Etikettarkiv: Stockholms stad

Samhällsbyggnad extra meningsfullt på SISAB



”Att jobba med samhällsbyggnad gör att arbetet känns extra meningsfullt. Med all kompetens och kunskap som finns på SISAB gör vi verkligen skillnad för framtidens barn och unga.”

Sofia Johansson är civilingenjör från KTH och planeringschef på SISAB. Sin karriär på SISAB började hon som byggteknisk specialist. Sofia är ett utmärkt exempel på de interna karriärvägar som finns som ingenjör på SISAB.

För mer information om SISAB – Skolfastigheter i Stockholm:
sisab.se/sv/om-sisab/jobb/

SISAB – Skolfastigheter i Stockholm AB

SISAB – Skolfastigheter i Stockholm AB är ledande inom utbildningsmiljöer och en av Sveriges största fastighetsägare. Vi äger och utvecklar skolorna och förskolorna i Stockholm. Tillsammans med våra hyresgäster skapar vi trygga och inspirerande utbildningsmiljöer för Stockholms barn och unga.
SISAB har cirka 600 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar vi 1,8 miljoner kvadratmeter, där ungefär tvåhundratusen barn, unga och vuxna vistas dagligen. Ytan motsvarar hela fem Gamla stan – samlade i en och samma stad.
Vi arbetar med drift och underhåll av våra fastigheter och vi verkar även aktivt för att skapa nya elevplatser i en växande huvudstad, genom omfattande om-, ny- och tillbyggnationer.
Största delen av fastighetsbeståndet hyrs av Stockholms stad. Cirka 16% hyrs ut för andra ändamål, bland annat till friskolor, bostäder, parkeringsgarage och kommersiella lokaler.

www.sisab.se

Storskalig och snabb stadsutveckling i Storstockholmsregionen

Kunskapsspåret ingår i Uppsalapaketet. Illustration: White arkitekter
Kunskapsspåret ingår i Uppsalapaketet. Illustration: White arkitekter

Ingenjörer som vill arbeta med stadsutveckling finner många utmaningar och möjligheter i Storstockholmsregionen, en av Europas snabbast växande huvudstadsregioner. Här pågår storskaliga satsningar på bland annat kollektivtrafik, stadsdelsutveckling, miljö och energieffektivisering av miljonprogrammet.

Gustaf Landahl, avdelningschef för plan- och miljöavdelningen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Gustaf Landahl, avdelningschef för plan- och miljöavdelningen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad.

Fördelarna för ingenjörer som väljer att arbeta med stadsbyggnadsutveckling i Stockholm är många. Möjligheten att arbeta nära verkligheten och samtidigt delta i utvecklingsarbete samt att konkret bidra till den fortsatta tillväxten i en av Europas mest snabbväxande städer är några av dem, säger Gustaf Landahl, civilingenjör väg och vatten och avdelningschef för plan- och miljöavdelningen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad. Han har arbetat i Stockholms stad sedan 1988 och är sedan 1995 avdelningschef.
Ingenjörer med kompetens och erfarenhet av att arbeta med energi- och klimatfrågor står högt i kurs i Stockholms stadsbyggnadssektor. Även kemiingenjörer och ingenjörer med specialistkompetens kring vattenfrågor behövs, liksom husbyggare, väg- och vatteningenjörer och trafikplanerare. Gemensamt för samtliga ingenjörer i stadens stadsbyggnadssektor är att de arbetar med problemlösning i kompetensöverskridande team.
– Vi är delaktiga i en mängd spännande projekt, bland annat GrowSmarter, ett EU-projekt som ska minska växthusutsläppen i bostadsområden. I ett miljonprogramsområde i Årsta testar vi framtidens klimatsmarta lösningar, säger Gustaf Landahl.

Bestående resultat
Sex av tio civil- och högskoleingenjörer kan tänka sig att arbeta inom kommunal teknisk verksamhet, enligt Framtidens Karriär – Ingenjörs undersökning.
– Det beror förmodligen dels på ett ökat samhällsengagemang bland ingenjörer och dels på att många vill arbeta med miljöfrågor och smarta städer. Det är dessutom tillfredsställande att se konkreta och bestående resultat av sitt arbete, säger Gustaf Landahl.

Anna Axelsson, biträdande stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun. Foto: Stewen Quigley
Anna Axelsson, biträdande stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun. Foto: Stewen Quigley

Spårväg och bostäder i Uppsala
Uppsala har i flera år varit en av de svenska städer som haft högst tempo i sin stadsutveckling. Utvecklingstakten visar hittills inga tecken på att avta, snarare tvärtom. Här planeras de kommande åren 33 000 nya bostäder, främst i Södra staden och Bergsbrunna. Det stora antalet nya bostäder är en del av Uppsalas överenskommelse med regeringen, järnvägssträckan mellan Stockholm och Uppsala ska nämligen utökas från två till fyra spår.
– Utöver nya bostäder och utveckling av nya verksamhetsområden som dels planeras i helt nya stadsdelar och dels består av förtätning av befintliga områden, fokuserar vi även mycket på att utveckla kollektivtrafiken i kommunen. Planering pågår för en helt ny spårvägssträckning mellan Gottsunda och den nya tågstationen i Bergsbrunna. Staten har beslutat om medfinansiering på 900 miljoner kronor för en spårvägsutbyggnad, vilket ger oss möjlighet att bygga hållbara stadsdelar kopplade till den nya järnvägsstationen i Bergsbrunna och i södra staden, säger Anna Axelsson, biträdande stadsbyggnadsdirektör.

