Etikettarkiv: Undersökning

Försvarssektorns spjutspetsteknologi driver teknikutvecklingen

Ellen Molin, styrelseledamot i branschorganisationen SOFF.
Ellen Molin, styrelseledamot i branschorganisationen SOFF.

Saab, Försvarsmakten, FOI och BAE Systems är de försvarsaktörer flest ingenjörer har ett positivt intryck av. Det framgår av Framtidens Karriär – Ingenjörs undersökning bland att slumpmässigt urval av högskole- och civilingenjörer i Sverige.

– Det känns jätteroligt att så många som 45 procent av ingenjörerna har ett positivt intryck av Saab som företag. Undersökningsresultatet är ett kvitto på att vårt långsiktiga arbete ger resultat. Många känner till och kan tänka sig att arbeta med våra varumärken, exempelvis Gripen. Att många ingenjörer har ett positivt intryck av Försvarsmakten beror förmodligen på att ingenjörer kan göra en viktig insats för Sverige genom att arbeta där, säger Ellen Molin, styrelseledamot i branschorganisationen SOFF, Säkerhets- och försvarsföretagen och affärsområdeschef för Support and Services på Saab.

”Försvarssektorn har ständigt behov av att befinna sig i teknikutvecklingens absoluta framkant.”

Teknikutvecklingen framkant
Hon betraktar försvarssektorn som viktig för Sverige i allmänhet och teknikutvecklingen i synnerhet.
– Försvarssektorn har ständigt behov av att befinna sig i teknikutvecklingens absoluta framkant. Försvarssektorn bidrar därmed till att driva teknikutvecklingen även i andra branscher. Jag kan definitivt rekommendera försvarssektorn till ingenjörer som vill arbeta i en bransch där de verkligen kan fokusera på ingenjörsmässiga utmaningar. Försvarssektorn har som uppgift att göra världen till en säkrare plats och kommer därför alltid att kunna erbjuda spännande utmaningar för ingenjörer, säger Ellen Molin.

Öka säkerheten i världen
Enligt Ellen Molin är sektorns behov av ingenjörer omfattande. I princip alla typer av ingenjörer kan hitta en roll i försvarssektorn, bland annat de som har erfarenhet av och kompetens inom projektledning, systemvetenskap och it-säkerhet. Två ingenjörskategorier som är särskilt efterfrågade i försvarssektorn är mjukvaruingenjörer och elektroingenjörer.
– Det finns många goda skäl för ingenjörer att satsa på försvarssektorn. Den avancerade tekniken, möjligheten att arbeta med en industri som verkligen behövs för att öka säkerheten i hela världen och att få arbeta med kollegor som delar såväl tekniska som humanitära intressen är några starka argument som talar till försvarssektorns fördel, säger Ellen Molin.

Vilka av följande försvarsaktörer har du positivt intryck av?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

AI-utvecklingen kräver mjukare kompetenser

Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH och vice skolchef för Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH.
Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH och vice skolchef för Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH.

AI-utvecklingen sker med rasande fart och utvecklingens främsta fokus är just nu på nästa generation automatisering. Något som kan innebära en drastisk disruption på alla marknader.
– Den tekniska kompetensen kommer att behöva kompletteras med mjukare kompetenser, säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH.

Automatisering med hjälp av AI är inget nytt längre. Men tekniken idag handlar om ganska förutsägbara rörelsemönster och processer. Nästa steg är att integrera finare motorik – till den grad att tekniken kan efterlikna mänskliga rörelser och uppfattningsförmågor.
– Kategorisering av bild och ljud har kommit en bra bit. Tekniken kan idag till exempel tolka medicinska bilder, eller bilder på platser och personer. Den kan jämföra olika produkter, till exempel skor eller plagg inom modeindustrin. Finns det bara bra mätdata går nästan allt inom detta att automatisera idag, säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH och vice skolchef för Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH.
– Men, lägger hon till, att tolka en dialog mellan två personer på gatan, där är vi inte än.

