Etikettarkiv: Kompetensbehov

Sökes: 70 000 fler it-personer innan 2022

Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen. Foto: Anette Persson
Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen. Foto: Anette Persson
Genomgripande digitaliseringar har gjort it och telekombranschen till en av de viktigaste motorerna för sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Men den fortsatta tillväxten hotas av bristen på spetskompetens. Det visar en ny rapport från IT&Telekomföretagen.

Kompetensbrist inom it-sektorn har länge varit aktuell fråga. I 2012 års rapport från IT&Telekomföretagen uppskattades bristen på personal med it-kompetens under en treårsperiod till cirka 30 000 personer. I en rapport från 2015 kunde man läsa att det var stark efterfrågan på framför allt mjukvaru-/systemutvecklare och att branschen sysselsatte runt 202 000 personer.
Den senaste rapporten från i höstas visar en mer fördjupad bild av läget. Sysselsättningen i den digitala industrin är just nu cirka 308 000 och den förväntade siffran på underskottet av it-relaterad kompetens är 70 000 fram till 2022.
– Digital teknik är idag integrerad i det dagliga arbetet inom i stort sett alla företag och verksamheter. För att få en uppfattning om hela it-sektorns omfattning måste vi därför addera alla de specialister som har it- och telekom-yrken inom andra sektorer och branscher – såsom finans, handel, industri och offentlig verksamhet, säger Fredrik von Essen som är näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen.

Olika tekniker knyts ihop
Några exempel på utvecklingsområden inom it är elektronisk handel och utveckling av betalningssätt. När produkterna kommer närmare användarna blir också mobil kommunikation viktigare med fler ”smarta” objekt som interagerar med varandra. Därtill står vården och myndigheter inför en genomgripande digitalisering av sina verksamheter.
Sett till antalet verksamma personer dominerar bristen idag inom programmering och systemarkitektur. Men inom en femårsperiod väntas det även bli skriande brist på kvalificerade dataanalytiker och it-/informationssäkerhetsexperter.
– Det som är extra spännande med digitaliseringen är hur tekniken knyts ihop med flera olika tillämpningar och kompetenser. Här kommer vi bland annat att se ett kraftigt ökat behov av systemutvecklare som kan analysera data och vidareutveckla den, säger han.

It-utbildningar behöver kvalitetssäkras
Kompetensbehovet inom it- och telekombranschen är enligt rapporten både akut och strukturellt, vilket innebär en rad nödvändiga åtgärder, och inte enskilda insatser.
– Vi behöver framför allt nå beslutsfattare som kan se över utbildningsväsendet och kvalitetssäkra de högre it-utbildningarna, säger Fredrik von Essen och tillägger att yrkeshögskolorna har fått mer resurser sedan 2015, men att söktrycket och genomströmningen hos flera av utbildningarna fortfarande är svag.
– Det är också fortsatt svårt att locka kvinnor till it-sektorn och få personer med utländsk bakgrund att stanna. Här behöver myndigheter som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket bli bättre på att samverka med varandra, fortsätter han.

Personliga egenskaper viktiga
Rapporten föreslår bland annat rejäl satsning på att öka antalet internationella toppstudenter som söker sig till svensk högskola och i förlängningen till svensk arbetsmarknad. Vidare vill man se fler fortbildningar för olika yrkesroller inom exempelvis programmering.
– Högre tekniska utbildningar står fortfarande högt i kurs när man söker jobb inom it-sektorn, men vi ser att fler företag även premierar andra personliga erfarenheter som kreativitet och samarbetsförmåga, fortsätter han.
I rapporten efterfrågas verklig insikt hos politiker om den förändringskraft digitaliseringen och globaliseringen innebär.
– Kompetensbristen inom it-sektorn är en av vår tids största utmaningar. För att Sverige ska ha möjlighet till fortsatt tillväxt och konkurrenskraft måste vi agera nu, avslutar han.

Huvudfokus för verksamheten inom de företag som ser sig som leverantörer av it-/telekom-/digitaliseringslösningar. Svarsalternativ i flervalsform

Hur ser ert behov av personer med sin huvudsakliga kompetens inom detta område ut idag?

Vilken utbildningsbakgrund är relevant för de personer ni söker inom detta kompetensområde? Svarsalternativ i flervalsform.