Hållbarhet och innovation i fokus
För ingenjörer som vill arbeta med stadsutveckling i Uppsala finns många olika roller att välja mellan, alltifrån konsult till roller med fokus på planering, genomförande och projektledning. Trafikplanering och mobilitetsfrågor är två andra områden där ingenjörskompetens behövs framöver.
– Eftersom stadsplanering är ett brett verksamhetsområde behövs ingenjörer med i stort sett alla inriktningar med fokus på mark, planering och genomförande, exempelvis samhällsplanerare och väg- och vatteningenjörer. Uppsala utvecklas successivt till en allt viktigare del av huvudstadsregionen. När fyrspårsutbyggnaden står klar har vi även säkrat kommunikationerna mellan Stockholm och Uppsala, säger Anna Axelsson.

Kan du tänka dig att arbeta i kommunal teknisk verksamhet?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Historiskt hög byggtakt i Stockholmsregionen

Norra Stationsparken, Hagastaden Stockholm. Illustration: Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB
Norra Stationsparken, Hagastaden Stockholm. Illustration: Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB
För ingenjörer som vill arbeta med samhällsbyggnad är Stockholm en het region med många intressanta projekt inom infrastruktur, bostad, sjukvårdsfastigheter och mycket annat. Stockholm växer snabbt och antalet tekniskt komplexa fastighetsprojekt ökar.

Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad. Foto: Mikael Sjöberg
Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad. Foto: Mikael Sjöberg
Det byggs för närvarande historiskt många bostäder i Stockholm. Politikerna i Stockholms stad har som målsättning att börja bygga 40 000 nya bostäder fram till år 2020. Fram till år 2030 ska ytterligare 100 000 nya lägenheter ha börjat byggas. Utöver det byggs förstås många nya bostäder även i kranskommunerna.
– Bostadsfrågan är strategiskt viktig för Stockholmsregionens tillväxt och behovet av nya bostäder är stort. De 140 000 nya bostäderna byggs både i befintliga stadsdelar och i helt nya stadsdelar. Bland de nya stadsdelarna som växer fram finns Hagastaden, Slakthusområdet vid Globen, som byter namn till Söderstaden, Årstafältet och Norra Djurgårdsstaden, som är Stockholms senaste miljöstadsdel. De nya bostäderna är spridda över hela staden. I Farsta planeras exempelvis för totalt 8 000 nya bostäder, säger Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad.

Sara Lundén, chef för stora projekt på exploateringskontoret i Stockholms stad.
Sara Lundén, chef för stora projekt på exploateringskontoret i Stockholms stad.
Projekt spridda över hela staden
– Samhällsbyggnadsutvecklingen i Stockholm befinner sig mitt i en mycket spännande fas med många stora och mindre projekt spridda över hela staden. Det är intressant med den spännvidd som finns mellan projekten, från stora, långsiktiga projekt som Nya Slussen, stadsutvecklingsprojekt som Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden, till mindre förtätningsprojekt, säger Sara Lundén, ansvarig för stora projekt på exploateringskontoret i Stockholms stad. Hon är civilingenjör med inriktning mot lantmäteri och har arbetat i Stockholms stad i sjutton år.
I den nya stadsdelen Hagastaden, där Stockholm och Solna möts, planeras 3 000 nya lägenheter och 14 000 nya arbetsplatser på Stockholmssidan. Norra Djurgårdsstaden är ytterligare ett ambitiöst stadsutvecklingsprojekt med hållbarhetsinriktning, här planeras 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser.
– Andra exempel på spännande stadsutvecklingsprojekt är Fokus Skärholmen, som omfattar 4 000–6 000 nya lägenheter, utbyggnaden av Slakthusområdet som en del av Söderstaden med 4 000 nya lägenheter samt Årstafältet med 6 000 nya lägenheter. Stockholms stad har lång rutin när det gäller att genomföra stora stadsutvecklingsprojekt, säger Sara Lundén.
Stockholms stad har behov av de flesta typer av ingenjörer med inriktning mot samhällsbyggnad och bygg. Här får man uppleva stor variation med olika typer av projekt och samtidigt vara en del av en stor organisation med många kompetenta kollegor.