Nästa generation automatisering
Som professor på KTH leder Danica Kragic Jensfelt just nu en del av Wallenbergstiftelsens nationella miljardsatsning på AI. Hon ansvarar för den del som fokuserar på maskininlärning. Hon berättar att AI-utvecklingen nu går in i nästa fas, från automatisering av tvådimensionella rörelser till teknik som klarar av samma fysiska uppgifter som en människa.
– Just nu tittar vi mycket på nästa generations robotsystem som har mer av människans eller ett djurs fysiska möjligheter. Vi pratar om något som rör sig i mer än två dimensioner, om robotar som inte bara är en stor arm. På ett modernt lager, till exempel, är mycket automatiserat idag, men att organisera en hylla kräver fortfarande en människas hand. Nästa steg är att integrera möjlighet till kroppsliga rörelser och finmotorik.
Ska tekniken klara av att efterlikna mänsklig interaktion krävs dock enorma datamängder, sensorer som uppfattar dem samt mjukvaran som analyserar och agerar utifrån dem. Och dit är det en bit kvar, menar hon.
– När det problemet är löst, då är det inte mycket kvar för att automatisera allt, allt, allt vi människor gör. Och väl där kommer vi att stå inför nästa stora disruption, säger Danica.

Digitalisering
Framtidens Karriär – Ingenjör har ställt frågan ”Vilka företag driver digitaliseringen framåt?” Här är Ericsson (48%) i topp bland respondenternas svar följt av Volvo Cars (35%) och Ikea (28%).
– Jag blir lite förvånad över att Ikea är så högt på listan bland svaren. Det är kanske lättare att uppfatta att företag som Ikea leder utvecklingen eftersom man som kund får en förändrad tjänst. En bank kan dock göra en större förändring utan att detta nödvändigtvis uppfattas av kunden. Samtidigt har du företag som SEB i botten, företag som verkligen är tvungna att driva digitaliseringsutvecklingen framåt eftersom deras produkter baseras på digitalisering.
Egentligen kanske det är exempelvis Volvo tillsammans med Ericsson, eller Ikea tillsammans med Electrolux som driver digitaliseringen mest, menar Danica. En branschöverskridande utveckling alltså, som hon tror kommer att fortsätta på inslagen bana. Den oundvikliga disruption vi har att förvänta oss, däremot, kommer att ställa nya frågor, skapa nya system och – inte minst – kräva nya kompetenser.

Mjukare kompetenser
– Det de flesta efterfrågar just nu är olika typer av mjukvaruingenjörer, men sett till framtiden har vi väldigt svårt att föreställa oss vilka nya områden som vi behöver lära oss mer om för att systemen ska kunna utvecklas på rätt sätt, säger Danica och fortsätter:
– Det vi däremot vet är att tekniken kommer att komma så nära människan så att det inte bara kommer att handla om teknik längre. Och om du ska bygga system som är till för och ska användas av människor, behöver du komplettera den tekniska kompetensen med mjukare kompetens. Som förmågan att ställa och svara på etiska och moraliska frågor, till exempel.

Vilka av följande företag driver digitaliseringen mest framåt?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Arbeta på mindre ort attraktivt för ingenjörer

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

7 av 10 ingenjörer kan tänka sig att arbeta på mindre ort. De viktigaste skälen är intressanta och varierande arbetsuppgifter, närhet till naturen och bättre livskvalitet.

De civil- och högskoleingenjörer som kan tänka sig att arbeta på mindre ort fick följdfrågan “Vad gör det intressant att arbeta på en mindre ort i Sverige?”

Arbetsmarknaden
En stor del av de tillfrågade angav att de kan få bättre karriärmöjlighet med fler ansvarsområden och varierande arbetsuppgifter. Det kan också ge möjlighet att bli en större del av ett företag och inte en i mängden. Fler arbetsuppgifter ger mer erfarenhet för framtiden. Man framhåller också att arbetsklimatet och det sociala klimatet är bättre på mindre orter. Det kan också vara bättre betalt om man har rätt kompetens då det finns färre att välja på. Man ser det som positivt att arbeta med tekniska utmaningar och innovation som inte är centraliserade.

Nära natur och ett lugnare tempo
Nästan hälften av de tillfrågade ingenjörerna angav att de önskade närhet till allt och mer lugn i sin vardag. Möjligheten till att få tillgång till natur och friluftsliv, exempelvis jakt, skulle göra att fritiden blir mer betydelsefull.
Många angav också att de trivs med att bo på landet och i mindre orter. Att slippa storstadsstressen skulle vara en stor fördel.

