Etikettarkiv: Högteknologi

Erbjuder utveckling för ingenjörer

Närhet till naturen är en fördel med att arbeta på mindre ort. Utsikt över Láddjujávri. Foto: Thomas Lahtinen
Närhet till naturen är en fördel med att arbeta på mindre ort. Utsikt över Láddjujávri. Foto: Thomas Lahtinen

Gruvsektorn har genomgått en stark återhämtning på senare år, med en hög efterfrågan på främst högförädlade järnmalmsprodukter. Behovet av metaller för att kunna skapa välfärd världen över kommer att vara fortsatt högt. Det anser Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

Det är svårt att sia om hur konjunkturutvecklingen kommer att se ut. Diskussionerna om globala handels­restriktioner i bland annat USA påverkar förstås också gruvsektorns framtidsutsikter, säger Jan Moström, som varit verksam i gruvsektorn sedan han tog bergsingenjörsexamen 1986. Han arbetade på Boliden i 36 år innan han blev vd och koncernchef på LKAB 2015.

Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB. Foto: Fredric Alm / Alm & ME
Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB. Foto: Fredric Alm / Alm & ME

Stort behov av ingenjörer
Han påpekar att den svenska gruvsektorn är en komplex och högteknologisk bransch som ständigt behöver befinna sig i teknikutvecklingens absoluta framkant för att kunna hävda sig på den globala marknaden.
– Behovet av ingenjörer är stort, i synnerhet de med erfarenhet av gruvbrytning, metallurgi och anrikning samt it-ingenjörer som vill vara med och driva gruvsektorns digitalisering. Gruvsektorn efterfrågar även generalister, ingenjörer med en bred kompetens kring hur basindustrin är uppbyggd, säger Jan Moström.

Arbeta på mindre ort
69 procent av civil- och högskoleingenjörerna kan tänka sig att arbeta på en mindre ort. Jan Moström anser att undersökningsresultatet är positivt överraskande.
– På ett sätt är det naturligt att många ingenjörer kan tänka sig att arbeta på mindre orter eftersom merparten av Sveriges basindustri finns där. Samtidigt har det på senare år blivit allt svårare att rekrytera ingenjörer till mindre orter så undersökningsresultatet är förstås glädjande. Det är viktigt att mindre orter är attraktiva för ingenjörer, då svensk basindustri är beroende av duktiga ingenjörer för att kunna fortsätta vara internationellt konkurrenskraftiga, säger Jan Moström.

Helhetsbild över företaget
En fördel för ingenjörer som arbetar på mindre orter är, enligt Jan Moström, att de får en helhetsbild över företagets samlade verksamhet snarare än att jobba med nischade teknikområden. Den breda kompetensen kring hur en produktionsenhet fungerar är en attraktiv kompetens, menar Jan Moström.
– Det är dessutom ofta lättare att ha ett rikt socialt liv och få en stark social förankring på en mindre ort. Det är viktigt, inte minst för ingenjörer som bildar familj. Närheten till naturen och snabba transporter mellan hem och arbete är andra fördelar med att arbeta på en mindre ort, säger Jan Moström.

Hållbarhet konkurrensfaktor
Han betraktar hållbarhet som en av de strategiskt viktigaste framtidsfrågorna för svensk basindustri.
– Hållbarhet är en av industrins främsta konkurrensfaktorer. De industriföretag som lyckas med omställningen till en hållbar verksamhet kommer att vara fortsatt konkurrenskraftiga, medan de som misslyckas riskerar att slås ut i den globala konkurrensen, säger Jan Moström.

Kan du som ingenjör tänka dig att arbeta på en mindre ort i Sverige? (om du bortser från var du bor och arbetar idag)
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Ericssons vd ser ljust på uppkopplad framtid

Börje Ekholm, vd och koncernchef Ericsson. Foto: Per Myrehed
Börje Ekholm, vd och koncernchef Ericsson. Foto: Per Myrehed
En tillväxt på drygt 50 procent av trafiken i mobilnäten förra året i kombination med att allt fler saker och maskiner kopplas upp, och bäddar för 5G, gör att Ericssons vd och koncernchef Börje Ekholm ser en spännande tid bland annat för ingenjörer som vill delta i den här utvecklingen. De närmaste åren ska 1 000 ingenjörer nyanställas.

