Etikettarkiv: Kompetensförsörjning

Kraftfulla åtgärder krävs för kompetensförsörjning

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör för IT&Telekomföretagen. Foto: IT&Telekomföretagen

Enligt en rapport som IT&Telekomföretagen släppte i december 2020 är arbetskraftsbehovet fortsatt stort i techsektorn, trots pandemin. Enligt Åsa Zetterberg, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen, väntar ett kompetensunderskott på 70 000 it-experter år 2024 om inte kraftfulla åtgärder vidtas.

– Den digitala omställningen, som påskyndats ytterligare med anledning av coronakrisen, medför en kraftigt ökad efterfrågan på digitala lösningar såsom videomöten, molntjänster och e-handel. För att möta denna efterfrågan behövs det innovativa företag och kunniga medarbetare som utvecklar och underhåller digital infrastruktur och digitala tjänster, säger Åsa Zetterberg.

Utvecklare, AI, säkerhet och 5G
Systemutvecklare, specialister inom AI, it-säkerhet, användbarhetsdesign, spelutveckling samt 5G-teknik är några av de kompetenser där bristen är som störst just nu.
– Det är naturligt att kompetensbristen är som störst inom just dessa områden eftersom det är starka och i viss mån relativt nya trender och kompetenser. Samtidigt råder det ett fortsatt stort underskott på viktiga grundkompetenser som systemutvecklare och programmerare. Nya utmaningar vad gäller dataskydd, GDPR och cybersäkerhet driver efterfrågan på säkerhetsspecialister. Människors krav på användbarhet och genomförandet av EU:s nya Tillgänglighetsdirektiv, kommer att göra användbarhetsdesign till ett ännu viktigare kompetensområde för techföretagen, säger Åsa Zetterberg.
Kompetensbristen innebär, enligt Åsa Zetterberg, att många företag inom techsektorn tvingas tacka nej till uppdrag eftersom de saknar tillräckligt många medarbetare med rätt kompetens.
– Det innebär i sin tur att techbolagen inte kan växa och utvecklas i den takt de önskar. Kompetensbristen hämmar tillväxten och hindrar att nya jobb kommer till, vilket förstås är allvarligt, säger Åsa Zetterberg.

”Att Sverige får fler med digital spetskompetens är något hela samhället och vår konkurrenskraft vinner på.”

Ökande kompetensunderskott
2020 års rapport var IT&Telekomföretagens fjärde kompetensrapport. Trenden med ett kompetensunderskott i techsektorn är långsiktigt, men Åsa Zetterberg betonar att obalansen mellan tillgång och efterfrågan förstärkts på senare år, och tillägger samtidigt att behovet av techkompetens i hela samhället vida kommer att överstiga 70 000 personer om inte rätt åtgärder vidtas.
– Självklart har techsektorn ett eget ansvar att kontinuerligt jobba med kompetensutveckling, stärka branschens attraktivitet och erbjuda spännande utvecklingsmöjligheter. Dessutom behöver branschen jobba aktivt och långsiktigt med jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Samtidigt kvarstår det faktum att rekryteringsunderlaget är för litet, inte minst med tanke på att många it-utbildningar endast har mellan 10 och 20 procent kvinnliga studenter, säger Åsa Zetterberg.

Strategiskt forum
En av de viktigaste åtgärderna för att råda bot på kompetensbristen är, enligt Åsa Zetterberg, att regeringen tar initiativ till att inrätta ett strategiskt högnivåforum som bevakar, koordinerar och agerar för att råda bot på bristen av digital spetskompetens i samhället i stort.
– Att Sverige får fler med digital spetskompetens är något hela samhället och vår konkurrenskraft vinner på. Det är inte bara techsektorns utmaning, utan snarare en samhällsfråga. Den globala konkurrensen om kompetensen är dessutom knivskarp. Därför bör regeringen visa i handling att man tar frågan på stort allvar. Initiativ till ett strategiskt forum är ett viktigt och relativt enkelt första steg. Lärdomar kan dras från exempelvis Bredbandsforum och forum för vårdens kompetensförsörjning. Ett sådant nationellt och övergripande initiativ är avgörande, inte minst för att Sverige ska kunna nå sina digitaliseringsmål, avslutar Åsa Zetterberg.