Bättre situation för familjen
Här framhåller man framförallt att det blir en tryggare uppväxt för barnen. En mindre ort gör att man lättare får kontakter och en gemenskap som gynnar familjelivet. Man menar också att det kan vara lättare att få ihop livspusslet och att det blir mera kvalitetstid.

Kortare pendlingsavstånd och billigare boende
Att slippa bilköer och att ha kortare pendlingsavstånd till och från arbetet är också en viktig faktor som talar för att flytta till en mindre ort. Dessutom ser bostadsmarknaden annorlunda ut både vad gäller utbud och priser. Lön kontra kostnader ser betydligt annorlunda ut än i en storstad.

Arbete på mindre ort positivt för ingenjörer


1. Bättre karriärmöjligheter
2. Intressanta/varierande arbetsuppgifter
3. Bli en större del av ett företag
4. Närhet till naturen och lugnare tempo
5. Bättre livskvalitet
6. Kortare pendlingsavstånd
7. Billigare boende

Teknisk fördjupning och globala projekt i försvarssektorn

Kockums A26. Foto: Saab AB
Kockums A26. Foto: Saab AB

Försvarssektorn är pådrivande för hela samhällets teknikutveckling. Som ingenjör kan du vara delaktig i hela kedjan, från tidig teknikutveckling till att arbeta med den färdiga lösningen. Du verkar i en miljö som präglas av utmanande tekniska problemställningar där du verkligen får nytta av din ingenjörskompetens.

Lena Gillström, vd på BAE Systems Bofors i Karlskoga. Foto: Christer Pöhner / BAE Systems
Lena Gillström, vd på BAE Systems Bofors i Karlskoga. Foto: Christer Pöhner / BAE Systems

– I försvarssektorn jobbar vi ofta med globala och långsiktiga projekt som verkligen ger möjlighet till teknisk fördjupning, säger Lena Gillström, själv civilingenjör och sedan åtta år vd på BAE Systems Bofors i Karlskoga.
Hon har själv tidigare arbetat som konstruktör, systemingenjör, projektledare och linjechef på BAE Systems Bofors mekanikavdelning innan hon blev global utvecklingschef på företaget, för att därefter bli vd.
67 procent av ingenjörerna i Framtidens Karriär – Ingenjörs undersökning kan tänka sig att arbeta i försvarssektorn.
– Det känns verkligen positivt att så många ingenjörer upplever försvarssektorn som attraktiv. Jag upplever att attraktiviteten stärkts på senare år, vilket bland annat kan bero på att försvarssektorn diskuteras mer i den allmänna debatten samt att sektorn allt mer betraktas som en naturlig del av den svenska industrisektorn, säger Lena Gillström.

Utvecklar innovativa lösningar
En faktor som gör försvarssektorn intressant för ingenjörer är, enligt Lena Gillström, att försvarsföretagens kunder ställer extremt höga krav vad gäller prestanda, säkerhet, kvalitet och tillgänglighet, vilket ställer krav på en hög innovationshöjd. På senare år har försvarsföretagens samverkan med teknikföretag i andra sektorer dessutom ökat, mycket utveckling sker i symbios med teknikföretag i den civila sektorn.
Hon anser att försvarssektorn fyller en viktig funktion, både för teknikutvecklingen i Sverige i stort och som en viktig pusselbit i det svenska totalförsvaret.
– Många ingenjörer känner stolthet i att arbeta i försvarssektorn eftersom den inte är så konjunkturkänslig och för att sektorn utvecklar innovativa lösningar i symbios med andra branscher. Svenska försvarsföretag är dessutom kända för att befinna sig i den tekniska utvecklingens absoluta framkant. Ingenjörer med inriktning mot maskinteknik, teknisk fysik, data, elektronik och industriell ekonomi är särskilt efterfrågade, liksom ingenjörer med erfarenhet av hållbarhetsfrågor och ett livscykelperspektiv, säger Lena Gillström.

