Krokig karriärväg för kvinnor – trots målmedvetet val

Publicerad 14 juni 2016
Text: Rebecka Guzman

Line Holth, universitetslektor.
Line Holth, universitetslektor.
Män väljer ingenjörsyrket på grund av intresse, medan kvinnor gör det för att få en bra karriär. Men trots att kvinnorna är eftertraktade och borde göra en ”superkarriär” halkar de snabbt efter.
– Män har ju liksom inte någon teknikgen som inte kvinnor har, säger universitetslektorn Line Hulth.

Varför man väljer just ingenjörsyrket skiljer sig tydligt åt beroende på om man är man eller kvinna. För män handlar det ofta om ett intresse där de redan på gymnasiet bestämmer inriktning, medan kvinnor ofta gör ett medvetet och strategiskt val lite längre fram i livet.
Det konstaterar universitetslektor Line Holth som i sin avhandling gjort en djupdykning i hur vägen ser ut fram till dess att man väljer sin utbildning och hur det blir efter man tagit sin ingenjörsexamen – beroende på om man är man eller kvinna. I sin studie har hon valt att fokusera på ingenjörer inom maskinteknik och it.
– Kvinnor är i klar minoritet inom båda dessa områden, trots att det satsats mycket för att rekrytera kvinnor, framförallt på it-området. Ändå har man inte lyckats nämnvärt.
Ett tydligt mönster är att kvinnor har en krokig väg fram till ingenjörsutbildningen, men även senare i yrkeslivet, medan vägen är betydligt rakare för männen. Det finns flera förklaringar och orsaker till detta.

Tidigt intresse avgörande
Det tidiga teknikintresset är en avgörande faktor till att killar väljer teknisk utbildning redan på gymnasiet. Tjejer däremot väljer många gånger andra utbildningar och i efterhand känner de att de gjort fel val just för att de inte hunnit komma på att de faktiskt gillade teknik, även om många haft naturvetenskap och matematik som favoritämnen. När de väl kommer fram till vad de vill göra, ja då har de kanske hunnit jobba några år och behöver komplettera med exempelvis naturvetenskapligt basår.
Men även om kvinnor väljer yrke rationellt för att få hög lön, bra karriär och status, får männen en betydligt bättre karriär.
– Det är inte bara innan de börjar läsa på universitetet som skillnaderna märks, utan även på utbildningarna finns det ett glapp. Det är inte ovanligt att män har en viss förkunskap på grund av deras tidiga teknikintresse och många har ofta ett gemensamt språk med lärarna, konstaterar Line Holth.
Skillnaden mellan kvinnor och män är som sagt också något som följer med ut i yrkeslivet. Line Holths slutsats är att män i högre utsträckning får en karriär och position som motsvarar deras utbildningsnivå, medan kvinnor ofta får positioner under sin utbildningsnivå. Orsaken? Ja, den stavas föräldraskap.

Fortfarande ojämnställt
Kvinnor tenderar att få roller som projekt- eller teamledare i stället för tekniska konsulter som ofta reser ut på uppdrag, för att kunna vara mera tillgängliga för barn- och familjeliv. Flera tänker att de ska satsa på en mer teknisk karriär senare, när barnen blivit större, men då upplever många kvinnor att de har förlorat sitt självförtroende och inte längre är tekniskt uppdaterade. Så att skjuta upp en teknikkarriär på framtiden tills barnen blivit större är inget särskilt klokt val, förklarar Line Holth.
Vad kan man göra för att ändra detta?
– Som kvinna kan man inte vara både problem och lösning. Ansvaret ligger istället på branschorganisationerna och dess ledningar. Sedan måste män överlag ta större ansvar för familjelivet och företagen måste förutsätta att man tar ett jämställt ansvar för familjen.
Det finns också många stereotypa bilder av en ingenjör, som historiskt har varit en man. Men yrket har på många sätt ändrat karaktär där både kvinnor som män borde ta plats, påpekar Line Holth.
– Ska man satsa så mycket resurser på att få in fler kvinnor är det viktigt att få ut budskapet om att man kan bli en fullfjädrad ingenjör även om man inte vuxit upp i ett garage eller suttit i sin barnkammare och lekt programmerare.

Fakta Line Holth:
• Line Holth är universitetslektor vid Karlstads universitet.

• Avhandlingens titel är ”Den raka och den krokiga vägen. Om genus, ingenjörer och teknikkarriärer”.

• I studien ingår intervjuer med utexaminerade it- och maskinteknik­ingenjörer, en organisationsstudie på ett it-företag och en totalundersökning av en större grupp it-ingenjörer.