Etikettarkiv: Myndigheter

Att göra nytta för samhället och medborgarna

Anna Günhter Hanssen, biträdande it-chef på Polisen.
Anna Günhter Hanssen, biträdande it-chef på Polisen.

Ett växande intresse för samhällsfrågor samt en vilja att bidra konkret till ökad trygghet och säkerhet är några faktorer som gör staten till en intressant arbetsgivare för it-akademiker. 3 av 4 it-akademiker kan tänka sig att arbeta hos en statlig myndighet.

– Andelen it-akademiker som kan tänka sig att arbeta statligt är högre än jag trott, vilket förstås är glädjande. Undersökningsresultatet återspeglar det faktum att myndigheter numera betraktas som moderna arbetsgivare som bedriver it-utveckling i framkant. Att många myndigheter kan erbjuda bra villkor vad gäller lön, semester och föräldraledighet kan också ha bidragit till det stora intresset. Flera myndigheter har dessutom blivit bättre på att marknadsföra sina karriärmöjligheter inom it, vilket givit resultat, säger Anna Günhter Hanssen, biträdande it-chef på Polisen.
69 procent av de som kan tänka sig att arbeta statligt anger att de vill göra nytta för samhället och medborgarna, medan 65 procent anger att arbeta med samhällsviktiga funktioner som främsta skäl till att söka jobb i staten. Polisen, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Trafikverket och FRA är de populäraste statliga arbetsgivarna bland it-akademikerna.

Bidra till samhällsnytta
– Vi märker definitivt att viljan att bidra med samhällsnytta har ökat, i synnerhet bland något yngre it-akademiker. Drivkraften att bidra till ett säkrare och tryggare samhälle har också blivit tydligare, det märks inte minst på att Polisen, Säkerhetspolisen och Försvaret rankas högst bland de myndigheter där it-akademiker helst vill jobba. Det stora intresset för Polisen och Försvarsmaktens verksamheter beror nog även delvis på en ökad brottslighet och en skärpt hotbild mot Sverige som nation, inte minst digitalt. Allt fler vill bidra till att vända utvecklingen och stärka samhällssäkerheten, säger Anna Günhter Hanssen.
– Att vara delaktig i samhällets utveckling är viktigt för många. Jag upplever även att många vill använda sin it-kompetens till att göra konkret skillnad för medarbetarna ute i verksamheten, exempelvis för poliser, tjänstemän på Skatteverket eller Trafikverket, avslutar Anna Günhter Hanssen.

Kan du tänka dig att arbeta hos en statlig myndighet med IT-utveckling, digitalisering eller informationssäkerhet?
Varför skulle du kunna tänka dig att arbeta för en statlig myndighet?

1. Göra nytta för samhället och medborgarna
2. Arbeta med samhällsviktiga funktioner
3. En trygg arbetsgivare
4. Intressanta arbetsuppgifter
5. Goda arbetsvillkor
6. Goda utvecklingsmöjligheter
7. Satsar mycket på teknik för ökad digitalisering
8. Annat

Hos vilka av följande myndigheter skulle du helst vilja arbeta med it, digitalisering, teknikutveckling eller datasäkerhet?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – It & Data genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av it/dataingenjörer och systemvetare 31 januari – 4 februari 2020. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Digital suveränitet framtidsfråga för myndigheter

Johan Acharius, it-direktör på Kronofogden. Foto: Gonzalo Irigoyen
Johan Acharius, it-direktör på Kronofogden. Foto: Gonzalo Irigoyen

Svenska myndigheter står inför stora utmaningar i takt med att offentlig verksamhet blir alltmer digitaliserad. En av de större strategiska frågorna är den om digital suveränitet, så att kritiska samhällsaktörer inte förlorar kontrollen över känslig data.