Christer Sundin, chef för verksamhetsområde anskaffning och logistik på FMV. Foto: Unn Tiba / FMV
Christer Sundin, chef för verksamhetsområde anskaffning och logistik på FMV. Foto: Unn Tiba / FMV

Mycket brett teknikområde
– Det känns verkligen positivt att två av tre ingenjörer kan tänka sig att arbeta i försvarssektorn. Samtidigt önskar jag att ännu fler ingenjörer intresserar sig för vår sektor, säger Christer Sundin, chef för verksamhetsområde anskaffning och logistik på FMV. Han är civilingenjör med inriktning mot elektroteknik och arbetade i många år på bland annat ABB, Fortum, Nokia och Infratek, innan han kom till FMV för två år sedan.
Ett viktigt skäl till varför försvarssektorn är intressant för civil- och högskoleingenjörer är, enligt Christer Sundin, att sektorn representerar ett mycket brett teknikområde, bredare än många andra sektorer. Ytterligare ett argument för att söka sig till försvarssektorn är mångfalden av karriärmöjligheter. Många av Christer Sundins kollegor har exempelvis erfarenhet av att arbeta både på beställarsidan, leverantörssidan och i konsultsektorn.
– Inom försvarssektorn finns i princip alla teknikområden representerade. Sektorn har dessutom en generellt hög medelålder, vilket innebär att många intressanta positioner kommer att vara tillgängliga de kommande åren. Karriärmöjligheterna är många, man kan bli chef, projektledare, arbeta med upphandlingsfrågor eller specialisera sig inom en lång rad olika teknikområden. Ingenjörer har också möjlighet att involveras i något av de största industriprojekten i Sverige, såsom Gripenprojektet eller ubåtsprojektet A26, säger Christer Sundin.

Teknisk specialisering
Han anser att försvarssektorn erbjuder goda möjligheter till teknisk specialisering. Här ges både tid och möjlighet att verkligen fördjupa sig i ett teknikområde som man finner intressant, exempelvis undervattensteknik, autonoma farkoster, flygteknik eller militära logistiksystem.
– Eftersom försvarssektorn är så bred kan den erbjuda karriärmöjligheter för alla typer av ingenjörer. Särskilt eftertraktade just nu är ingenjörer med erfarenhet av it-säkerhet och tekniska specialister inom något av våra teknikområden, och som vill vara med och utforma framtidens militära utrustning och materiel, säger Christer Sundin.

Kan du tänka dig att arbeta i försvarssektorn?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Cybersäkerheten ska stärkas – och kompetensen med den

Generalmajor Fredrik Robertsson, CIO Försvarsmakten. Foto: Försvarsmakten
Generalmajor Fredrik Robertsson, CIO Försvarsmakten. Foto: Försvarsmakten

Intresset för att jobba inom försvarssektorn är på topp bland Sveriges ingenjörer. Något Försvarsmaktens CIO Fredrik Robertsson välkomnar.
– Rekryteringsbehovet kommer bara att fortsätta öka, säger han.

Två av tre civil- och högskoleingenjörer säger att de kan tänka sig att arbeta inom försvarssektorn enligt en undersökning av Framtidens Karriär – Ingenjör. Samma undersökning visar vidare att Försvarsmakten rankas högst bland de myndigheter civil- och högskoleingenjörer har ett positivt intryck av.
– Vi är en spännande och attraktiv arbetsgivare. Man vet att man får jobba med avancerad teknik och att vi lägger mycket resurser på området. Och det finns samtidigt ett ökat intresse för försvaret, säger Fredrik Robertsson, generalmajor och CIO hos Försvarsmakten.
Detta intresse är enligt Robertsson både välkommet och nödvändigt.

”Med tanke på omvärldsutvecklingen och hotbilden är cybersäkerhet ett fokusområde för Försvarsmakten”

Ständig hotbild …
Ju mer samhället digitaliseras desto sårbarare blir det nämligen, menar han. Idag flödar nättroll, statsunderstödda påverkanskampanjer och grov organiserad it-brottslighet i den digitala undre världen. Då allt från mikrovågsugnar till kritiska vårdinstrument, bilar och flygplan kopplas upp blir säkerheten en viktig del av teknikutvecklingen.
En viktig faktor för att stärka säkerheten är att öka medvetenheten hos alla som använder digitala tjänster. Säkerhetskompetensen behöver stärkas hos såväl chefer och ingenjörer, som hos vanliga användare och systemadministratörer, menar Fredrik Robertsson.
– Med tanke på omvärldsutvecklingen och hotbilden är cybersäkerhet ett fokusområde för Försvarsmakten. Och den snabba teknikutvecklingen är något som vi behöver kunna hantera och dra fördel av på ett säkert sätt, säger han.