Hur ser du på utvecklingen inom telekombranschen just nu?
– Det är spännande bransch med olika utmaningar och med en stor affärspotential. Idag har de flesta människor minst ett mobiltelefonabonnemang och det finns 4,3 miljarder mobila bredbandsabonnemang i världen – och ökningen under förra året var över 25 procent. De senaste åren har även trafiken i mobilnätet fullkomligt exploderat. Mellan slutet av 2015 och slutet av 2016 ökade trafiken med hela 55 procent.* Att människor vill ha och behöver tillgång till mobiltelefoni och mobilt bredband är alltså helt uppenbart. Nu ser vi att marknaden förändras igen genom nästa generations mobilteknik, 5G.
– Utvecklingen går mot att koppla ihop fler och fler saker och maskiner, det vi kallar IoT eller sakernas internet. 5G kommer att förändra och driva innovation i alla branscher och vi ser redan att intresset är mycket stort, både bland våra kunder och från andra industrier, för möjligheterna som 5G kommer att innebära. Med väsentligt högre tillförlitlighet än idag, extremt låg fördröjning, och molnbaserade tjänster öppnas möjligheten att kostnadseffektivt adressera bland annat industrier inom tillverkning, transport, och logistik. Från att näten har varit lite ”best effort” får de med 5G en mycket viktig roll för både företag och konsumenter. De investeringar som våra kunder kommer att göra i 4G-uppgraderingar och 5G innebär dessutom att näten kan hantera 100 gånger fler uppkopplade enheter med upp till 10 års batteritid. Vi är övertygade om att marknaden har en mycket stor potential.

Vilka är de största möjligheterna resp. utmaningarna för branschen och Ericsson?
– Våra kunder, som främst är telekom-operatörer, verkar på en marknad som förändras snabbt eftersom deras kunder, konsumenterna, förväntar sig bättre tjänster och snabbare nät till en lägre kostnad. Samtidigt innebär det stora möjligheter och Ericsson har en ledande position på marknaden.
– Ericsson handlar om vår starka ingenjörskunskap och starka kompetens. Det gäller alla delar av företaget – forskning och utveckling, tjänsteleverans, försäljning och koncernfunktioner. Vi som bolag måste vara i den absoluta framkanten av teknikutvecklingen och företaget har en unik möjlighet att göra det genom att kombinera vår styrka i både produkter och tjänster för att skapa de rätta lösningarna för våra kunder.
– Det är en spännande tid för bland annat ingenjörer att komma in i den här utvecklingen. Det är en del i Ericssons strategi att satsa på nya områden. Inom morgondagens tekniklösningar behöver vi förstärka vår kompetens med nya ingenjörer för att behålla vår position. Sverige är hjärtat i vår globala forskning och utveckling inom radioteknik. Totalt har vi över 8 000 medarbetare i Sverige inom forskning och utveckling. De kommande tre åren kommer vi att behöva rekrytera omkring 1 000 ingenjörer och vi har redan startat det arbetet och ser att vi får många sökanden till våra olika utvecklingssiter.

Vad är roligast med att vara vd för Ericsson?
– Det är ett oerhört förtroende att få vara vd för Ericsson. Jag har alltid beundrat bolaget och jag har ju också suttit i styrelsen i tio år så jag har stor del av mitt hjärta här. Och så sporras jag av utmaningar så därför ser jag fram emot att jobba vidare med vår fokuserade strategi som vi meddelade under våren. Sedan jag startade i januari har jag mött väldigt många kompetenta och professionella medarbetare och jag slutar aldrig att imponeras av deras drivkraft och engagemang.

Kort om din egen ingenjörsbakgrund.
– Jag är civilingenjör i elektroteknik och har examen från KTH i Stockholm. Jag har inte arbetat som renodlad ingenjör men utbildningen har varit grunden i min karriär och från den har jag fått kunskap om hur jag kan adressera och lösa problem. Under många år var jag också ordförande för KTH och det har självfallet gett mig insyn i och kunskap inom teknikområdet.

* Ericsson Mobility Report

Fotnot: Den här intervjun gjordes via e-post

Arbeta för svensk innovationskraft på PRV

Maziar Soltani och Jessy Karout hos PRV. Foto: Patrik Lindqvist
Maziar Soltani och Jessy Karout hos PRV. Foto: Patrik Lindqvist
Är du intresserad av teknisk utveckling och juridik i ett större sammanhang? Patent- och registr­eringsverket erbjuder spännande karriärmöjligheter för ingenjörer som vill arbeta i en kunskapsintensiv organisation där man har starkt fokus på kompetensutveckling.

Patent- och registreringsverket, PRV, är Sveriges myndighet för immaterialrätt och myndigheten är en grundpelare i arbetet med att främja och stärka tillväxt, innovationsförmåga och konkurrenskraft. Att jobba som patentingenjör på PRV innebär utmanande uppgifter i teknikens framkant.
– Det är ett otroligt spännande, brett och omväxlande jobb. Här har man möjlighet att ta del av teknik och in­novationer i den absoluta framkanten, samtidigt som man arbetar med juridiska frågor och samhällsutveckling i stort, säger blivande patentingenjören Jessy Karout. Hon blev intresserad av patentfrågor under sitt examensjobb och kom till PRV direkt efter sin examen i bioteknik/medicinsk teknik från Chalmers tekniska högskola förra våren.
Jessy befinner sig för närvarande mitt i det 18 månader långa utbildningsprogrammet till patentingenjör som alla nyrekryterade ingenjörer får gå. Det är en unik utbildning som omfattar bland annat juridik och granskningsteknik. Därefter finns möjlighet att utbilda sig till patentexpert.
– PRV investerar oerhört mycket i sin personal och man blir enormt väl omhändertagen. Förutom den grundläggande utbildningen till patentingenjör finns väldigt många andra interna och externa kompetensutvecklingsmöjligheter. Det finns en utvecklingsplan för alla, säger hon.