Framtidens fordonsindustri är digital

Ödgärd Andersson, Chief Digital Officer på Volvo Cars. Foto: Volvo Cars
Ödgärd Andersson, Chief Digital Officer på Volvo Cars. Foto: Volvo Cars

Digitalisering, elektrifiering, mobilitetstjänster och autonom körning. Dessa är de stora trenderna i fordonsindustrin. Hela ekosystemet påverkas av digitaliseringen, från backend-system till det som slutligen möter konsumenten.

– De stora trenderna är elektrifiering, uppkoppling, autonom körning och mobilitet. Digitaliseringen löper som en röd tråd. Vi ser att våra kunder förväntar sig digitala lösningar som är smidiga att använda och fullt ut integrerade i deras digitala liv, säger Ödgärd Andersson, Chief Digital Officer på Volvo Cars, som leder företagets digitala omställning.
Ödgärd Andersson framhåller att det är svårt att säga exakt vilka tjänster som kommer att bli störst i framtiden. Det som är avgörande för fordonsindustrin är förmågan att agera snabbt och göra de uppdateringar som krävs. Ett exempel på en ny, digital lösning är den tjänst som Volvo Cars utvecklat för att prenumerera på bilen, istället för traditionellt ägarskap.
– Det innebär anpassningar av allt från vår hemsida till vår app och våra IT-system så att kunderna hittar vad de vill ha, kommer i kontakt med oss när de vill, får sin bil och till slut rätt räkning i slutet av månaden.

”För oss är alltid säkerheten det viktigaste”

AI driver förändring
AI-utvecklingen är en central kraft inom fordonsindustrins snabba förändring. Den påverkar inom många områden, såsom självkörande bilar, där intelligenta algoritmer innebär att vi kan processa den enorma mängd data som samlas via sensorer i bilarna. AI möjliggör också en mer personlig anpassning av bilen, till exempel med en självlärande digital assistent. Dessutom kan tekniken användas för att effektivisera allt från produktion till logistik. Vi har egentligen bara skrapat på ytan av vad vi kommer kunna använda tekniken till.
– För oss är alltid säkerheten det viktigaste. Vi ser självkörande bilar som nästa steg i att öka säkerheten. Det händer redan idag genom att bilar får fler funktioner som stödjer och avlastar förare i svåra situationer, och kommer att byggas på tills bilen blir fullt självkörande i fler och fler trafiksituationer.

Digitala kompetenser
Kompetensförsörjningen är en utmaning för branschen. Många fordonsföretag är på en resa mot att bli mjukvarubolag, där alla moderna digitala kompetenser är centrala för framgång. Företag som vill gå i bräschen måste locka de främsta talangerna, som kan driva digitaliseringsprocessen, med nya kreativa arbetssätt och lösningar.
– Vi behöver stärka oss och förnya inom många områden för att lyckas med vår ambition – allt från AI och analytics till User Experience, app- och webbutveckling såväl som utveckling av embedded-mjukvara för bilen, berättar Ödgärd Andersson.
Volvo Cars hamnar på en topposition i Framtidens Karriär – It & Datas undersökning om vilka företag som it-specialister helst vill arbeta för. Varför är branschen så populär?
– Jag tror att många ser chansen att vara med och skapa stor förändring och påverka inte bara Volvo utan faktiskt hela samhället. Att vara med om branschens resa från traditionella produkter med förbränningsmotorer till att bli elektrifierade, digitala produkter och tjänster skapade av mjukvara är den perfekta möjligheten att just påverka, och det är väldigt spännande.

Efterfrågad it-kompetens

De it-kompetenser som efterfrågas allra mest enligt Åsa Zetterberg.