Fakta
Enligt Eurostats kartläggning i rapporten är det cirka 308 100 personer som arbetar inom den digitala sektorn. Varav cirka 133 000 inom programvara och it-tjänster, cirka 35 000 inom telekommunikation och 106 000 inom finans, handel, industri och offentlig verksamhet.
Den digitala sektorn sysselsätter 6,3 procent av den totala arbetskraften i Sverige 2016, vilket är näst högst andel i Europa efter Finland.
Källa: ”IT-kompetensbristen”, IT&Telekomföretagen 2017

Starkt ökande behov av digital kompetens i detaljhandeln

Florian Westerdahl, CTO på modekedjan Lindex. Foto: Lindex
Florian Westerdahl, CTO på modekedjan Lindex. Foto: Lindex
Det pågår ett paradigmskifte i detaljhandeln. Strömmen av konsumenter från den fysiska butiken till den digitala kanalen ökar mycket mer än tidigare. Det är en tuff tid för branschen, men möjligheterna växer snabbare än utmaningarna.

Det säger Florian Westerdahl, CTO på modekedjan Lindex, om digitaliseringen inom detaljhandeln.
– Nu ökar kundströmmarna från den fysiska butiken till den digitala kanalen mycket mer än de har gjort tidigare. Kundernas förväntningar förändras i takt med de nya möjligheter som dyker upp. I botten är det här en teknologisk revolution.
Florian Westerdahl har varit teknisk chef på Lindex i nio år. Innan dess arbetade han bland annat i konsultbranschen som teknisk specialist.
– På grund av digitaliseringen är vi inne i en tuff tid för detaljhandeln, men det är samtidigt oerhört utmanande och stimulerande. Med all ny teknologi som kommer är känslan stark att möjligheterna växer snabbare än utmaningarna.
För de aktörer som vill vara framgångsrika i framtiden är det absolut nödvändigt att lyckas med de digitala kanalerna och ha ett omnikanalperspektiv.
– Vi arbetar med att skapa förutsättningar för att kunna ta mer datadrivna beslut. Därför labbar vi med de nya plattformarna inom data analytics. Vi är fortfarande ganska gröna på att använda big data, och vi ökar resurserna för att utforska detta område.
– Men vi gör det med fingertoppskänsla. Vi vill inte riskera att omvandla en bra kundupplevelse till något som inte känns bra för kunden.

Digital utveckling i fysiska butiker
Den stora utmaningen inom detaljhandeln finns på den digitala sidan. Men de fysiska butikerna har också en resa framför sig, betonar Florian Westerdahl.
– Konsumentströmmen till den digitala kanalen innebär inte slutet för den fysiska butiken. Utvecklingen där i ett digitalt perspektiv är nästan lika intressant som utvecklingen av den digitala kanalen. I vårt fall har vi börjat detta arbete genom att rulla ut en digital plattform till alla våra butiker.
En stor del av butikspersonalens tid i dag ägnas åt administrativa uppgifter. Mycket av detta arbete kan automatiseras, till exempel inventering och lagerhantering. På det sättet kan personal flyttas ut från back office till butiksgolvet.
– Kunderna förväntar sig upplevelser i högre grad än tidigare och vi måste hitta bästa sätt att låta butikerna och e-handeln komplettera varandra. Butikerna ger en viktig upplevelse som kan förstärkas genom digitala tjänster för butikspersonalen är den personliga servicen.
I dag har fysiska butiker i en modekedja som Lindex olika storlek, men de har ungefär samma utbud. Inom en snar framtid kommer det bli allt vanligare med olika typer av konceptbutiker.
– Det kan vara allt från automatiserade butiker med snabb omsättning av kunder, till tillfälliga pop-up-butiker, till butiker med showrooms där fokus ligger än mer på kundupplevelsen.
Digitaliseringen påverkar kompetensbehovet i modebranschen. Nya yrkesroller har uppkommit, och det har uppstått hård konkurrens om kompetensresurserna på arbetsmarknaden.
– Utvecklingen har gett upphov till ett skriande kompetensbehov. Ett av de viktigaste områdena är data analytics. Där är behovet av kompetens stort i dag och kommer vara det under de närmast två–tre åren. Ett annat område är säkerhet. Vi vet inte hur kompetensbehoven kommer se ut på lite längre sikt, men vi kan konstatera att digitaliseringen innebär att vi får en oerhört intressant och spännande arbetsmiljö, säger Florian Westerdahl.