Olika karriärspår
Maziar Soltani, som har arbetat på PRV sedan 2006, instämmer. Han arbetar idag som enhetschef på telekomavdelningen, men har haft en rad olika funktioner under sina drygt tio år på myndigheten. För honom var PRV ett självklart val när han tog sin examen i telekom och signalbehandling från Blekinge tekniska högskola.
– Jag är enormt teknikintresserad, men istället för att jobba med den tillämpade, praktiska sidan vill jag arbeta med teknisk utveckling i en bredare kontext. Det är spännande att jobba med de stora framtidsfrågorna om hur Sverige och svensk konkurrenskraft ska utvecklas, säger han och tillägger:
– Här finns möjlighet att arbeta utåtriktat med utbildning och information till företag och akademi, att lära sig ledarskap eller att fördjupa sig i juridik och teknik, mer på detaljnivå. Det finns så många olika karriärspår och en stark vilja från chefer och ledning att stötta och uppmuntra medarbetarna. Dessutom är kompetensen väldigt hög och vi har en bra mix av olika människor.

Patent- och registreringsverket
Patent- och registreringsverket, PRV, är en statlig myndighet som arbetar med immaterialrätt, vilket innebär att arbeta med nya idéer i teknikens och utvecklingens framkant för att säkra Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Myndigheten arbetar också för att öka kunskapen om och förståelsen för värdet av immateriella tillgångar. Myndigheten har cirka 350 anställda och här arbetar bland annat patentingenjörer, jurister, varumärkeshandläggare och kommunikatörer.
www.prv.se

www.prv.se

Forskningsintensiv teknikmiljö attraherar

Foto: Per Kustvik/Saab AB, Copyright Saab AB
Foto: Per Kustvik/Saab AB, Copyright Saab AB
Drygt trettio procent av säkerhets- och försvarsföretagens medarbetare är högskoleutbildade ingenjörer. Att arbeta som ingenjör på ett säkerhets- och försvarsföretag innebär ofta att vara involverad i komplexa och omfattande tekniska utvecklingsprojekt.

– Vi är en ingenjörstung bransch som investerar mycket i forskning och utveckling. 2016 investerade våra medlemsföretag i genomsnitt 16 procent av sin omsättning i FoU-projekt, vilket är exceptionellt högt i jämförelse med andra branscher, säger Robert Limmergård, generalsekreterare i branschorganisationen SOFF, Säkerhets- och försvarsföretagen.
Säkerhets- och försvarsföretagen utvecklar teknik som skyddar Sverige, både försvarsteknik och skyddsteknik för civilsamhället. Många teknikutvecklingsprojekt inkluderar robotik, artificiell intelligens och autonoma system i en forskningsintensiv miljö.

Robert Limmergård, generalsekreterare i SOFF. Foto: Per Myrehed
Robert Limmergård, generalsekreterare i SOFF. Foto: Per Myrehed
Funktionalitet och driftsäkerhet
– Som ingenjör i vår bransch har du möjlighet att delta i omfattande och komplexa teknikutvecklingsprojekt som ofta är internationella. Du kan arbeta med både att utveckla helt ny teknik och att integrera befintlig teknik i nya produkter och lösningar. Företagens kunder ställer höga krav på produkternas funktionalitet och driftsäkerhet, vilket ställer ingenjörer inför intressanta tekniska utmaningar, säger Robert Limmergård.
Att arbeta med teknik som på olika sätt skyddar samhället upplevs ofta som meningsfullt, oavsett om man utvecklar försvarsteknik, övervakningskameror eller kommunikationsutrustning för polisen.

Efterfrågan på ingenjörer väntas öka
Andelen kvinnor i branschen har ökat på senare år och uppgår i dagsläget till 24 procent. Medlemsföretagen är spridda över i stort sett hela landet, vilket innebär att de kan erbjuda intressanta karriärmöjligheter med hög teknisk nivå även utanför storstadsområdena.
– Vår bransch efterfrågar både bredd- och spetskompetens. Bland de ingenjörskategorier som är mest efterfrågade finns produktionsingenjörer, ingenjörer med inriktning mot konstruktion, mekanik, styr- och reglerteknik och elektronik. Efterfrågan på ingenjörer väntas öka i takt med att branschen expanderar och antalet FoU-projekt blir fler. Eftersom tekniknivån är hög krävs en gedigen teknisk kompetens även om man vill arbeta med exempelvis försäljning eller siktar på att bli chef, säger Robert Limmergård.

Säkerhets- och försvarsföretagen
Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF, är en branschorganisation för företag inom säkerhets- och försvarsområdet med verksamhet i Sverige.
SOFF har 87 medlemsföretag med cirka 29 000 anställda som omsatte 30 miljarder år 2016. Exempel på medlemsföretag är BAE Systems, CGI, Cisco, Combitech, GKN Aerospace, IBM, Saab, Scania, Volvo och ÅF.