swedbank så känns det definitivt inte som att jag jobbat här så länge. Banken har genomgått en fantastisk utveckling från traditionell storbank till ett modernt och flexibelt finans- och mjukvaruutvecklingsbolag där kundresan och kundens drivkrafter är utgångspunkten för allt vi gör, säger Christian Edström.
Han uppskattar dels att Swedbank är ett internationellt storföretag med allt vad det innebär vad gäller karriärmöjligheter och dels att banken verkligen tar hand om sina medarbetare. Här finns resurser för att säkerställa att alla medarbetare trivs och utvecklas i sin roll.

Swedbank

Swedbank har 7,4 miljoner privatkunder i Sverige och Baltikum och cirka 625 000 företags- och organisationskunder. Det gör Swedbank till Sveriges största bank sett till antalet kunder, med en ledande ställning även i Estland, Lettland och Litauen. Hos Swedbank arbetar IT och affär integrerat i en kreativ och snabbrörlig miljö.

www.swedbank.se

Byggbranschen accelererar sin digitaliseringsutveckling

Aspen Strand, Lerum. Illustration: Skanska
Aspen Strand, Lerum. Illustration: Skanska

På senare år har den svenska byggbranschen utvecklats i en positiv riktning. Även om bostadsmarknaden fått sig en törn visar branschen som helhet inga tecken på minskad tillväxttakt. Skanskas vice vd Lars Jonson har själv arbetat i byggbranschen under hela sitt yrkesverksamma liv. Han attraheras av variationen och möjligheten att vara delaktig i stora komplexa projekt.

Lars Jonson, civilingenjör och vice vd på Skanska.
Lars Jonson, civilingenjör och vice vd på Skanska.

Enligt Framtidens Karriär – Ingenjörs undersökning kan 62 procent av ingenjörerna tänka sig att jobba i fastighets- och bostadssektorn. 38 procent kan tänka sig att arbeta på Skanska eller rekommendera dem till en ingenjörskollega.
– Det är givetvis fantastiskt roligt att vi fått ett så bra genomslag bland ingenjörer, som är en av våra viktigaste rekryteringsbaser. Samtidigt är vi en av Sveriges största samhällsbyggare, vilket gör det naturligt att många känner till oss. Att branschen intresserar många kan bland annat bero på att den har ett gediget teknikinnehåll och mycket fokus på hållbarhetsfrågor, säger Lars Jonson, civilingenjör och vice vd på Skanska. Han har arbetat på Skanska sedan 1998, bland annat med inköpsfrågor och som distriktschef och är sedan 2012 vice vd.

Många ingenjörskompetenser behövs
Som ingenjör i byggbranschen kan man bland annat arbeta med konstruktionsfrågor, ingenjörsvetenskap i byggprocessen, projektering av el och VVS, som projektledare samt med hållbarhets- och digitaliseringsfrågor.
– Just hållbarhet och digitalisering är två frågor som kommer att prägla branschens utveckling och öppna nya karriärvägar fram­över. Traditionellt sett har branschen förstås anställt många byggingenjörer, men framöver behövs även andra ingenjörskompetenser, exempelvis dataingenjörer och maskiningenjörer som kan arbeta med teknisk problemlösning utifrån ett bredare perspektiv, säger Lars Jonson.

Många blir långvariga
Byggbranschen har präglats av högkonjunktur på senare år och även om bostadsmarknaden fått sig en törn fortsätter expansionen i andra delar av branschen. Exempelvis byggs många samhällsfastigheter och kommersiella fastigheter. Stora infrastrukturprojekt pågår och planeras också.
– Teknikutvecklingen i vår bransch kommer att accelerera de kommande åren, inte minst med tanke på att digitaliseringsutvecklingen hittills inte gått lika snabbt som i andra branscher. Många ingenjörer som söker sig till byggbranschen väljer att stanna länge, inte minst eftersom den är så omväxlande och stimulerande, där varje projekt innebär en ny konstellation och nya tekniska utmaningar, säger Lars Jonson.

Vilka av följande byggarbetsgivare kan du tänka dig att arbeta hos eller rekommendera till en ingenjör?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Från maskinteknik till programutveckling

Jakob Åsell, Modular Management och Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem vid KTH.
Jakob Åsell, Modular Management och Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem vid KTH.
Oberoende av inriktning, så sysslar ingenjörer idag med programutveckling, och på högskolorna är man medveten om att ämnet måste komma in tidigt i utbildningen i samtliga program.

