Etikettarkiv: IT&Telekomföretagen

Kraftfulla åtgärder krävs för kompetensförsörjning

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör för IT&Telekomföretagen. Foto: IT&Telekomföretagen

Enligt en rapport som IT&Telekomföretagen släppte i december 2020 är arbetskraftsbehovet fortsatt stort i techsektorn, trots pandemin. Enligt Åsa Zetterberg, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen, väntar ett kompetensunderskott på 70 000 it-experter år 2024 om inte kraftfulla åtgärder vidtas.

– Den digitala omställningen, som påskyndats ytterligare med anledning av coronakrisen, medför en kraftigt ökad efterfrågan på digitala lösningar såsom videomöten, molntjänster och e-handel. För att möta denna efterfrågan behövs det innovativa företag och kunniga medarbetare som utvecklar och underhåller digital infrastruktur och digitala tjänster, säger Åsa Zetterberg.

Utvecklare, AI, säkerhet och 5G
Systemutvecklare, specialister inom AI, it-säkerhet, användbarhetsdesign, spelutveckling samt 5G-teknik är några av de kompetenser där bristen är som störst just nu.
– Det är naturligt att kompetensbristen är som störst inom just dessa områden eftersom det är starka och i viss mån relativt nya trender och kompetenser. Samtidigt råder det ett fortsatt stort underskott på viktiga grundkompetenser som systemutvecklare och programmerare. Nya utmaningar vad gäller dataskydd, GDPR och cybersäkerhet driver efterfrågan på säkerhetsspecialister. Människors krav på användbarhet och genomförandet av EU:s nya Tillgänglighetsdirektiv, kommer att göra användbarhetsdesign till ett ännu viktigare kompetensområde för techföretagen, säger Åsa Zetterberg.
Kompetensbristen innebär, enligt Åsa Zetterberg, att många företag inom techsektorn tvingas tacka nej till uppdrag eftersom de saknar tillräckligt många medarbetare med rätt kompetens.
– Det innebär i sin tur att techbolagen inte kan växa och utvecklas i den takt de önskar. Kompetensbristen hämmar tillväxten och hindrar att nya jobb kommer till, vilket förstås är allvarligt, säger Åsa Zetterberg.

”Att Sverige får fler med digital spetskompetens är något hela samhället och vår konkurrenskraft vinner på.”

Ökande kompetensunderskott
2020 års rapport var IT&Telekomföretagens fjärde kompetensrapport. Trenden med ett kompetensunderskott i techsektorn är långsiktigt, men Åsa Zetterberg betonar att obalansen mellan tillgång och efterfrågan förstärkts på senare år, och tillägger samtidigt att behovet av techkompetens i hela samhället vida kommer att överstiga 70 000 personer om inte rätt åtgärder vidtas.
– Självklart har techsektorn ett eget ansvar att kontinuerligt jobba med kompetensutveckling, stärka branschens attraktivitet och erbjuda spännande utvecklingsmöjligheter. Dessutom behöver branschen jobba aktivt och långsiktigt med jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Samtidigt kvarstår det faktum att rekryteringsunderlaget är för litet, inte minst med tanke på att många it-utbildningar endast har mellan 10 och 20 procent kvinnliga studenter, säger Åsa Zetterberg.

Strategiskt forum
En av de viktigaste åtgärderna för att råda bot på kompetensbristen är, enligt Åsa Zetterberg, att regeringen tar initiativ till att inrätta ett strategiskt högnivåforum som bevakar, koordinerar och agerar för att råda bot på bristen av digital spetskompetens i samhället i stort.
– Att Sverige får fler med digital spetskompetens är något hela samhället och vår konkurrenskraft vinner på. Det är inte bara techsektorns utmaning, utan snarare en samhällsfråga. Den globala konkurrensen om kompetensen är dessutom knivskarp. Därför bör regeringen visa i handling att man tar frågan på stort allvar. Initiativ till ett strategiskt forum är ett viktigt och relativt enkelt första steg. Lärdomar kan dras från exempelvis Bredbandsforum och forum för vårdens kompetensförsörjning. Ett sådant nationellt och övergripande initiativ är avgörande, inte minst för att Sverige ska kunna nå sina digitaliseringsmål, avslutar Åsa Zetterberg.

Kompetensförsörjning och jämställdhet avgörande

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör för IT&Telekomföretagen.
Åsa Zetterberg, förbundsdirektör för IT&Telekomföretagen.

Två av it- och techbranschens främsta utmaningar är bristerna på kompetens och jämställdhet. Fram till 2022 räknar branschorganisationen IT&Telekomföretagen med att branschen kommer att sakna 70 000 medarbetare. För att inte bromsa samhällets digitala omställning krävs att dessa frågor tas på största allvar.