Idag lagras merparten av den digitala informationen i våra egna datacenter. Men utvecklingen går mot att allt fler applikationer finns i olika molntjänster hos privata aktörer i andra länder. Myndigheter måste hitta en gemensam väg och ta fram lösningar som skyddar landets säkerhet och medborgarnas integritet, säger Johan Acharius, it-direktör på Kronofogden.

”Det är enormt viktiga beslut som vi måste fatta nu”

Nationell molntjänst
Detta är en aktuell fråga inom hela EU. I exempelvis Tyskland diskuteras möjligheten att skapa en egen nationell molntjänst för att behålla kontrollen över den här typen av känslig data. Även andra stora EU-länder har visat intresse för en sådan lösning.
– Det är enormt viktiga beslut som vi måste fatta nu och sedan leva med under lång tid. Myndigheter måste tänka strategiskt i den digitala processen och förstå innebörden och de långsiktiga konsekvenserna av olika vägval. Det finns inga genvägar, framhåller Johan Acharius.
Det finns idag ett nära samarbete mellan myndigheter i Sverige inom ramen för eSam. Det är ett samverkansprojekt mellan en rad stora myndigheter och Sveriges Kommuner och Regioner för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter och bygga en gemensam färdplan. Där skapas bland annat lösningar som förenklar för medborgare i kontakten med myndigheter, en kontakt som ofta omfattar flera myndigheter i ett och samma ärende.

Bygger egen it
Samtidigt som det sker ett allt närmare it-samarbete mellan myndigheter finns en trend där myndigheter utvecklar och förvaltar it i egen regi. På exempelvis Kronofogden låg it tidigare hos Skatteverket, men efter ett beslut 2013 har myndigheten byggt upp sin egen it-avdelning.
– It blir allt mer en integrerad del i verksamheten och varje enskild myndighet har sina speciella utmaningar. På Kronofogden såg vi att behovet av teknikstöd ökade och att it behövde komma närmare verksamheten. För mig var det en fantastisk chans att få vara med och bygga upp it-avdelningen från start, säger Johan Acharius, som först kom till Kronofogden som managementkonsult. Han vill lyfta fram att det händer mycket på it-fronten i Myndighetssverige.
– Det finns nog fördomar om att myndigheter är lite tråkiga och långsamma. Men det är verkligen tvärtom. Vi har den senaste tekniken, lösningar i framkant och arbetar dessutom så tydligt med verksamhet som är avgörande för medborgarna och samhället i stort, avslutar Johan Acharius.

Digital transformation gör nya arbetssätt möjliga

Katrin Westling Palm, GD för Skatteverket. Foto: Fialotta Bratt
Katrin Westling Palm, GD för Skatteverket. Foto: Fialotta Bratt

Katrin Westling Palm, generaldirektör för Skatteverket, har jobbat 35 år inom staten och sett förändringsprocesser komma och gå.
– Den största och mest omvälvande transformationen är den pågående digitaliseringen och införandet av AI-stöd i statsförvaltningen.

Det har gått 35 år sedan Katrin Westling Palm började sin yrkesbana inom statsförvaltningen. Det var en tid då datorn lyste med sin frånvaro på de flesta kontor och mobiltelefonen knappt var påtänkt. Sedan dess har det hänt en hel del.
– Det har varit många olika förändringsvågor genom åren men digitaliseringen är en större transformation eftersom den inte bara rör teknik utan även påverkar kommunikation, affärsmodeller och beteenden.

Skapa effektiva processer
Utredning, utveckling och förändring har löpt som en röd tråd genom hennes olika uppdrag och vid sidan av tjänsten som generaldirektör är Katrin Westling Palm bland annat ordförande för eSam, ett frivilligt samarbete mellan 23 myndigheter och Sveriges Kommuner och Regioner.
– Det övergripande syftet är att tillvarata digitaliseringens möjligheter med sikte på att underlätta för privatpersoner och företag. I grunden handlar det om att skapa säkra och effektiva processer och att använda gemensamma resurser på ett effektivt sätt. Sverige har tidigare inte haft någon samordnande myndighet för dessa frågor, nu finns Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, och vi har därför anpassat eSams verksamhet utifrån det.

