Etikettarkiv: Infrastruktur

Möjligheter för ingenjörer med intresse för samhällsbyggnad

Jonas Svensson, projektledare vid Stadsbyggnadsförvaltningen, Uppsala kommun. Foto: Cina Stenson
Jonas Svensson, projektledare vid Stadsbyggnadsförvaltningen, Uppsala kommun. Foto: Cina Stenson

– Är man intresserad av samhällsplanering är Uppsala en perfekt kommun att jobba i.
Här finns alltifrån jätteprojekt som Uppsalapaketet till mindre projekt på landsbygden, säger Jonas Svensson, projektledare vid Stadsbyggnadsförvaltningen.

Camilla Karlsson på enheten Projekt­ledning hos Uppsala kommun.
Camilla Karlsson på enheten Projekt­ledning hos Uppsala kommun.

Uppsala växer så att det knakar vilket är en viktig anledning till att Camilla Karlsson, högskoleingenjör i industriell ekonomi sökte sig till staden.
– Kommunen utvecklas snabbt vilket genererar en rad intressanta projekt, inte minst på infrastrukturområdet.
Camilla arbetar idag på enheten Projekt­ledning, anläggning där hon är projektledare för bygget av en öppningsbar bro över Fyrisån.
– Förutom brobygget ska vi bland annat flytta en väg, göra om en annan väg till cykelbana, anlägga trivselytor längs ån och bygga ett torg, vilket gör detta till ett stort, spännande och utmanande projekt.
Det bästa med jobbet, menar Camilla, är att vara delaktig i framväxten av morgondagens Uppsala och variationen av arbetsuppgifter.
– De olika projekten gör också att man kommer i kontakt med väldigt många kompetenta människor, både internt och externt, vilket är enormt utvecklande.

Olika roller
Jonas Svensson är civilingenjör och projektledare på mark- och exploateringsavdelningen. Under sin tid på Stadsbyggnadsförvaltningen har han haft flera olika roller.
– Jag började arbeta med några mindre projekt men gick så småningom över till att jobba med allt större projekt. Jag har även haft förmånen att prova på ledarrollen i form av ett föräldravikariat som enhetschef.
Idag arbetar Jonas med Uppsala­paketet, som han menar är den ultimata utmaningen för en ingenjör med intresse för samhällsbyggnad.
– I paketet ingår bland annat en utbyggnad av två nya järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm, en ny tågstation, en ny kollektivtrafiklänk över Fyrisån samt 33000 nya bostäder i de södra stadsdelarna. Vi är bara i början av projektet som sträcker sig ända fram till 2050. Det känns enormt häftigt att få vara en del av detta.
På frågan om de kan rekommendera andra ingenjörer att söka sig till Stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala blir svaret ett unisont ”absolut”!
– Uppsala står inför många nya investeringar i både infrastruktur och bostäder, så det kommer inte att råda brist på spännande utmaningar framöver. Här finns mängder av möjligheter där man även som relativt färsk ingenjör kan hitta spännande uppdrag i mindre projekt för att sedan axla större ansvar i takt med att erfarenhet och kompetens ökar, avslutar Camilla.

Stadsbyggnadsförvaltningen Uppsala kommun

Välkommen till Uppsala kommun! Hos oss får du 13 000 kollegor inom 200 olika yrken. Varje dag jobbar vi för Uppsalas kommuninvånare: Vi lär barn att läsa, vårdar äldre, sopar gatorna, planerar fler bostäder och mycket mer. Kom och jobba med oss och få en hel kommun att fungera. Du är med och skapar ett mer rättvist och jämställt Uppsala för alla, oavsett behov och bakgrund. Det du gör på jobbet gör skillnad för någon annan.

Uppsala kommun
753 75 Uppsala
Tel: 018-727 00 00
www.uppsala.se

Utvecklas och bygg ett hållbart samhälle på Skanska

Alexandra Lauren, vice VD och affärsutvecklingsdirektör hos Skanska. Foto: Gonzalo Irigoyen
Alexandra Lauren, vice VD och affärsutvecklingsdirektör hos Skanska. Foto: Gonzalo Irigoyen

Alexandra Lauren sökte sig till Skanska för att hon ville arbeta nära produktionen på ett värderingsdrivet företag med stark fokus på hållbarhet. Efter snart 20 år är hon fortfarande kvar.
– Det har varit otroligt roliga och omväxlande år. Här på Skanska satsar man verkligen på sina medarbetare och låter dem utvecklas, säger hon.

