Etikettarkiv: Kompetensbrist

Cyberhot ökar i digitaliserat samhälle

Ellen Grev, chef för Saabs affärsenhet Cyber Security. Foto: Johan Marklund
Ellen Grev, chef för Saabs affärsenhet Cyber Security. Foto: Johan Marklund

Sverige ligger i framkant när det gäller att digitalisera och är bra på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Men det finns en eftersläpning vad beträffar säkerheten.

Vi måste stänga gapet mellan den snabba digitala utvecklingen och den växande hotbilden. Detta borde vara ett absolut krav och en topprioritet när man utvecklar nya digitala lösningar, säger Ellen Grev, chef för Saabs affärsenhet Cyber Security, som är ledande inom utvecklingen av cyberskydd.

Aggressiva attacker i gråzon
– Cyberhoten mot Sverige ökar och alla samhällssektorer är utsatta. Idag handlar försvaret av Sverige inte bara om att skydda landets territoriella gränser utan också de digitala gränserna och tillgångarna. Vi måste värna om Sveriges digitala suveränitet, säger Ellen Grev.
Det finns flera typer av attacker, som mestadels sker i en så kallad gråzon, där attackerna är aggressiva och fientliga. Ofta är de statsunderstödda, med syftet att stjäla information, kunskap och innovationer. Sabotage för att skada förtroendet för landet eller enskilda företag är också förekommande liksom spridande av desinformation. Det kan bli enormt kostsamt att reparera skadorna efter en cyberattack och i värsta fall kan kritiska samhällsfunktioner slås ut helt.

AI hanterar stora datamängder
Artificiell intelligens, AI, kan vara ett effektivt verktyg i arbetet med cybersäkerhet och rent generellt för att sortera de stora datamängder som genereras dagligen. På Saabs affärsenhet Cyber Security utvecklas AI bland annat för att dra slutsatser om mönster och avvikelser i stora datamängder.
– AI är oöverträffat på att hantera stora datamängder och kan användas för att upptäcka och analysera hot och för att filtrera vad som är verkligen är ett hot och inte bara brus. Då kan människor fokusera på de riktiga hoten, så att vi använder den mänskliga kompetensen där den gör mest nytta, förklarar Ellen Grev.

Data som råvara
– Det handlar inte bara om att kunna skydda vår digitala värld utan också att dra nytta av den och datan som den genererar. Sverige ligger generellt i framkant och har stor innovationskraft, trots att vi är ett litet land. Vi har tagit vara på resurserna och har hög kompetens och utbildningsnivå, säger Ellen Grev.
– Nu och framöver kommer data att vara en viktig resurs. Det är råvara för framtidens innovationer och förmågor, nya jobb och ny kompetens. Vi behöver se till att behålla den råvaran i Sverige och inte låta den hamna hos utländska moln- och it-leverantörer.

Kompetensbrist inom cybersäkerhet
Hon framhåller att det idag råder stor kompetensbrist i Sverige inom cybersäkerhet och det krävs skarpa ingenjörer och it-specialister inom cybersäkerhetsområdet, personer med en bredd och olika erfarenheter.
– Det är en utmaning i hela landet att hitta rätt kompetens. Detta är ett snabbt växande område, där drivkraft och intresse är nog så viktiga som formell kompetens, så det finns stora möjligheter till en spännande karriär, avslutar Ellen Grev.

Det etiska perspektivet blir allt viktigare

Isobel Hadley-Kamptz, ordförande Dataföreningen
Isobel Hadley-Kamptz, ordförande Dataföreningen

Den digitala närvaron ökar ständigt i varje människas liv och artificiell intelligens tar över allt fler arbetsuppgifter. I tider när digitaliseringsutvecklingen går framåt i rasande takt är det etiska perspektivet viktigt. Vad kommer AI att få för betydelse för människan, samhället och företagen?
Under en övergångsperiod kommer enskilda människor att behöva ta en del smällar. Här kommer det att bli viktigt för individer att själva skaffa den tekniska kunskapen som krävs och vidareutveckla sina kompetenser.
Sverige är ett it-tungt land som just nu skriker efter folk. För att kunna möta kompetensbristen krävs det en fungerande politik som gör det möjligt för flera att byta karriär mitt i livet. Inte bara en gång utan flera.
Politiker måste även se till att fler grupper får bättre förutsättningar att kunna arbeta här. Vi har inte råd att förlora viktig kompetens. Eller låta arbetsföra människor gå arbetslösa. Tyvärr uppfattas teknik ofta som något manligt. Den strukturella bilden är stark och något som vi tillsammans måste jobba aktivt med att motverka. Här spelar skolan och högskolorna en viktig roll för att locka fler tjejer till it-jobben.
En annan viktig etisk fråga är användandet av sociala medier och olika tjänster. Hur den data vi ger ifrån oss kan analyseras och användas av företag i affärssyfte. Eller hur den kan användas som möjlighet för hemlig yttre påverkan.
Men den nya tekniken ger såklart fantastiska möjligheter. Genom att se digitaliseringen som ett ständigt pågående lärande har alla en chans att hänga med i utvecklingen. Samtidigt som vi alltid måste ha med det bredare och etiska perspektivet.