… ger ändlöst kompetensbehov
Och med en växande hotbild följer ett allt större behov av kompetens som kan bidra till cyberförsvaret och som kan bygga robusta system.
– Behovet gäller framförallt utvecklare, it-, säkerhets- och verksamhetsarkitekter liksom systemintegratörer, säger Fredrik Robertsson och fortsätter:
– Försvarssektorn rekryterar inom dessa områden varje dag. Och vår efterfrågan kommer att fortsätta öka.

Vilka av följande statliga myndigheter har du positivt intryck av?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Intressant och spännande bransch

Foto: Pia Ericson / FMV

2 av 3 ingenjörer kan tänka sig att arbeta i försvarssektorn. De viktigaste faktorerna för intresset är att där finns intressanta utmaningar, spännande teknikutveckling och att man kan göra en insats för Sverige.

De ingenjörer som kunde tänka sig att arbeta i försvarssektorn fick följdfrågan “Varför kan du tänka dig att arbeta i försvarssektorn?”

Spännande teknikutveckling
Många av de tillfrågade ingenjörerna ser försvarssektorn som en bransch med intressanta tekniska problemställningar med tillhörande utmaningar. Man menar att det kan vara mer stimulerande att jobba med uppgifter som ligger i teknikens framkant. ”Här finns häftiga produkter och höga krav på tillförlitlighet.” ”Innovativ bransch med intressanta utmaningar”.
En del har svarat ”varför inte” vilket kan tolkas som att försvarssektorn är minst lika intressant som andra sektorer.

Göra en insats för Sverige
Många menar att försvarssektorn är viktig för vår framtid. Man anser att försvaret är en del av samhället och att det skulle kännas bra att kunna bidra med sin yrkeskunskap. Man tar även upp att det är viktigt att Sverige har ett fungerande försvar mot de hot som vi ser, till exempel cyberattacker och påverkan på vår demokrati från andra länder. ”Vi måste alltid vara beredda att försvara våra rättigheter med alla medel, även digitalt.”
Vi har ett land värt att skydda och man vill tjäna ett större syfte än att bara tjäna pengar. Att dessutom få vara med och upprätthålla freden ses som positivt.

Trygg arbetsgivare
Många framhåller att försvarsmakten är en bra arbetsgivare och att det skulle kännas tryggt att arbeta där. Sektorn går bra och lär inte börja gå dåligt inom den närmaste framtiden, så rent egoistiskt för den enskilde individen är det en bra arbetsgivare att söka sig till. Man menar även att försvarssektorn historiskt har legat i framkant i teknikutvecklingen med mycket avancerat och högteknologiskt ingenjörskap. Här finns spetsteknik och specialanpassade tekniska lösningar, och utvecklingsmöjligheterna är många.
Några anger att de mycket gärna söker sig till försvarssektorn om de får jobba med försvar som inte inbegriper vapen, eller att vapnen enbart används för försvar mot annan militär.
Några menar även att det är positivt att få arbeta med projekt som har stor budget.

Försvarssektorn som arbetsgivare för ingenjörer


1. Spännande bransch
2. Arbeta i teknikens framkant
3. Intressanta arbetsuppgifter
4. Göra en insats för Sverige
5. Skydda Sverige mot hot
6. Trygg arbetsgivare
7. Utvecklingsmöjligheter

Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Omfattande brist på ingenjörer

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet. Foto: Daniel Vallin
Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet. Foto: Daniel Vallin

Behovet av ingenjörer är stort både inom det offentliga och det privata. Särskilt stor är efterfrågan på ingenjörer med digitaliseringsinriktning.
– Vi är inne i en stor digitaliseringsförändring som berör alla myndigheter, säger Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet.

Susanne Ås Sivborg är väg- och vatten­ingenjör i botten och har lång erfarenhet från både statliga och privata arbetsgivare. Innan hon blev generaldirektör för Lantmäteriet i början av 2018, tillbringade hon nio år som generaldirektör på Patent- och registreringsverket och 15 år inom den privata industrin. Likheterna mellan det offentliga och det privata är många, menar hon. Men skillnaderna finns också där. Framförallt i drivkrafterna bakom verksamheten och den leverans som man gör.
– Det man arbetar med i den statliga sektorn har stor betydelse för samhället, man kan säga att man levererar till samhället. Man bidrar på ett annat sätt. Privata sidan har andra, ofta mer ekonomiska drivkrafter. Det är lika spännande, men på ett annat sätt, säger Susanne Ås Sivborg.