Alexandra, som tog sin examen som högskoleingenjör i konstruktion från Mälardalens högskola 1997, kom till Skanska Teknik 1998 för att arbeta med projektering och konstruktion av hus. Idag är hon vice VD med ansvar för affärsutveckling och är en del av Skanska Sveriges ledningsteam.
– Jag har haft många roliga och varierande uppgifter här på Skanska och det har varit och är fortfarande en fantastisk resa. Men jag har faktiskt aldrig haft några särskilda karriärmål, utan min drivkraft har varit att utmana mig själv och bidra till att utveckla företaget. Här finns så många möjligheter och ett genuint stöd från chefer och ledning. För den som är intresserad av en spännande och utvecklande karriär kan jag inte tänka mig en bättre arbetsplats än Skanska, säger hon.
Efter några år på Skanska Teknik avancerade Alexandra till gruppchef och fick då lyfta blicken från ett renodlat teknikfokus till övergripande ledarskapsfrågor. Den erfarenheten hade hon sedan nytta av när hon 2010 fick tjänsten som distriktschef med ansvar för entreprenadverksamheten i Sörmland.
– Det var ett stort steg, men jag fick möjlighet att växa in i rollen och kände mig trygg med att axla nya och okända ansvarsområden. Ett enormt plus här på Skanska är att här jobbar så kompetenta medarbetare som stöttar och hjälper varandra.

Samhälle och politik
Alexandra fortsatte att utmana sig själv och tillträdde för fyra år sedan en tjänst som regionchef för bostadsutveckling i Stockholm. Där kom nya dimensioner in i arbetet. Alexandra fick en mer utåtriktad roll, med mycket fokus på politik och samhällskontakter.
– För mig var det ett nytt perspektiv som var otroligt spännande. Skanska är ett företag med stor inverkan på samhällsutvecklingen och det var roligt att få vara med och påverka och ta långsiktiga beslut. Eftersom hållbarhet är en ledstjärna för både Skanska och mig så var det kul att få arbeta med sådana frågor på ett sätt som verkligen gör skillnad, berättar hon.
Dessa olika erfarenheter har varit ovärderliga för Alexandra i den roll hon nu har. Hon lyfter fram företagskulturen på Skanska och menar att den uppmuntrar medarbetarna att våga pröva sina vingar i olika roller.
– Det är väldigt prestigelöst och man hjälper varandra, oavsett vilken funktion man har. Jag har hela tiden haft chefer som fått mig att våga lämna komfortzonen och som har lyft fram mina styrkor och hjälpt mig att utveckla dem. Det har varit avgörande när jag blivit erbjuden nya utmaningar, säger hon.

Inkluderande kultur
Hon menar att det finns en stolthet hos medarbetarna över att få vara med och bidra till att utveckla företaget och det samhällsbygge som Skanska är en vital del av. Människor, miljö och en hållbar samhällsutveckling är ständigt i fokus liksom ansvar för kommande generationer. Skanska arbetar aktivt med mångfald och med att skapa en inkluderande företagskultur.
– Vi har en väldigt bra mix av människor, både vad gäller bakgrund och kompetens. Här finns det roliga karriärmöjligheter för såväl specialister som generalister och det finns också möjlighet till internationella uppdrag. En av de stora fördelarna med ett ledande, globalt företag är att det finns så många olika vägar att gå.
I den årliga Företagsbarometern som görs av Universum, har Skanska flera år i rad utsetts till branschens bästa arbetsgivare. Skanska är även ett av Sveriges bästa företag att göra karriär i enligt organisationen Karriärföretagen. Skanska rekryterar kontinuerligt civilingenjörer och högskoleingenjörer och erbjuder unika möjligheter till kompetensutveckling, ledarskapsutbildning, internationellt utbyte och personlig utveckling.

Skanska

Skanska utvecklar och bygger infrastruktur, bostäder, kommersiella lokaler och projekt i offentlig-privat samverkan. Just nu med tusentals projekt i Norden, Centraleuropa, UK och USA. Vi är stolta över att vara ett av världens största byggföretag. Vår framgång bygger på starka värderingar och att vi ska vara ledande inom hållbarhet. Vårt lag består idag av 48 500 duktiga, kunniga och passionerade medarbetare, varav drygt 10 300 i Sverige. Precis som i allt annat vi gör, utvecklar vi laget hållbart och långsiktigt.

Vi vill hela tiden bli bättre, vi behöver hela tiden bli fler. Är du bra på det du gör?