Digitaliseringen pågår för fullt och påverkar alla yrken, från de enklaste till de mest avancerade. Eftersom digitaliseringen griper in i både produktutveckling och de komplicerade arbetsuppgifterna är den i många fall ett hot – även mot högutbildade, som får se sina arbetsuppgifter ersatta av datorer. Hotet gäller inte ingenjörsrollen, men då måste både arbetsgivare och den enskilde se till att hänga med i utvecklingen.

Maskinteknik vid KTH 1996
Jakob Åsell tog civilingenjörsexamen i maskinteknik 1996, vid Kungliga Tekniska Högskolan. Då var han helt inriktad på mekanisk konstruktion. Idag driver han programutvecklingen på konsultföretaget Modular Management.
– När jag gick min utbildning hade jag ingen aning om att jag skulle syssla med programutveckling. Den enda kursen i datorteknik var en fyrapoängskurs i internetsökning och Pascal, säger Jakob Åsell.
Hans första jobb var på Elecrolux där han konstruerade bland annat vattenrenare och robotdammsugare. Via konsultbolaget Sigma, där det fortfarande handlande om mekanisk konstruktion, även om han då började använda CAD-program, började han på Modular Management, ett konsultföretag som grundades samma år som han tog sin examen.

Hantera produktarkitektur
Modular Management har sin grund i ett forskningsprojekt vid KTH där man undersökte varför vissa företag var mer lönsamma än andra trots att de var verksamma med samma produkt på samma marknad. Ett av resultaten var att de bästa företagen hade väl utvecklade planer för produktutveckling.
Det blev också utgångspunkten för Modular Management, som utvecklade en egen metod för hantering av produktarkitektur. Genom att dela in den i olika moduler blev det enklare att hantera mycket komplexa produkter.
För att ge stöd till hanteringen av produktarkitekturer utvecklade företaget en egen mjukvara, PALMA, som i sin första version lanserades 2007. Idag är Jakob produktansvarig för PALMA och fick ta i tu med prestandaproblem. Etablerade databashanterare klarade inte prestandakraven.
– Det ledde till att vi utvecklade en egen förenklad minnesdatabas.

Lösningen på prestandaproblem
Lösningen blev den svenskutvecklade databashanteraren Starcounter och Jakob ledde arbetet att överföra PALMA till den nya minnesdatabasen och i den processen även bygga ett nytt webbgränssnitt till systemet. Den skulle kunna köras som en riktig molntjänst, vilket krävde att hela systemet skrevs om från grunden. Ett hårt arbete som tagit två år och som dessutom varit en stor investering. I dagarna lanseras den nya versionen av PALMA både i en molnversion och i en där kunden kan köra den på sin egen serverplattform.
Att Jakob är produktansvarig innebär inte att han aktivt kodar.
– Jag är produktägare och det innebär att jag kravställer vad vår mjukvara ska klara och för det vidare till våra duktiga programmerare. Jag trodde aldrig att jag skulle syssla med mjukvaruutveckling när jag utbildade mig, säger Jakob Åsell.

Programutveckling måste integreras
Digitaliseringen är en utmaning för alla som utbildar ingenjörer idag. Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem vid KTH, är väl medveten om att datorteknik och programutveckling är nödvändiga även i exempelvis maskinteknik. Han är självkritisk.
– Programutveckling är inte så väl integrerad i utbildningen som den borde vara. Risken finns att den som efter fem års studier tar sin examen går direkt in i ett fortbildningsbehov, säger Gunnar Karlsson.
Han ser ett ökat behov av fortbildning generellt bland ingenjörer. Ansvaret ligger både hos arbetsgivaren och den enskilde.
– Vi kan hoppas på en kombination av arbetsgivarens vilja att avsätta tid för fortbildning och att den enskilde tar till sig det nya.
Om det här lyckas kan Sverige fortsätta att utvecklas trots ett relativt högt löneläge, när digitaliseringen gör att arbetskostnaden blir en försumbar del av produktkostnaden.
– Företagens förmåga till lärande blir i hög grad avgörande för Sveriges förmåga att utvecklas som kunskapsnation, säger Gunnar Karlsson.