Ingenjörer fyller en nyckelfunktion

Stockholms stad ökar sitt invånarantal med motsvarande två busslaster per dag. Det ökar förstås behovet av bostäder, skolor, idrotts- och kulturanläggningar och mycket annat. Stockholms stads övergripande vision är att bygga 140 000 nya bostäder till 2030 varav minst 40 000 nya bostäder fram till år 2020. Nybyggnationen görs både i form av förtätning och genom att anlägga helt nya stadsdelar som till exempel Söderstaden och Norra Djurgårdsstaden.

Inte bara bostäder i Stockholm
– Med det är inte bara nya bostäder som behövs för att bygga en hållbar stad för alla. Just nu pågår många projekt, både nybyggnad och renovering, exempelvis ny idrottshall i Hjorthagen, ombyggnad av Åkeshovs simhall, renovering av Liljevalchs konsthall och renovering av Medborgarhuset på Södermalm, säger Jenny Rydåker, chef för projektavdelningen på Fastighetskontoret i Stockholms stad.
Efter examen från civilingenjörsutbildningen med inriktning mot väg och vatten arbetade hon i ett par år som byggprojektledare i konsultbranschen. Därefter arbetade Jenny Rydåker med projekt på SL:s fastighetsavdelning och är sedan fem år tillbaka chef på Fastighetskontoret i Stockholms stad.
– Inom Fastighetskontoret och Stockholms stad finns stora utvecklingsmöjligheter för ingenjörer. Man kan jobba med stadsutveckling på många sätt och hos oss jobbar vi med en fantastisk variation av så väl idrotts- och kulturfastigheter som mer kommersiella lokaler. Som ingenjör kan du jobba med både bredd och djup i olika områden, säger Jenny Rydåker.

Näst mest efter Stockholm
– Uppsala är den kommun i Sverige som bygger näst mest, efter Stockholm. Några av kommunens största utvecklingsprojekt just nu är Ulleråkerområdet, en helt ny hållbar stadsdel med 7 000 nya bostäder, Rosendal, ytterligare en ny stadsdel med 5000 bostäder samt flera nya arenor, framtidens kollektivtrafiklösning och en omfattande ombyggnation av Akademiska sjukhuset. Totalt planeras 44 000 nya bostäder i Uppsala de kommande tjugo åren, säger Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun, som efter civilingenjörsexamen med inriktning mot väg och vatten bland annat har arbetat som trafikplanerare, konsult, vd på ett arkitektkontor och som samhällsbyggnadschef i Upplands Väsby kommun.
I Uppsala planeras även mycket förtätning av befintliga stadsdelar utifrån målsättningen att skapa en livskraftig 24-timmarsstad.
– Vi arbetar även för att få till ytterligare ett järnvägsspår mellan Stockholm och Uppsala, vilket kan knyta regionerna ännu närmare varandra. Ett nytt resecentrum planeras också. I Uppsala kan ingenjörer få arbeta med några av Sveriges mest utmanande och komplexa stadsbyggnadsprojekt och vi anställer löpande många ingenjörer i alla delar av stadsbyggnadsförvaltningen, säger Mats Norrbom.

Ny tunnelbanelinje
Nacka kommun är en av Stockholmsregionens mest snabbväxande kommuner. 2018 påbörjas byggnationen av en ny tunnelbanelinje med tre stationer belägna i Nacka kommun. Kommunen planerar att bygga 13 500 nya bostäder på västra Sicklaön, en av de stadsdelar som ligger närmast centrala Stockholm.
– Vi planerar även att däcka över motorvägen som sträcker sig genom kommunen för att möjliggöra passager för gång- och cykeltrafikanter. En ny bussterminal ska anläggas och på Kvarnholmen, en av kommunens mest expansiva stadsdelar, invigs en ny bro i juni. Här byggs även 3 000 nya lägenheter. Vår övergripande ambition är att bygga en tät och varierad stadsmiljö, säger Gunilla Glantz, stadsbyggnadsdirektör i Nacka kommun.
Hon anser att Stockholmregionen kan erbjuda många utvecklingsvägar för ingenjörer som vill arbeta med stadsbyggnadsfrågor, oavsett om man vill arbeta i Stockholms stad eller i någon av kranskommunerna.
– Ingenjörer som väljer att arbeta i en kommun har verkligen stora valmöjligheter. De kan välja att arbeta med VA-frågor, parkfrågor, trafikplanering, exploatering, lantmäteri, fastighetsutveckling, bygglov eller på miljöenheten. Kommuner kan dessutom ofta erbjuda många olika projekt med varierande karaktär. Kommunernas stadsplaneringsarbete utgår verkligen från ett helhetsperspektiv som handlar om allt från att producera bostäder till att säkerställa att det finns fastigheter för kommunal service, kultur, gator, torg, och mycket annat som sammantaget utgör en miljö som kan erbjuda de boende en hög livskvalitet, säger Gunilla Glantz.

Vårdfastigheter moderniseras
– När det gäller offentliga byggnader för bland annat vård- och skolverksamhet i Stockholms län så byggdes många av dem på 1960- och 1970-talen, vilket innebär att de är i behov av teknisk och funktionsmässig modernisering. På samtliga stora sjukhus i länet pågår alltid flera parallella modernisering- och fastighetsutvecklingsprojekt, säger Emma Kinch, biträdande projektdirektör på Locum, som bland annat ansvarar för förvaltning och utveckling av landstingets vårdfastigheter i Stockholms län.
Emma Kinch, som är arkitekt, har arbetat på Locum i sju år. Hon framhåller utmaningen att anpassa äldre vårdfastigheter till dagens behov som en av hennes främsta drivkrafter i sitt arbete.
– Ingenjörer som vill arbeta med att utveckla och bygga samhällsviktiga fastigheter som ska serva invånarna i en växande storstadsregion finner många utvecklingsmöjligheter i Stockholmsregionen. Den här typen av fastighetsprojekt är ofta både omfattande, komplexa och inkluderar dessutom många intressenter. Som ingenjör är det därför en fördel om man är duktig på att leda och målstyra fastighetsutvecklingsprojekt, säger Emma Kinch.
Stockholms läns landsting har fattat beslut om investeringar i de allra flesta av länets akutsjukhus och mindre sjukhus under en tioårsperiod, så det är ett stort fastighetsutvecklingsprojekt som pågår inom vården i Stockholmsregionen.
– Ingenjörer som vill arbeta med utveckling av offentliga fastigheter i Stockholms län kan bland annat arbeta som projektledare, fastighetsförvaltare, teknisk förvaltare, och BIM-specialister. Alla dessa kompetenser är mycket efterfrågade och fyller en viktig funktion i arbetet med att bygga framtidens vårdfastigheter, säger Emma Kinch.