Stor triumf för schweizisk ingenjörskonst

Bland de 1 100 invigningsgästerna fanns en lång rad stats- och regeringschefer som Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president Francois Hollande, Italiens premiärminister Matteo Renzi och Österrikes nye förbundskansler Christian Kern.
Den 57 km långa Sankt Gotthardtunneln ingår i ett europeiskt projekt med målet att förbinda hamnstäderna Rotterdam i Nederländerna och Genua i Italien. Tunneln väntas revolutionera Europas godstransporter med ambitionen att få ner utsläppen. Gods som tidigare gått genom Gotthardmassivets vägtunnel på en miljon långtradartransporter per år kommer nu att köras på tåg istället. Förutom 65 passagerartåg om dagen kommer 260 godståg att passera tunneln varje dygn.

Ingenjörstekniska utmaningar
Byggplanerna har varit fulla av ingenjörstekniska utmaningar. Tunneln sträcker sig i en rak linje genom bergmassivet på 600 meters höjd genom berg som når temperaturer på upp till 46 °C. De geologer som först undersökte den föreslagna tågrutten antydde att det kunde bli omöjligt att borra en tunnel rakt igenom Gotthardmassivet på grund av bergets oförutsägbara kvalitet.
Byggingenjörerna har varit tvungna att gräva och spränga igenom 73 olika bergarter, en del hårda som granit och andra mjuka som strösocker, vilket inneburit att utgrävningen ibland gått i snigelfart med en hastighet av bara en halv meter per dag.
I de bättre delarna av berget kunde de tyska tunnelborrmaskiner som användes, med en diameter på tio meter, gräva ut 40 meter tunnel per dag, vilket är världsrekord. Mer än 28 miljoner ton berg har grävts ut och malts ner för att användas som betong för tunnelbygget.
Gotthardtunneln är också världens djupaste tunnel med 2,3 km berg som pressar på uppifrån. Gravitationen har hela tiden hotat att stänga igen de utrymmen som grävts ut varför byggingenjörerna tvingats förstärka hela tunneln med stålringar för att hindra den från att kollapsa under trycket.

Klar ett år tidigare
Bygget har kostat 100 miljarder kronor. Ett imponerande inslag är att tunneln blivit klar ett år tidigare än beräknat och hållit sig inom de angivna kostnadsramarna.
Den nya tunneln utgörs av två rör med trafik i vardera riktningen. Utan risk för kollisioner kan passagerartågen passera i hastigheter upp till 250 km/tim. När tunneln öppnar för normal trafik i december kommer restiden mellan Zürich och Milano förkortas en timme, till 2 timmar och 40 minuter.