Kompetensförsörjningsfrågan har av naturliga skäl varit en strategiskt viktig fråga för hela it- och techbranschen. De kompetenser som för tillfället efterfrågas allra mest är, enligt Åsa Zetterberg, frontend- och backendutvecklare kopplade till webbutveckling, it-arkitekter, supportpersonal samt data scientists med fokus på AI och experter på informations- och cybersäkerhet.
– Samtidigt skriker hela samhället efter dessa kompetenser och även efter individer som har en kombination av yrkeskompetens och it-kompetens. Vi genomför just nu en omfattande inventering av it-branschens kompetensbehov och lanserar senare under 2020 en kompetensrapport, säger Åsa Zetterberg.

Mest efterfrågade it-kompetenserna enligt Åsa Zetterberg


• Frontend- och backendutvecklare kopplade till webbutveckling
• It-arkitekter
• Supportpersonal
• Data scientists med fokus på AI
• Experter på informations- och cybersäkerhet

Digitaliseringen omvandlar industrins kompetensbehov

Foto: Saab AB
Foto: Saab AB
Nu har digitaliseringen börjat ta riktig fart inom industrin. Trots att den här mognaden har kommit hos företagen behöver de hjälp, eftersom det är fråga om stora förändringar som genomsyrar den totala verksamheten.

Lars Ydreskog, vice vd på Combitech AB.
Lars Ydreskog, vice vd på Combitech AB.
Det betonar Lars Ydreskog, vice vd på Combitech AB, det obundna konsultbolaget inom Saab-koncernen med verksamhet inom teknik, miljö och säkerhet.
– Det har hänt oerhört mycket med digitaliseringen inom industrin bara under det senaste året, säger han. Företagen har mognat när det gäller hur man ska använda digitaliseringen för att utveckla nya produkter och tjänster, och att möjliggöra en effektivare verksamhet.
Lars Ydreskog kommer senast från Saabs affärsområde Aeronautics där han var chef för Operations där bland annat stridsflygplanet Gripen har utvecklats. Han har varit den drivande kraften bakom Saabs arbete inom modellbaserade arbetssätt och digitalisering.
– Den snabba utvecklingen innebär att vi har kommit ett steg förbi det som man kallar Industri 4.0. Det begreppet hängde nära samman med IoT och standarder kring hur maskiner, komponenter eller fordon ska kopplas upp.

Strategier för ekosystem
Idag har många företag skapat strategier för att bygga industriella ekosystem inom sina egna branscher.
– Ett konkret exempel från media är att taxitjänsten Uber köper upp till 24 000 självkörande bilar av Volvo. Volvo säljer alltså inte bilar till privatpersoner utan ett ekosystem med självstyrande fordon.
Artificiell intelligens, AI, har en viktig roll i den här utvecklingen inom industrin.
– Det som möjliggör den växande användningen av AI idag är i princip två faktorer. Dels möjligheten att få data distribuerad genom de trådlösa systemen 3G, 4G och 5G. Dels utvecklingen av högpresterande och kostnadseffektiva processorer.
Redan runt år 2000 pratade man om ”den nya ekonomin”. Då skulle många stora industriföretag använda internet för att bygga nya produkter och tjänster.
– De flesta av dessa projekt dog. Idag, 17 år senare, har många företag i princip samma vision. Skillnaden är att nu kommer det faktiskt att hända. Men trots dagens mognad hos företagen är det viktigt att förstå att de behöver hjälp, eftersom de står inför mycket stora förändringar som kommer att genomsyra den totala verksamheten, både tekniskt och kulturellt.

Kompetensförsörjningen till industrin
Mot den här bakgrunden är karriärmöjligheterna för ingenjörer mycket stora. Men det finns problem, inte minst med kompetensförsörjningen till industrin – och de måste lösas så fort som möjligt.
– Många av de ingenjörer som utexamineras idag från traditionella ingenjörsutbildningar vid högskolor och universitet har inte den profil som behövs för att utveckla de nya digitala produkterna och tjänsterna. Samverkan mellan industri och universitet och högskolor är avgörande för att kunna utveckla den kompetens som behövs för att Sverige ska kunna vara ledande inom digitaliseringen, säger Lars Ydreskog.