Många företag riskerar att förlora affärer på grund av kompetensbrist. Då håller det inte att branschen främst attraherar män, rekryteringsbasen behöver vara bredare än så.
– Alla vinner på en jämställd it- och techbransch. Ändå går utvecklingen för långsamt. Det är verkligen positivt att jämställdhets- och mångfaldsfrågan på senare år har hamnat högre upp på företagens strategiska agendor. Dessa frågor bör hanteras som strategiska ledningsfrågor med stark koppling till affärsnytta, säger Åsa Zetterberg, förbundsdirektör för IT&Telekomföretagen. Hon har tidigare varit regeringens Chief Digital Officer och ansvarig för digitalisering på SKR.

Representativ bemanning
Hon påpekar att samhällets digitalisering, som it- och techbranschen i allra högsta grad spelar en central roll i, är ett samhällsövergripande paradigmskifte som ritar om kartan för framtiden. Det ställer krav på att det finns en representativitet inom branschen så att olika perspektiv beaktas när man bygger framtidens samhälle. Utöver affärsmässiga fördelar gör ett framgångsrikt jämställdhetsarbete också branschen roligare, mer attraktiv och utvecklande att verka i.

Långsiktigt och systematiskt
Hennes råd till it- och techföretag som vill vässa sitt jämställdhetsarbete är att ta frågan på allvar genom att agera och betrakta det som en möjlighet och affärskritisk ledningsfråga som bör genomsyra hela organisationen.
– Var beredd att arbeta systematiskt, integrerat och långsiktigt med jämställdhetsfrågan i er organisation. Dra lärdom av de företag som kommit långt och verkligen lyckats. Det finns verkligen stora möjligheter och hopp, säger Åsa Zetterberg.

Nystart för Womentor i år
Womentor, som är ett förändrings- och ledarskapsprogram för företag i it- och telekombranschen som vill åtgärda snedfördelningen mellan andelen kvinnor och män, är ett initiativ från IT&Telekomföretagen som har drivits sedan 2006 och som efter ett års uppehåll har nystartat i år. Initiativet har mottagits väldigt väl av branschen och många företag är engagerade.
– Womentors huvudsakliga syfte är att öka hela branschens, och de enskilda företagens, förmåga att attrahera och behålla de bästa talangerna oavsett om de är män eller kvinnor. Inom ramen för Womentor sätter alla deltagande företag upp årsvisa jämställdhetsmål som sedan följs upp, säger Åsa Zetterberg.
Huvudfokus ligger på att öka andelen kvinnor på chefsposition, och utvecklingen är positiv om än fortsatt långsam. Andelen chefer i branschen som är kvinnor har på tio år gått från 26 till 30 procent.
De företag som deltagit i Womentor har i snitt en betydligt mer positiv utveckling än branschen i övrigt – företag som deltagit varje år från starten har ökat andelen kvinnor totalt i sina bolag från 25 till 34 procent.

It och digitalisering grund för hållbar omställning

Magdalena Aspengren, hållbarhetschef på Telenor och ordförande i IT&Telekomföretagens Hållbarhetsråd.
Magdalena Aspengren, hållbarhetschef på Telenor och ordförande i IT&Telekomföretagens Hållbarhetsråd.

It- och telekombranschen är en kraftfull möjliggörare i samhällets hållbara omställning, men branschen behöver bli ännu bättre på att framhäva sin nyckelroll i strävan mot ett mer hållbart samhälle.

– It och digitalisering utgör på många sätt grunden till samhällets hållbarhetsarbete. I FN:s globala hållbarhetsmål, som är en del av Agenda 2030, definieras digitalisering som en viktig förutsättning för att vi ska kunna nå de globala hållbarhetsmålen till 2030. I en rapport som Global Enabling Sustainability Initiative tagit fram framgår att ICT har potential att minska världens samlade koldioxidutsläpp med uppemot 20 procent. Samtidigt står branschen själv endast för 2 procent av de totala koldioxidutsläppen. Jag tycker att it-branschen behöver bli bättre på att kommunicera sin viktiga roll i att göra samhället mer hållbart, säger Magdalena Aspengren, hållbarhetschef på Telenor och ordförande i IT&Telekomföretagens Hållbarhetsråd.