Eftertraktad arbetsgivare
Staten generellt är en arbetsgivare med många möjligheter, menar hon och hon rekommenderar alla ingenjörer att titta på det offentliga när man står inför valet av karriärväg.
– Här finns många spännande jobb där man är med och bidrar till samhället. Staten är numera utspridd över större delen av landet och möjligheterna likaså. Eftersom det också ofta handlar om stora arbetsplatser som huserar många andra ingenjörer, är det även en fantastisk miljö för kompetensutveckling, säger hon.
I en undersökning från Framtidens Karriär – Ingenjör svarade svenska ingenjörer på vilka statliga myndigheter de har positivt intryck av. 33 procent, den tredje största andelen, svarade Lantmäteriet.
– Det är såklart fantastiskt roligt. Vi är väldigt kända hos dem som har anledning att ha kännedom om oss. Vi har också väldigt många ingenjörer i vår verksamhet. Jag är ju själv ingenjör och har alltid känt till Lantmäteriet.

Digitaliseringen styr kompetensbehovet
– Generellt har alla brist på ingenjörer. Och med den digitalisering och förändring som vi alla är i idag ökar behovet ännu mer, säger hon och förklarar:
– Just nu är hela den offentliga sektorn inne i en stor digitaliseringsförändring. Den berör alla myndigheter och vi har ett stort behov av ingenjörer av alla de slag, men det handlar framförallt om kompetenser som hanterar förändring av verksamhetsprocesser och andra förändringsarbeten, säger Susanne Ås Sivborg.

Vilka av följande statliga myndigheter har du positivt intryck av?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Fortsatt ljusa framtidsutsikter för Stockholms fastighetsmarknad

Claes Magnusson, vd på Sisab. Foto: Mattias Södermark
Claes Magnusson, vd på Sisab. Foto: Mattias Södermark

6 av 10 ingenjörer kan tänka sig att arbeta i fastighets- och bostadssektorn. Behovet av ingenjörskompetens är stort i branschen, inte minst i roller som projektledare, förvaltare, projektör och konsult. Fastighetsmarknaden i Stockholm är fortsatt het.

Det är roligt att så många ingenjörer kan tänka sig en karriär i fastighetssektorn. Flera faktorer bidrar till sektorns attraktivitet, bland annat att vi producerar något bestående som kommer att stå kvar och nyttjas i många år. Det skapar stolthet. Många ingenjörer har nog också förstått att fastighetsbranschen har ett stort behov av nya medarbetare, säger Claes Magnusson, vd på Sisab, ett kommunalägt bolag som bygger och förvaltar skolfastigheter i Stockholm. Han är civilingenjör med inriktning mot bygg och har bland annat arbetat som avdelningschef på NCC och projektdirektör på Locum innan han blev vd på Sisab 2016.

Långbrodalsskolan i Älvsjö är ett av projekten som Sisab har jobbat med. Foto: Anders Fredriksen
Långbrodalsskolan i Älvsjö är ett av projekten som Sisab har jobbat med. Foto: Anders Fredriksen

Digitaliseringen föryngrar branschen
Ytterligare en faktor som bidrar till fastighetsbranschens attraktivitet är, enligt Claes Magnusson, den pågående digitaliseringen som bland annat effektiviserar drift och underhåll av fastigheter. Digitaliseringen bidrar till att föryngra branschen och skapa nya möjligheter för ingenjörer.
– Som ingenjör i fastighetsbranschen kan man snabbt få ett stort eget ansvar. Man kan vara ledare och kombinera teknikfrågor med ledarskap genom att driva egna projektgrupper. Varje projekt har sina unika förutsättningar, vilket bidrar till variation. Fastighetsmarknaden i Stockholm har gått som tåget sedan 2009 och även om det på senare tid uppstått ett hack i kurvan på bostadsmarknaden så är jag övertygad om att det är tillfälligt. Framtidsutsikterna för Stockholms fastighetsmarknad är ljusa, säger Claes Magnusson.