Välkommen att bygga ett bättre samhälle tillsammans med oss. www.skanska.se

Stort rekryteringsbehov när infrastrukturen moderniseras

Foto: Shutterstock
Peter Uneklint, programchef för höghastighetsjärnvägen på Trafikverket. Foto: Kerstin Ericsson
Peter Uneklint, programchef för höghastighetsjärnvägen på Trafikverket. Foto: Kerstin Ericsson

Infrastrukturutveckling för en hållbar tillväxt lockar allt fler ingenjörer till den offentliga sektorn. När morgondagens tekniska utmaningar, som höghastighetsbanan, ska lösas kommer det att finnas många spännande arbetsuppgifter för ingenjörer.

I strävan att uppnå FN:s uppsatta globala mål för en hållbar utveckling kommer Sverige att behöva en motståndskraftig infrastruktur. Det kommer innebära nya tekniska utmaningar för hur naturens resurser ska hanteras och hur människor verkar i dessa miljöer. Här kommer det att finnas många spännande arbetsuppgifter i allt från samhällsplanering till tekniska och ekonomiska kapacitetsfrågor.
– Det som gör det här jobbet så intressant är att man får vara med och verka för ett bättre samhälle i stort. I utvecklandet av höghastighetståg skapar vi förutsättningar för morgondagens resenärer att kunna förflytta sig på ett smart och hållbart sätt, vilket gynnar både enskilda medborgare, företag och miljön, säger Peter Uneklint som är programchef för höghastighetsjärnvägen, även kallad En ny generation järnväg, på Trafikverket.

Skapar hållbar tillväxt
För att skapa social hållbarhet i ett samhälle krävs det att tillgängligheten ökar. Med den nya stambanan skulle en resa mellan Stockholm och Göteborg i 320 km/h ta två timmar, och Stockholm–Malmö bara en halvtimme mer.
– Förutom att den nya järnvägen är viktig för de tre storstäderna kommer höghastighetsbanan även att leda till ökat bostadsbyggande och tillväxt i många kommuner längs sträckorna. En restid under tre timmar gör också tåget mer konkurrenskraftigt gentemot flyget, fortsätter han.

Framtidsbransch
Moderniseringen av infrastrukturen gör att kompetensbehovet inom området kommer att vara stort, med ett brett kunskapsspann. Peter Uneklint berättar att man kommer att behöva anställa allt från projektledare, samhällsplanerare, signaltekniker, broingenjörer, utredare till it-ingenjörer framöver.
– Det kommer att finnas många spännande arbetsuppgifter inom området och en bredd som ger stora möjligheter att utvecklas inom. Bara på Trafikverket räknar vi med att anställa 2 000–3 000 medarbetare inom några år, säger han och tillägger att han varmt kan rekommendera att arbeta med infrastrukturutveckling.
– Förutom att arbetet är väldigt spännande är det roligt att få vara med och bidra till att skapa ett hållbart samhälle. Det ger mervärde för både en själv och andra, avslutar han.

Storskalig och snabb stadsutveckling i Storstockholmsregionen

Kunskapsspåret ingår i Uppsalapaketet. Illustration: White arkitekter
Kunskapsspåret ingår i Uppsalapaketet. Illustration: White arkitekter

Ingenjörer som vill arbeta med stadsutveckling finner många utmaningar och möjligheter i Storstockholmsregionen, en av Europas snabbast växande huvudstadsregioner. Här pågår storskaliga satsningar på bland annat kollektivtrafik, stadsdelsutveckling, miljö och energieffektivisering av miljonprogrammet.

Gustaf Landahl, avdelningschef för plan- och miljöavdelningen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Gustaf Landahl, avdelningschef för plan- och miljöavdelningen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad.

Fördelarna för ingenjörer som väljer att arbeta med stadsbyggnadsutveckling i Stockholm är många. Möjligheten att arbeta nära verkligheten och samtidigt delta i utvecklingsarbete samt att konkret bidra till den fortsatta tillväxten i en av Europas mest snabbväxande städer är några av dem, säger Gustaf Landahl, civilingenjör väg och vatten och avdelningschef för plan- och miljöavdelningen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad. Han har arbetat i Stockholms stad sedan 1988 och är sedan 1995 avdelningschef.
Ingenjörer med kompetens och erfarenhet av att arbeta med energi- och klimatfrågor står högt i kurs i Stockholms stadsbyggnadssektor. Även kemiingenjörer och ingenjörer med specialistkompetens kring vattenfrågor behövs, liksom husbyggare, väg- och vatteningenjörer och trafikplanerare. Gemensamt för samtliga ingenjörer i stadens stadsbyggnadssektor är att de arbetar med problemlösning i kompetensöverskridande team.
– Vi är delaktiga i en mängd spännande projekt, bland annat GrowSmarter, ett EU-projekt som ska minska växthusutsläppen i bostadsområden. I ett miljonprogramsområde i Årsta testar vi framtidens klimatsmarta lösningar, säger Gustaf Landahl.

