Lantmäteriet är en svensk myndighet som kartlagt Sverige genom århundranden. På kontoret i Göteborg arbetar Ellen Walleij och Julia Carmesund som förrättningslantmätare. De stortrivs med ett självständigt arbete som spänner över flera kunskapsfält som juridik, ekonomi och teknik.
Många har bilden av att en lantmätare står i gula reflexvästar med sina mätinstrument längs vägar och på höjder. Egentligen är lantmätare ett samlingsnamn för ett antal roller som förrättningslantmätare, mark- och exploateringsingenjör eller teknisk lantmätare.
– Ibland följer vi med ut i fält för att det krävs en juridisk bedömning på plats. Mätning och markering av nya gränser görs oftast av en mätningsingenjör, säger Ellen Walleij, förrättningslantmätare vid Lantmäteriets division för fastighetsbildning i Göteborg.
I knappt ett år har hon arbetat här. Dessförinnan läste hon en femårig civilingenjörsutbildning inom lantmäteri vid Lunds universitet. Det är en bred utbildning där fastighetsekonomi och fastighetsrätt kombineras med geografisk informationsteknik, samhällsplanering och byggämnen, samt grundläggande civilingenjörsämnen som matematik, statistik och programmering.
–Jag har ett högst självständigt och omväxlande arbete och jag jobbar nära erfarna lantmätare och specialister. Att hela tiden få utvecklas och att vara med i samhällsbyggnadsprocessen och utvecklingen mot ett bättre resursutnyttjande och mer hållbart samhälle känns som en viktig drivkraft för mig, säger Ellen.
Samhällsperspektiv
All mark i Sverige är indelad i fastigheter. Dessa kan vara bebyggda eller obebyggda och bestå av till exempel skog eller jordbruksmark.
Förrättningslantmätare tar bland annat beslut om var fastighetsgränser är belägna och hur man får förändra fastighetsindelningen, bland annat genom avstyckning. De handlägger också förrättningar för att skapa rättigheter för att anlägga vägar och annan infrastruktur. Förrättningslantmätaren måste bland annat se till att fastigheten där man ska bygga hus får rätt till vatten, avlopp och anslutande väg.
En annan viktig arbetsuppgift är dialogen med markägare, byggföretag och kommuner.
– Det är kul att samarbeta och kommunicera med många olika människor med skilda kompetenser, säger Julia Carmesund som gått en treårig lantmäteriingenjörsutbildning vid Högskolan Väst i Trollhättan.
Julia har arbetat på Lantmäteriet i ett och ett halvt år.
– På Lantmäteriet får jag spännande möjligheter att utveckla mig i min yrkesroll. Genom att arbeta tillsammans kan vi dra nytta av varandras kompetenser. Vi arbetar också nära politiken och följer samhällsutvecklingen ur ett brett perspektiv. De beslut vi fattar får en stor påverkan på människors liv långt fram i tiden. Det är både intressant och givande att vara en del av den processen.