Stor expansion i Stockholm
– Marknaden för samhällsfastigheter i Stockholm växer så det knakar. Skolor, förskolor och sjukhus behövs för att tillgodose behoven hos invånarna i en växande stad. Fram till år 2040 ska vi på Sisab exempelvis bygga hållbara skolor och förskolor för 50 000 nya barn och ungdomar i Stockholms stad. Nya intressanta fastighetsprojekt initieras både i nya bostadsområden och i förtätningen av de befintliga stadsdelarna, säger Claes Magnusson.
De allra flesta typer av ingenjörer kan, enligt Claes Magnusson, hitta en intressant yrkesroll i fastighetssektorn. Behovet av projektledare, specialister och projektörer inom bland annat el, VVS, akustik och miljö samt förvaltare med kompetens inom intelligenta fastigheter är särskilt stort.

Kan du tänka dig att arbeta i fastighets- och bostadssektorn?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Storskalig och snabb stadsutveckling i Storstockholmsregionen

Kunskapsspåret ingår i Uppsalapaketet. Illustration: White arkitekter
Kunskapsspåret ingår i Uppsalapaketet. Illustration: White arkitekter

Ingenjörer som vill arbeta med stadsutveckling finner många utmaningar och möjligheter i Storstockholmsregionen, en av Europas snabbast växande huvudstadsregioner. Här pågår storskaliga satsningar på bland annat kollektivtrafik, stadsdelsutveckling, miljö och energieffektivisering av miljonprogrammet.

Gustaf Landahl, avdelningschef för plan- och miljöavdelningen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Gustaf Landahl, avdelningschef för plan- och miljöavdelningen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad.

Fördelarna för ingenjörer som väljer att arbeta med stadsbyggnadsutveckling i Stockholm är många. Möjligheten att arbeta nära verkligheten och samtidigt delta i utvecklingsarbete samt att konkret bidra till den fortsatta tillväxten i en av Europas mest snabbväxande städer är några av dem, säger Gustaf Landahl, civilingenjör väg och vatten och avdelningschef för plan- och miljöavdelningen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad. Han har arbetat i Stockholms stad sedan 1988 och är sedan 1995 avdelningschef.
Ingenjörer med kompetens och erfarenhet av att arbeta med energi- och klimatfrågor står högt i kurs i Stockholms stadsbyggnadssektor. Även kemiingenjörer och ingenjörer med specialistkompetens kring vattenfrågor behövs, liksom husbyggare, väg- och vatteningenjörer och trafikplanerare. Gemensamt för samtliga ingenjörer i stadens stadsbyggnadssektor är att de arbetar med problemlösning i kompetensöverskridande team.
– Vi är delaktiga i en mängd spännande projekt, bland annat GrowSmarter, ett EU-projekt som ska minska växthusutsläppen i bostadsområden. I ett miljonprogramsområde i Årsta testar vi framtidens klimatsmarta lösningar, säger Gustaf Landahl.

Bestående resultat
Sex av tio civil- och högskoleingenjörer kan tänka sig att arbeta inom kommunal teknisk verksamhet, enligt Framtidens Karriär – Ingenjörs undersökning.
– Det beror förmodligen dels på ett ökat samhällsengagemang bland ingenjörer och dels på att många vill arbeta med miljöfrågor och smarta städer. Det är dessutom tillfredsställande att se konkreta och bestående resultat av sitt arbete, säger Gustaf Landahl.

Anna Axelsson, biträdande stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun. Foto: Stewen Quigley
Anna Axelsson, biträdande stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun. Foto: Stewen Quigley

Spårväg och bostäder i Uppsala
Uppsala har i flera år varit en av de svenska städer som haft högst tempo i sin stadsutveckling. Utvecklingstakten visar hittills inga tecken på att avta, snarare tvärtom. Här planeras de kommande åren 33 000 nya bostäder, främst i Södra staden och Bergsbrunna. Det stora antalet nya bostäder är en del av Uppsalas överenskommelse med regeringen, järnvägssträckan mellan Stockholm och Uppsala ska nämligen utökas från två till fyra spår.
– Utöver nya bostäder och utveckling av nya verksamhetsområden som dels planeras i helt nya stadsdelar och dels består av förtätning av befintliga områden, fokuserar vi även mycket på att utveckla kollektivtrafiken i kommunen. Planering pågår för en helt ny spårvägssträckning mellan Gottsunda och den nya tågstationen i Bergsbrunna. Staten har beslutat om medfinansiering på 900 miljoner kronor för en spårvägsutbyggnad, vilket ger oss möjlighet att bygga hållbara stadsdelar kopplade till den nya järnvägsstationen i Bergsbrunna och i södra staden, säger Anna Axelsson, biträdande stadsbyggnadsdirektör.