Sökes: 70 000 fler it-personer innan 2022

Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen. Foto: Anette Persson
Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen. Foto: Anette Persson
Genomgripande digitaliseringar har gjort it och telekombranschen till en av de viktigaste motorerna för sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Men den fortsatta tillväxten hotas av bristen på spetskompetens. Det visar en ny rapport från IT&Telekomföretagen.

Kompetensbrist inom it-sektorn har länge varit aktuell fråga. I 2012 års rapport från IT&Telekomföretagen uppskattades bristen på personal med it-kompetens under en treårsperiod till cirka 30 000 personer. I en rapport från 2015 kunde man läsa att det var stark efterfrågan på framför allt mjukvaru-/systemutvecklare och att branschen sysselsatte runt 202 000 personer.
Den senaste rapporten från i höstas visar en mer fördjupad bild av läget. Sysselsättningen i den digitala industrin är just nu cirka 308 000 och den förväntade siffran på underskottet av it-relaterad kompetens är 70 000 fram till 2022.
– Digital teknik är idag integrerad i det dagliga arbetet inom i stort sett alla företag och verksamheter. För att få en uppfattning om hela it-sektorns omfattning måste vi därför addera alla de specialister som har it- och telekom-yrken inom andra sektorer och branscher – såsom finans, handel, industri och offentlig verksamhet, säger Fredrik von Essen som är näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen.

Olika tekniker knyts ihop
Några exempel på utvecklingsområden inom it är elektronisk handel och utveckling av betalningssätt. När produkterna kommer närmare användarna blir också mobil kommunikation viktigare med fler ”smarta” objekt som interagerar med varandra. Därtill står vården och myndigheter inför en genomgripande digitalisering av sina verksamheter.
Sett till antalet verksamma personer dominerar bristen idag inom programmering och systemarkitektur. Men inom en femårsperiod väntas det även bli skriande brist på kvalificerade dataanalytiker och it-/informationssäkerhetsexperter.
– Det som är extra spännande med digitaliseringen är hur tekniken knyts ihop med flera olika tillämpningar och kompetenser. Här kommer vi bland annat att se ett kraftigt ökat behov av systemutvecklare som kan analysera data och vidareutveckla den, säger han.

It-utbildningar behöver kvalitetssäkras
Kompetensbehovet inom it- och telekombranschen är enligt rapporten både akut och strukturellt, vilket innebär en rad nödvändiga åtgärder, och inte enskilda insatser.
– Vi behöver framför allt nå beslutsfattare som kan se över utbildningsväsendet och kvalitetssäkra de högre it-utbildningarna, säger Fredrik von Essen och tillägger att yrkeshögskolorna har fått mer resurser sedan 2015, men att söktrycket och genomströmningen hos flera av utbildningarna fortfarande är svag.
– Det är också fortsatt svårt att locka kvinnor till it-sektorn och få personer med utländsk bakgrund att stanna. Här behöver myndigheter som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket bli bättre på att samverka med varandra, fortsätter han.

Personliga egenskaper viktiga
Rapporten föreslår bland annat rejäl satsning på att öka antalet internationella toppstudenter som söker sig till svensk högskola och i förlängningen till svensk arbetsmarknad. Vidare vill man se fler fortbildningar för olika yrkesroller inom exempelvis programmering.
– Högre tekniska utbildningar står fortfarande högt i kurs när man söker jobb inom it-sektorn, men vi ser att fler företag även premierar andra personliga erfarenheter som kreativitet och samarbetsförmåga, fortsätter han.
I rapporten efterfrågas verklig insikt hos politiker om den förändringskraft digitaliseringen och globaliseringen innebär.
– Kompetensbristen inom it-sektorn är en av vår tids största utmaningar. För att Sverige ska ha möjlighet till fortsatt tillväxt och konkurrenskraft måste vi agera nu, avslutar han.

Huvudfokus för verksamheten inom de företag som ser sig som leverantörer av it-/telekom-/digitaliseringslösningar. Svarsalternativ i flervalsform

Hur ser ert behov av personer med sin huvudsakliga kompetens inom detta område ut idag?

Vilken utbildningsbakgrund är relevant för de personer ni söker inom detta kompetensområde? Svarsalternativ i flervalsform.

Fakta
Enligt Eurostats kartläggning i rapporten är det cirka 308 100 personer som arbetar inom den digitala sektorn. Varav cirka 133 000 inom programvara och it-tjänster, cirka 35 000 inom telekommunikation och 106 000 inom finans, handel, industri och offentlig verksamhet.
Den digitala sektorn sysselsätter 6,3 procent av den totala arbetskraften i Sverige 2016, vilket är näst högst andel i Europa efter Finland.
Källa: ”IT-kompetensbristen”, IT&Telekomföretagen 2017