Etikettarkiv: Hållbarhetsarbete

Hållbart byggande är en nyckelfråga

Per Löfgren, hållbarhetschef hos JM.
Per Löfgren, hållbarhetschef hos JM.
JM är en av Nordens ledande projektutvecklare av hållbara bostäder och bostadsområden. Företaget är engagerat i en mängd olika uppdrag med stor variation och hanterar hela kedjan från markförvärv till försäljning.

JM har sedan sin etablering 1945 förädlats från byggföretag till projektutvecklare och idag är företaget såväl byggherre som byggentreprenör.
– Vi hanterar hela byggprocessen från ax till limpa och är verksamma i större delen av Norden. Därutöver har vi entreprenadverksamhet och projektutveckling av kommersiella lokaler. Allt detta hanterar vi i egen regi, berättar hållbarhetschefen Per Löfgren.
Detta borgar för en varierad och lärorik arbetsmiljö med omväxlande utmaningar och ständigt nya erfarenheter. Resultatet är en rik flora av kompetenser och ett starkt varumärke som grundar sig i ett långvarigt arbete med hållbarhetsfrågor.
– Vi är Sveriges största projektutvecklare av bostäder men jämfört med många konkurrenter har vi en väl avgränsad och greppbar verksamhet. Det medför att vi kan ha korta beslutsvägar och högt i tak, med en sammanhållen, prestigelös arbetskultur.

Hållbarhet är en kärnfråga
Per betonar att hållbarhet är ett brett grepp som hos JM omfattar såväl förbättringar av arbetsmiljö och företagskultur som affärsutveckling i tidiga skeden, projektutformning, byggproduktion, och eftermarknadsfrågor.
– Eftersom vi har hela kedjan från markförvärv till försäljning kan vi påverka alla delar av byggprocessen. På så vis har vi möjligheten att ta ansvar för det vi gör på ett helt annat sätt. Vi bygger trots allt framtidens hållbara samhälle.
En förutsättning för att skapa det ansvarstagande arbetssätt som JM:s ingenjörer tar sitt avstamp i, är ett gott och strukturerat ledarskap. Därför satsar företaget stora resurser på att utbilda sina medarbetare, till exempel via ledarskapsutbildningar och program med löpande fortbildningar för olika yrkesgrupper. För närvarande har företaget ett behov av fler medarbetare och söker framförallt nyckelkompetenser.
– Vi söker i första hand erfarna projektledare, projekteringsledare, platschefer, BIM-ledare och mättekniker, men vi välkomnar också andra yrkesgrupper, exempelvis inköpare. Överlag finns det många spännande möjligheter hos JM och med tanke på den rådande konjunkturen är vi verksamma i en framtidsbransch, avslutar han.

JM
JM är en av Nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden. Verksamheten är fokuserad på nyproduktion av bostäder i attraktiva lägen med tyngdpunkt på expansiva storstadsområden och universitetsorter i Sverige, Norge och Finland. Vi arbetar också med projektutveckling av kommersiella lokaler samt entreprenadverksamhet, huvudsakligen i Storstockholmsområdet.

JM AB
Gustav III:s boulevard 64
169 74 Solna
Tel: 08-782 87 00
E-post: info@jm.se
www.jm.se

www.jm.se

Historiskt hög byggtakt i Stockholmsregionen

Norra Stationsparken, Hagastaden Stockholm. Illustration: Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB
Norra Stationsparken, Hagastaden Stockholm. Illustration: Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB
För ingenjörer som vill arbeta med samhällsbyggnad är Stockholm en het region med många intressanta projekt inom infrastruktur, bostad, sjukvårdsfastigheter och mycket annat. Stockholm växer snabbt och antalet tekniskt komplexa fastighetsprojekt ökar.

Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad. Foto: Mikael Sjöberg
Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad. Foto: Mikael Sjöberg
Det byggs för närvarande historiskt många bostäder i Stockholm. Politikerna i Stockholms stad har som målsättning att börja bygga 40 000 nya bostäder fram till år 2020. Fram till år 2030 ska ytterligare 100 000 nya lägenheter ha börjat byggas. Utöver det byggs förstås många nya bostäder även i kranskommunerna.
– Bostadsfrågan är strategiskt viktig för Stockholmsregionens tillväxt och behovet av nya bostäder är stort. De 140 000 nya bostäderna byggs både i befintliga stadsdelar och i helt nya stadsdelar. Bland de nya stadsdelarna som växer fram finns Hagastaden, Slakthusområdet vid Globen, som byter namn till Söderstaden, Årstafältet och Norra Djurgårdsstaden, som är Stockholms senaste miljöstadsdel. De nya bostäderna är spridda över hela staden. I Farsta planeras exempelvis för totalt 8 000 nya bostäder, säger Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad.