Hållbarhet och innovation i fokus
För ingenjörer som vill arbeta med stadsutveckling i Uppsala finns många olika roller att välja mellan, alltifrån konsult till roller med fokus på planering, genomförande och projektledning. Trafikplanering och mobilitetsfrågor är två andra områden där ingenjörskompetens behövs framöver.
– Eftersom stadsplanering är ett brett verksamhetsområde behövs ingenjörer med i stort sett alla inriktningar med fokus på mark, planering och genomförande, exempelvis samhällsplanerare och väg- och vatteningenjörer. Uppsala utvecklas successivt till en allt viktigare del av huvudstadsregionen. När fyrspårsutbyggnaden står klar har vi även säkrat kommunikationerna mellan Stockholm och Uppsala, säger Anna Axelsson.

Kan du tänka dig att arbeta i kommunal teknisk verksamhet?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Byggbranschen accelererar sin digitaliseringsutveckling

Aspen Strand, Lerum. Illustration: Skanska
Aspen Strand, Lerum. Illustration: Skanska

På senare år har den svenska byggbranschen utvecklats i en positiv riktning. Även om bostadsmarknaden fått sig en törn visar branschen som helhet inga tecken på minskad tillväxttakt. Skanskas vice vd Lars Jonson har själv arbetat i byggbranschen under hela sitt yrkesverksamma liv. Han attraheras av variationen och möjligheten att vara delaktig i stora komplexa projekt.

Lars Jonson, civilingenjör och vice vd på Skanska.
Lars Jonson, civilingenjör och vice vd på Skanska.

Enligt Framtidens Karriär – Ingenjörs undersökning kan 62 procent av ingenjörerna tänka sig att jobba i fastighets- och bostadssektorn. 38 procent kan tänka sig att arbeta på Skanska eller rekommendera dem till en ingenjörskollega.
– Det är givetvis fantastiskt roligt att vi fått ett så bra genomslag bland ingenjörer, som är en av våra viktigaste rekryteringsbaser. Samtidigt är vi en av Sveriges största samhällsbyggare, vilket gör det naturligt att många känner till oss. Att branschen intresserar många kan bland annat bero på att den har ett gediget teknikinnehåll och mycket fokus på hållbarhetsfrågor, säger Lars Jonson, civilingenjör och vice vd på Skanska. Han har arbetat på Skanska sedan 1998, bland annat med inköpsfrågor och som distriktschef och är sedan 2012 vice vd.

Många ingenjörskompetenser behövs
Som ingenjör i byggbranschen kan man bland annat arbeta med konstruktionsfrågor, ingenjörsvetenskap i byggprocessen, projektering av el och VVS, som projektledare samt med hållbarhets- och digitaliseringsfrågor.
– Just hållbarhet och digitalisering är två frågor som kommer att prägla branschens utveckling och öppna nya karriärvägar fram­över. Traditionellt sett har branschen förstås anställt många byggingenjörer, men framöver behövs även andra ingenjörskompetenser, exempelvis dataingenjörer och maskiningenjörer som kan arbeta med teknisk problemlösning utifrån ett bredare perspektiv, säger Lars Jonson.

Många blir långvariga
Byggbranschen har präglats av högkonjunktur på senare år och även om bostadsmarknaden fått sig en törn fortsätter expansionen i andra delar av branschen. Exempelvis byggs många samhällsfastigheter och kommersiella fastigheter. Stora infrastrukturprojekt pågår och planeras också.
– Teknikutvecklingen i vår bransch kommer att accelerera de kommande åren, inte minst med tanke på att digitaliseringsutvecklingen hittills inte gått lika snabbt som i andra branscher. Många ingenjörer som söker sig till byggbranschen väljer att stanna länge, inte minst eftersom den är så omväxlande och stimulerande, där varje projekt innebär en ny konstellation och nya tekniska utmaningar, säger Lars Jonson.

Vilka av följande byggarbetsgivare kan du tänka dig att arbeta hos eller rekommendera till en ingenjör?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.