Patrik Andersson, chef för bygg och teknik på Stockholmshem. Foto: Janis Lukas
Patrik Andersson, chef för bygg och teknik på Stockholmshem. Foto: Janis Lukas
Delaktighet från ax till limpa
Hållbart byggande är en tydlig trend för bostadsbyggandet i Stockholm. Många byggherrar tar till exempel stor hänsyn till projektens grönytefaktor, alltså hur stor andel gröna tak, fasader och gårdsutrymmen som ingår i ett bostadsprojekt. Att bygga energieffektiva bostadshus, bland annat i form av plusenergihus, är också en tydlig utveckling som verkar vara här för att stanna.
– Att arbeta med bostadsbyggande i Stockholmsregionen, där byggtakten är exceptionellt hög och kommer att förbli på höga nivåer åtminstone fram till 2030, är förstås mycket spännande och intressant. Många nya projekt startas hela tiden och det är en enorm spännvidd på bostadsprojekten, säger Patrik Andersson, chef för bygg och teknik på Stockholmshem.
Ingenjörer med inriktning mot samhällsbyggnad, installation av el och VVS samt ingenjörer med rätt kompetens för att förvalta de allt mer tekniskt komplexa bostadshus som byggs är några exempel på kompetenser som efterfrågas.
– Ingenjörer som vill vara delaktiga i nya bostadsprojekt från ax till limpa har mycket goda möjligheter till det i Stockholm. Många upplever det som intressant att följa ett bostadsprojekt från start till mål och att planera nya kvarter och stadsdelar utifrån ett helhetsperspektiv med såväl bostäder som skolor, förskolor, kommersiell service och liknande, säger Patrik Andersson.

Jan Thelander, projektdirektör på Locum.
Jan Thelander, projektdirektör på Locum.
Flera stora sjukvårdsfastighetsprojekt
– Det pågår en intensiv utveckling vad gäller sjukvårdsfastigheter i hela Stockholms län. I princip alla stora sjukhus genomgår för närvarande modernisering eller utbyggnad. Det rör sig om stora och komplexa projekt i mångmiljardklassen, säger Jan Thelander, projektdirektör på Locum, som ansvarar för förvaltningen av landstingets fastigheter i Stockholms län. Han är civilingenjör med inriktning mot väg och vatten och har arbetat på flera privata fastighets- och konsultbolag innan han kom till Locum hösten 2016.
Sjukvårdsverksamhet ställer höga krav på fastigheters utformning och funktion. Att arbeta med sjukvårdsfastigheter erbjuder därför många spännande tekniska utmaningar för ingenjörer. Att kombinera teknik med att få göra samhällsnytta genom att utveckla sjukvårdens fastigheter betraktar många som en spännande utmaning.
– Stockholm växer i snabb takt. Att bygga ut sjukvården för att kunna möta framtidens vårdbehov är därför en viktig strategisk fråga på såväl kort som lång sikt. Stora projekt pågår för närvarande på bland annat Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Huddinge sjukhus, Sollentuna sjukhus, S:t Görans sjukhus, Karolinska sjukhuset i Solna och Södertälje sjukhus, säger Jan Thelander.
Sjukhusfastighetsprojekt involverar många av byggmarknadens aktörer. Här behövs bland annat ingenjörer med erfarenhet av projektering, projektledning och produktion, som kan modern sjukvård och vet hur dess fastigheter ska utformas och byggas.
– Uppsala är en av Sveriges hetaste regioner när det kommer till stadsutveckling. Uppsala är en av de kommuner som bygger flest nya bostäder per capita, bland annat byggs den nya hållbara stadsdelen Ulleråker med 7 000 nya bostäder och Rosendal med nya 5 000 bostäder, säger Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun. Han är civilingenjör med inriktning mot väg och vatten och har bland annat varit vd för Nyréns arkitektkontor och stadsbyggnadschef i Haninge kommun innan han blev stadsbyggnadsdirektör i Uppsala för tre år sedan.

Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun.
Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun.
Stadsdel växer fram kring ny station
Den historiskt höga byggnivå som råder i Uppsala är en del av en långsiktig utveckling, där 44 000 nya bostäder planeras i kommunen de kommande femton åren. Ambitionen är att Uppsala ska växa med 150 000 nya invånare och 70 000 arbetsplatser fram till år 2050. Dessutom genomförs nu en analys av hur kommunens kollektivtrafiksystem behöver byggas ut för att matcha den framtida befolkningsökningen – nästa generations moderna kollektivtrafiksystem.
– Ett spännande projekt är den helt nya tågstationen som planeras i vår kommun i samband med att trafikverket i en framtid bygger nya spår till Arlanda. I området kring det som ska bli station Uppsala Södra vid Bergsbrunna planeras en helt ny stadsdel med drygt 10 000 bostäder. Kommunens stadsbyggnadsförvaltning växer snabbt; för närvarande är vi drygt 600 medarbetare och ytterligare minst ett femtiotal behövs de kommande åren. Fastighetsingenjörer, anläggningsingenjörer, byggprojektledare och exploateringsingenjörer hör till de mest efterfrågade tekniska kompetenserna, säger Mats Norrbom.