Sara Lundén, chef för stora projekt på exploateringskontoret i Stockholms stad.
Sara Lundén, chef för stora projekt på exploateringskontoret i Stockholms stad.
Projekt spridda över hela staden
– Samhällsbyggnadsutvecklingen i Stockholm befinner sig mitt i en mycket spännande fas med många stora och mindre projekt spridda över hela staden. Det är intressant med den spännvidd som finns mellan projekten, från stora, långsiktiga projekt som Nya Slussen, stadsutvecklingsprojekt som Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden, till mindre förtätningsprojekt, säger Sara Lundén, ansvarig för stora projekt på exploateringskontoret i Stockholms stad. Hon är civilingenjör med inriktning mot lantmäteri och har arbetat i Stockholms stad i sjutton år.
I den nya stadsdelen Hagastaden, där Stockholm och Solna möts, planeras 3 000 nya lägenheter och 14 000 nya arbetsplatser på Stockholmssidan. Norra Djurgårdsstaden är ytterligare ett ambitiöst stadsutvecklingsprojekt med hållbarhetsinriktning, här planeras 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser.
– Andra exempel på spännande stadsutvecklingsprojekt är Fokus Skärholmen, som omfattar 4 000–6 000 nya lägenheter, utbyggnaden av Slakthusområdet som en del av Söderstaden med 4 000 nya lägenheter samt Årstafältet med 6 000 nya lägenheter. Stockholms stad har lång rutin när det gäller att genomföra stora stadsutvecklingsprojekt, säger Sara Lundén.
Stockholms stad har behov av de flesta typer av ingenjörer med inriktning mot samhällsbyggnad och bygg. Här får man uppleva stor variation med olika typer av projekt och samtidigt vara en del av en stor organisation med många kompetenta kollegor.

Patrik Andersson, chef för bygg och teknik på Stockholmshem. Foto: Janis Lukas
Patrik Andersson, chef för bygg och teknik på Stockholmshem. Foto: Janis Lukas
Delaktighet från ax till limpa
Hållbart byggande är en tydlig trend för bostadsbyggandet i Stockholm. Många byggherrar tar till exempel stor hänsyn till projektens grönytefaktor, alltså hur stor andel gröna tak, fasader och gårdsutrymmen som ingår i ett bostadsprojekt. Att bygga energieffektiva bostadshus, bland annat i form av plusenergihus, är också en tydlig utveckling som verkar vara här för att stanna.
– Att arbeta med bostadsbyggande i Stockholmsregionen, där byggtakten är exceptionellt hög och kommer att förbli på höga nivåer åtminstone fram till 2030, är förstås mycket spännande och intressant. Många nya projekt startas hela tiden och det är en enorm spännvidd på bostadsprojekten, säger Patrik Andersson, chef för bygg och teknik på Stockholmshem.
Ingenjörer med inriktning mot samhällsbyggnad, installation av el och VVS samt ingenjörer med rätt kompetens för att förvalta de allt mer tekniskt komplexa bostadshus som byggs är några exempel på kompetenser som efterfrågas.
– Ingenjörer som vill vara delaktiga i nya bostadsprojekt från ax till limpa har mycket goda möjligheter till det i Stockholm. Många upplever det som intressant att följa ett bostadsprojekt från start till mål och att planera nya kvarter och stadsdelar utifrån ett helhetsperspektiv med såväl bostäder som skolor, förskolor, kommersiell service och liknande, säger Patrik Andersson.

Jan Thelander, projektdirektör på Locum.
Jan Thelander, projektdirektör på Locum.
Flera stora sjukvårdsfastighetsprojekt
– Det pågår en intensiv utveckling vad gäller sjukvårdsfastigheter i hela Stockholms län. I princip alla stora sjukhus genomgår för närvarande modernisering eller utbyggnad. Det rör sig om stora och komplexa projekt i mångmiljardklassen, säger Jan Thelander, projektdirektör på Locum, som ansvarar för förvaltningen av landstingets fastigheter i Stockholms län. Han är civilingenjör med inriktning mot väg och vatten och har arbetat på flera privata fastighets- och konsultbolag innan han kom till Locum hösten 2016.
Sjukvårdsverksamhet ställer höga krav på fastigheters utformning och funktion. Att arbeta med sjukvårdsfastigheter erbjuder därför många spännande tekniska utmaningar för ingenjörer. Att kombinera teknik med att få göra samhällsnytta genom att utveckla sjukvårdens fastigheter betraktar många som en spännande utmaning.
– Stockholm växer i snabb takt. Att bygga ut sjukvården för att kunna möta framtidens vårdbehov är därför en viktig strategisk fråga på såväl kort som lång sikt. Stora projekt pågår för närvarande på bland annat Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Huddinge sjukhus, Sollentuna sjukhus, S:t Görans sjukhus, Karolinska sjukhuset i Solna och Södertälje sjukhus, säger Jan Thelander.
Sjukhusfastighetsprojekt involverar många av byggmarknadens aktörer. Här behövs bland annat ingenjörer med erfarenhet av projektering, projektledning och produktion, som kan modern sjukvård och vet hur dess fastigheter ska utformas och byggas.
– Uppsala är en av Sveriges hetaste regioner när det kommer till stadsutveckling. Uppsala är en av de kommuner som bygger flest nya bostäder per capita, bland annat byggs den nya hållbara stadsdelen Ulleråker med 7 000 nya bostäder och Rosendal med nya 5 000 bostäder, säger Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun. Han är civilingenjör med inriktning mot väg och vatten och har bland annat varit vd för Nyréns arkitektkontor och stadsbyggnadschef i Haninge kommun innan han blev stadsbyggnadsdirektör i Uppsala för tre år sedan.

Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun.
Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun.
Stadsdel växer fram kring ny station
Den historiskt höga byggnivå som råder i Uppsala är en del av en långsiktig utveckling, där 44 000 nya bostäder planeras i kommunen de kommande femton åren. Ambitionen är att Uppsala ska växa med 150 000 nya invånare och 70 000 arbetsplatser fram till år 2050. Dessutom genomförs nu en analys av hur kommunens kollektivtrafiksystem behöver byggas ut för att matcha den framtida befolkningsökningen – nästa generations moderna kollektivtrafiksystem.
– Ett spännande projekt är den helt nya tågstationen som planeras i vår kommun i samband med att trafikverket i en framtid bygger nya spår till Arlanda. I området kring det som ska bli station Uppsala Södra vid Bergsbrunna planeras en helt ny stadsdel med drygt 10 000 bostäder. Kommunens stadsbyggnadsförvaltning växer snabbt; för närvarande är vi drygt 600 medarbetare och ytterligare minst ett femtiotal behövs de kommande åren. Fastighetsingenjörer, anläggningsingenjörer, byggprojektledare och exploateringsingenjörer hör till de mest efterfrågade tekniska kompetenserna, säger Mats Norrbom.

Järnvägen grunden för en hållbar framtid

Foto: Infranord
Foto: Infranord
När Helene Biström i februari tillträdde som vd för Infranord bytte hon visserligen bransch, men ändrade inte sin övertygelse om att även i fortsättningen arbeta med viktiga framtidsfrågor.
– Underhåll och utveckling av järnvägen är oerhört viktigt för framtiden.

Helene Biström, civilingenjör och vd för Infra­nord. Foto: Infranord
Helene Biström, civilingenjör och vd för Infra­nord. Foto: Infranord
I februari tillträdde Helene Biström som vd för Infranord, ett statligt bolag med inriktning på underhåll och utveckling av den svenska järnvägen.
Med en civilingenjörsexamen i maskinteknik från KTH har hon haft flera olika ledande positioner inom Vattenfallskoncernen. Nu byter hon alltså bransch från energi till infrastruktur i form av järnväg. Så varför byter hon bransch?
– Ja det kan man fråga sig, men skämt åsido, så innebär det att jag fortsätter att arbeta med viktiga framtidsfrågor. Det finns inget bättre alternativ för en hållbar samhällsutveckling än järnvägen, säger Helene Biström.
I samband med att hon tillträdde som vd för Infranord avsade hon sig flera tunga styrelseuppdrag som ordförande i KTH, Sveaskog och CRAMO. Nu har hon endast ett styrelseuppdrag i ett finskt konsultbolag kvar.
– Skälet till att jag avsäger mig styrelseuppdragen är att jag då kan ägna all min kraft åt mitt nya uppdrag.
Och här finns att göra. Underhållet av järnvägen är eftersatt och det finns massor av utmanande nyutveckling att göra. Infranord har cirka 30 procents marknadsandel på järnvägsmarknaden.
– De flesta projekten rör underhåll, men vi utför även nybyggnadsprojekt.

Många spännande projekt
Ett viktigt arbete framåt handlar om att bli bättre på att nyttja ny teknik. Då syftar hon på både Internet of Things, IoT, och Big Data, det vill säga att koppla upp olika komponenter i infrastrukturen för att på så sätt bland annat effektivisera underhållet respektive att analysera data för att bli effektivare både på information och att fatta bättre beslut.
– Vi har mängder av spännande projekt på gång.
Hon är van vid att arbeta i mansdominerade branscher, men hon har aldrig upplevt det som ett hinder att vara kvinna.
– Man kan vända på det. Att mansdominansen faktiskt kan ge kvinnor bättre karriärmöjligheter och självfallet ska jag arbeta för att andelen kvinnor blir högre. Det är alldeles för få kvinnor, men samtidigt ska varje position tillsättas med den bäst lämpade.
Lämpliga bakgrunder för en ingenjör i Infra­nord är framför allt från järnvägsinriktningar, men även från till exempel väg och vatten, maskinteknik och bygg och anläggning.
– Men personlighet och attityd är minst lika viktiga som utbildning. Dessutom driver vi egen utbildning i Infranord Academy.