”Digitaliseringsutvecklingen är en fantastisk möjliggörare för ett bra hållbarhetsarbete”

Resurseffektivitet
Hennes råd till it-verksamheter i näringsliv och offentlig sektor som vill stärka sitt hållbarhetsarbete är att fundera på var ni befinner er i er digitala transformation och om ni har en affärsmodell som främjar framtida digitalisering. Ta hjälp av andra aktörer som kommit längre i sitt hållbarhetsarbete och dra lärdom av deras erfarenheter.
– Digitaliseringsutvecklingen är en fantastisk möjliggörare för ett bra hållbarhetsarbete. Digitala tillämpningar skapar förutsättningar för ett minskat resande och kan även minimera resursslöseriet genom att skapa förutsättningar för att hyra istället för att äga, och därmed minska andelen material som används i tillverkningsindustrin. Digitaliseringen gör att företag kan agera mer proaktivt och generellt använda sina resurser smartare. Som it-akademiker har man med andra ord goda möjligheter att göra en viktig samhällsinsats genom att arbeta med exempelvis digitaliseringsprojekt, säger Magdalena Aspengren.

Kontrollerade leveranskedjor behövs
Även om it och telekom är en viktig möjliggörare i hållbarhetsarbetet finns det förstås även utmaningar. En av dem är de komplexa leveranskedjor som finns på många håll i branschen.
– Att tillverka en enskild produkt, som en dator eller mobiltelefon, kan kräva tiotusentals kontrakt mellan olika parter, och att säkerställa att alla steg i produktionen sker på ett önskvärt sätt kan vara både svårt och kostsamt. Att fler samarbetar mer är därför eftersträvansvärt. Ytterligare en utmaning är risken för att konfliktmetaller används för att producera till exempel datorer. Detta är någonting som branschen arbetar med att motverka genom att engagera sig i internationella samarbetsorganisationer, avslutar Magdalena Aspengren.

Sökes: 70 000 fler it-personer innan 2022

Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen. Foto: Anette Persson
Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen. Foto: Anette Persson
Genomgripande digitaliseringar har gjort it och telekombranschen till en av de viktigaste motorerna för sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Men den fortsatta tillväxten hotas av bristen på spetskompetens. Det visar en ny rapport från IT&Telekomföretagen.

Kompetensbrist inom it-sektorn har länge varit aktuell fråga. I 2012 års rapport från IT&Telekomföretagen uppskattades bristen på personal med it-kompetens under en treårsperiod till cirka 30 000 personer. I en rapport från 2015 kunde man läsa att det var stark efterfrågan på framför allt mjukvaru-/systemutvecklare och att branschen sysselsatte runt 202 000 personer.
Den senaste rapporten från i höstas visar en mer fördjupad bild av läget. Sysselsättningen i den digitala industrin är just nu cirka 308 000 och den förväntade siffran på underskottet av it-relaterad kompetens är 70 000 fram till 2022.
– Digital teknik är idag integrerad i det dagliga arbetet inom i stort sett alla företag och verksamheter. För att få en uppfattning om hela it-sektorns omfattning måste vi därför addera alla de specialister som har it- och telekom-yrken inom andra sektorer och branscher – såsom finans, handel, industri och offentlig verksamhet, säger Fredrik von Essen som är näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen.

Olika tekniker knyts ihop
Några exempel på utvecklingsområden inom it är elektronisk handel och utveckling av betalningssätt. När produkterna kommer närmare användarna blir också mobil kommunikation viktigare med fler ”smarta” objekt som interagerar med varandra. Därtill står vården och myndigheter inför en genomgripande digitalisering av sina verksamheter.
Sett till antalet verksamma personer dominerar bristen idag inom programmering och systemarkitektur. Men inom en femårsperiod väntas det även bli skriande brist på kvalificerade dataanalytiker och it-/informationssäkerhetsexperter.
– Det som är extra spännande med digitaliseringen är hur tekniken knyts ihop med flera olika tillämpningar och kompetenser. Här kommer vi bland annat att se ett kraftigt ökat behov av systemutvecklare som kan analysera data och vidareutveckla den, säger han.

It-utbildningar behöver kvalitetssäkras
Kompetensbehovet inom it- och telekombranschen är enligt rapporten både akut och strukturellt, vilket innebär en rad nödvändiga åtgärder, och inte enskilda insatser.
– Vi behöver framför allt nå beslutsfattare som kan se över utbildningsväsendet och kvalitetssäkra de högre it-utbildningarna, säger Fredrik von Essen och tillägger att yrkeshögskolorna har fått mer resurser sedan 2015, men att söktrycket och genomströmningen hos flera av utbildningarna fortfarande är svag.
– Det är också fortsatt svårt att locka kvinnor till it-sektorn och få personer med utländsk bakgrund att stanna. Här behöver myndigheter som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket bli bättre på att samverka med varandra, fortsätter han.