Implementera nya arbetssätt
Den digitala transformationen är viktig för de statliga myndigheterna, inte minst för att den skapar både möjligheter och medel för ett helt nytt arbetssätt.
– I Skatteverket försöker vi hitta lösningar som gör det möjligt att med hjälp av API:er flytta vår verksamhet in i kundens miljö. Det kan till exempel handla om att utveckla digitala komponenter så att redovisningsföretag kan bygga in skatteregelverken i sina redovisningssystem vilket ökar förutsättningarna för att deras arbete blir rätt redan från början.

”Juridik och teknik måste gå hand i hand”

Stor potential för AI
När det gäller användandet av AI i statsförvaltningens processer finns det än så länge bara ett fåtal exempel.
– Men tekniken kommer starkt! Det finns en stor potential för AI vad gäller automatisering och hur vi ska kunna förutse olika behov, förebygga fel, bekämpa fusk och öka rättssäkerhet.
Den stora utmaningen när det kommer till AI-lösningar menar hon ligger mer på det mänskliga planet än på det rent tekniska.
– Juridik och teknik måste gå hand i hand. Att kunna ge mer individanpassad service kräver att vi vet lite mer om personen samtidigt som den personliga integriteten är oerhört viktig. För att motverka fusk och brottslighet måste vi kunna utbyta information myndigheter emellan, här har det skett en del regeländringar på senare år men fler behövs.

Utvecklingsmöjligheter inom staten
I Framtidens Karriär – It & Datas undersökning från januari 2019 hamnade Skatteverket i topp på frågan om vilken statlig myndighet som yrkesverksamma inom data- och it-sektorn ansåg låg långt framme inom it och digitalisering.
– Skatteverket liksom många andra myndigheter har stort fokus på it-frågorna. Vi har fördelen av att vårt arbete syns, inte minst i form av handfasta tjänster på vår hemsida. Medborgarna kan själva se utvecklingen, inte minst när det är dags att deklarera.
Systemvetare, dataingenjörer och andra it-specialister tillhör de yrkesgrupper som är högvilt på arbetsmarknaden. Karin Westling Palm vill gärna slå ett slag för jobben inom statsförvaltningen.
– Många myndigheter håller på med stora digitala förändringar vilket innebär stora utvecklingsmöjligheter både på längden och bredden, inte minst inom teknikområdet. Om man liksom jag trivs med att arbeta i en verksamhet där det man gör kommer till nytta för många i samhället är statsförvaltningen i allmänhet, och Skatteverket i synnerhet, rätt plats!


Skapar förutsättningar för digitalisering

eSams medlemmar driver utvecklingsintitiativ i samverkan för att underlätta för privatpersoner och företag i olika livshändelser och för att underlätta medlemmarnas egen digitala transformation och effektivisering.

Medlemmarna bemannar också olika grupperingar som arbetar för att skapa goda förutsättningar för digitaliseringen. eSam samlar kompetenser inom komplexa och gemensamma områden för att ta fram till exempel vägledningar och annat stöd som skapar nytta för medlemmarna.

eSam består av 27 myndigheter och Sveriges Kommuner och Regioner:


• Arbetsförmedlingen
• Boverket
• Bolagsverket
• Centrala studiestödsnämnden
• Domstolsverket
• eHälsomyndigheten
• Försäkringskassan
• Jordbruksverket
• Kriminalvården
• Kronofogdemyndigheten
• Lantmäteriet
• Migrationsverket
• Naturvårdsverket
• Pensionsmyndigheten
• Polisen
• Riksarkivet
• Sida
• Skatteverket
• Skolverket
• Sveriges Kommuner och Regioner
• Statens servicecenter
• Statens tjänstepensionsverk
• Statistiska centralbyrån
• Tillväxtverket
• Trafikverket
• Transportstyrelsen
• Tullverket
• Universitets- och högskolerådet

Ta säkerhets­arbetet på allvar

Åke Holmgren, chef för cybersäkerhet och säkra kommunikationer vid MSB. Foto: MSB
Åke Holmgren, chef för cybersäkerhet och säkra kommunikationer vid MSB. Foto: MSB

Åke Holmgren, chef för cybersäkerhet och säkra kommunikationer vid MSB, svarar på frågor om skydd mot dataintrång, säkerhetshot och säkerhetsmedvetandet bland anställda.