Personliga egenskaper viktiga
Rapporten föreslår bland annat rejäl satsning på att öka antalet internationella toppstudenter som söker sig till svensk högskola och i förlängningen till svensk arbetsmarknad. Vidare vill man se fler fortbildningar för olika yrkesroller inom exempelvis programmering.
– Högre tekniska utbildningar står fortfarande högt i kurs när man söker jobb inom it-sektorn, men vi ser att fler företag även premierar andra personliga erfarenheter som kreativitet och samarbetsförmåga, fortsätter han.
I rapporten efterfrågas verklig insikt hos politiker om den förändringskraft digitaliseringen och globaliseringen innebär.
– Kompetensbristen inom it-sektorn är en av vår tids största utmaningar. För att Sverige ska ha möjlighet till fortsatt tillväxt och konkurrenskraft måste vi agera nu, avslutar han.

Huvudfokus för verksamheten inom de företag som ser sig som leverantörer av it-/telekom-/digitaliseringslösningar. Svarsalternativ i flervalsform

Hur ser ert behov av personer med sin huvudsakliga kompetens inom detta område ut idag?

Vilken utbildningsbakgrund är relevant för de personer ni söker inom detta kompetensområde? Svarsalternativ i flervalsform.

Fakta
Enligt Eurostats kartläggning i rapporten är det cirka 308 100 personer som arbetar inom den digitala sektorn. Varav cirka 133 000 inom programvara och it-tjänster, cirka 35 000 inom telekommunikation och 106 000 inom finans, handel, industri och offentlig verksamhet.
Den digitala sektorn sysselsätter 6,3 procent av den totala arbetskraften i Sverige 2016, vilket är näst högst andel i Europa efter Finland.
Källa: ”IT-kompetensbristen”, IT&Telekomföretagen 2017

Ökad mångfald ska lösa kompetenskrisen inom it

Carl Johan Hamilton, ordförande i IT&Telekomföretagens kompetensråd.
Carl Johan Hamilton, ordförande i IT&Telekomföretagens kompetensråd.
I en ny rapport från IT&Telekom­företagen väntas ett underskott på 70 000 personer med it eller digitalt relaterad kompetens till år 2022. Att öka mångfalden inom sektorn kan lösa den akuta krisen. Men för att bredda rekryteringen krävs kunskap och hårt arbete.

Den senaste rapporten från IT&Telekomföretagen visar en fortsatt brist på arbetskraft, framför allt på spetskompetens i Stockholmsregionen. Och läget är akut. Det menar Carl Johan Hamilton, ordförande i IT&Telekomföretagens kompetensråd och vd för Ants, som rekryterar programutvecklare från hela världen.
– Vi står inför en enorm global brist på kompetens inom it-sektorn där den ständiga förändringen och snabba tillväxten skapar nya behov. Lyckas vi inte fylla dessa roller kommer tillväxten att avta, vilket är direkt skadligt för svensk ekonomi. Det är därför viktigt att branschen ser till att utbilda och rekrytera allt från ungdomar, kvinnor och personer från andra länder, säger han.

Vill bryta snedrekrytering
Men fortfarande är det få kvinnor som söker sig till högre teknikstudier. Enligt SCB minskade andelen kvinnor inom it-sektorn från 22 till 20 procent (SCB 2015). Personer med utländsk bakgrund har också fortsatt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, även de med relevant kompetens. För att bryta fortsatt snedrekrytering tror Carl Johan Hamilton att det krävs större engagemang från näringslivet som i sin tur kan påverka makthavare.

Krävs samverkan
– Många enskilda bolag har förstått att det här är en överlevnadsfråga och arbetar aktivt med att inkludera internationell kompetens och kvinnor i verksamheten, säger han men tillägger att det finns ett antal frågor där det kan vara svårt för enskilda bolag att påverka själva. Som migration och integrationsfrågan till exempel, där det vittnats om flera fall av personer från länder utanför EU som utvisats på grund av bagatellartade misstag.
– Kompetensutvisningarna inom it-sektorn är en katastrof. Framför allt för individer, men det är också dåligt för Sveriges rykte och leder till att vi tappar viktig kompetens till andra länder. Här behöver vi få till en slags samverkan mellan olika myndigheter, säger han.

Mångfald viktigt för yngre generationen
Men det finns hopp för framtiden. Engelska är idag ett självklart språk och öppnar för ökad mångfald på it-bolagen. Flera undersökningar visar också att den yngre generationen ställer högre krav på sina arbetsgivare vad gäller jämlikhet på arbetsplatsen.
– Min erfarenhet av internationella och jämställda arbetsplatser är att de är mer kreativa, roligare och spännande att arbeta på. De har också större möjlighet att locka till sig all möjlig kompetens, så it-bolagen har allt att vinna på att arbeta strukturellt med de här frågorna, säger Carl Johan Hamilton.