Hur väl skyddade anser du att statliga myndigheter är mot dataintrång?
– Det finns statliga myndigheter med ett väldigt högt skydd mot dataintrång och sedan finns det även myndigheter som har en bit kvar i sitt arbete. Det går inte att dra alla över en kam. Eftersom den digitala utvecklingen går så snabbt kan man inte heller slå sig till ro bara för att man idag har ett bra skydd.

Vilka brister anser du att det finns?
– Det brister i det grundläggande, systematiska informationssäkerhetsarbetet. Man har för dålig koll på sin information, var den skyddsvärda informationen finns och hur vi gör för att skydda den. Det är även så att man inte tänker på informations- och cybersäkerhet när man startar nya projekt, utan får lägga till efteråt.

Varifrån kommer de största hoten?
– De kvalificerade angriparna är ständigt ett hot som man måste räkna med. I många organisationer kan det vara svårt att göra den typen av riskbedömningar, och här kan man vinna på att införa grundläggande skyddsåtgärder som skyddar brett. Fortfarande står mänskliga felhandlingar och tekniska fel för en stor del av de it-störningar som vi ser i samhället.

Vilka råd vill du ge till myndigheterna för att förbättra sina skydd mot dataintrång?
– Ta ett helhetsgrepp, börja i toppen och skapa ett systematiskt sätt att jobba. Satsa sedan på att öka medvetenheten hos all personal. Bygg en säkerhetskultur i organisationen. Se till att utbilda och öva. Förr eller senare kommer organisationen att drabbas av en it-incident eller ett cyberangrepp – det är då viktigt att det finns en plan B.

Hur anser du att säkerhetsmedvetandet är hos anställda inom näringsliv och offentlig sektor?
– Det skiljer det sig väldigt mycket åt mellan olika branscher och organisationer. Överlag anser jag att informations- och cybersäkerhet inte tas på tillräckligt stort allvar. Digitaliseringen av samhället går väldigt fort och i många sammanhang kommer funktionalitet före säkerhet – istället för att de går hand i hand.

På vilka sätt brister säkerhetsmedvetandet anser du?
– Många gånger slarvar man för att vinna tid, men hamnar då endast i ett ännu mer pressat läge när man måste lägga på säkerhet i slutfasen. Bristerna kan vara på användarsidan, men det kan även vara så att säkerhetsorganisationen inte tillhandahåller ett användbart stöd eller förstår verksamhetens behov.

Hur kan säkerhetsmedvetandet höjas?
– Skapa en bild över var de stora riskerna finns och anställ en bra CISO (Chief Information Security Officer) som får mandat och resurser. En ledning som är engagerad och införstådd med verksamhetsnyttan med informations- och cybersäkerhetsarbetet skapar förutsättningar för en hög säkerhetsmedvetenhet i hela organisationen.

Hur säkerhetsmedvetna och skyddade är vi?

Statliga myndigheter är inte så väl skyddade mot dataintrång, och säkerhetsmedvetandet bland anställda i näringsliv och offentlig sektor är överlag ganska lågt.

Hur väl skyddade anser du att statliga myndigheter är mot dataintrång?
Vilket säkerhetsmedvetande anser du att anställda i näringsliv och offentlig sektor överlag har vad gäller informations- och datasäkerhet?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – It & Data genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av it/dataingenjörer och systemvetare 31 januari – 4 februari 2020. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.