Bestående resultat
Sex av tio civil- och högskoleingenjörer kan tänka sig att arbeta inom kommunal teknisk verksamhet, enligt Framtidens Karriär – Ingenjörs undersökning.
– Det beror förmodligen dels på ett ökat samhällsengagemang bland ingenjörer och dels på att många vill arbeta med miljöfrågor och smarta städer. Det är dessutom tillfredsställande att se konkreta och bestående resultat av sitt arbete, säger Gustaf Landahl.

Anna Axelsson, biträdande stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun. Foto: Stewen Quigley
Anna Axelsson, biträdande stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun. Foto: Stewen Quigley

Spårväg och bostäder i Uppsala
Uppsala har i flera år varit en av de svenska städer som haft högst tempo i sin stadsutveckling. Utvecklingstakten visar hittills inga tecken på att avta, snarare tvärtom. Här planeras de kommande åren 33 000 nya bostäder, främst i Södra staden och Bergsbrunna. Det stora antalet nya bostäder är en del av Uppsalas överenskommelse med regeringen, järnvägssträckan mellan Stockholm och Uppsala ska nämligen utökas från två till fyra spår.
– Utöver nya bostäder och utveckling av nya verksamhetsområden som dels planeras i helt nya stadsdelar och dels består av förtätning av befintliga områden, fokuserar vi även mycket på att utveckla kollektivtrafiken i kommunen. Planering pågår för en helt ny spårvägssträckning mellan Gottsunda och den nya tågstationen i Bergsbrunna. Staten har beslutat om medfinansiering på 900 miljoner kronor för en spårvägsutbyggnad, vilket ger oss möjlighet att bygga hållbara stadsdelar kopplade till den nya järnvägsstationen i Bergsbrunna och i södra staden, säger Anna Axelsson, biträdande stadsbyggnadsdirektör.

Hållbarhet och innovation i fokus
För ingenjörer som vill arbeta med stadsutveckling i Uppsala finns många olika roller att välja mellan, alltifrån konsult till roller med fokus på planering, genomförande och projektledning. Trafikplanering och mobilitetsfrågor är två andra områden där ingenjörskompetens behövs framöver.
– Eftersom stadsplanering är ett brett verksamhetsområde behövs ingenjörer med i stort sett alla inriktningar med fokus på mark, planering och genomförande, exempelvis samhällsplanerare och väg- och vatteningenjörer. Uppsala utvecklas successivt till en allt viktigare del av huvudstadsregionen. När fyrspårsutbyggnaden står klar har vi även säkrat kommunikationerna mellan Stockholm och Uppsala, säger Anna Axelsson.

Kan du tänka dig att arbeta i kommunal teknisk verksamhet?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Progressiv utveckling i Skåne

Den planerade centralstationen i Lund sett från öster, med Clemenstorget i förgrunden. Illustration: Elding Oscarson/C.F. Møller Architects
Den planerade centralstationen i Lund sett från öster, med Clemenstorget i förgrunden. Illustration: Elding Oscarson/C.F. Møller Architects

Skåne i allmänhet och Malmö, Lund och Helsingborg i synnerhet befinner sig i en positiv och progressiv stadsbyggnadsmässig utveckling. Här pågår och planeras stora infrastrukturprojekt, bostadsbyggnation och byggnation av bland annat sjukhus. Samverkan mellan regionens kommuner, var och en med sina unika kvaliteter, är stark.

Marcus Horning, stadsbyggnads­direktör i Lunds kommun. Foto: Emma Wolf
Marcus Horning, stadsbyggnads­direktör i Lunds kommun. Foto: Emma Wolf

De skånska kommunerna är bra på att samverka och dra nytta av varandras styrkor. Malmö, Lund och Helsingborg agerar lokomotiv för regionens stadsbyggnadsmässiga utveckling, men är samtidigt beroende av de mindre orterna. I synnerhet Öresundsregionen har samtidigt en stor outnyttjad potential för ökad samverkan och tillväxt, säger Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör i Lunds kommun.
I Lund pågår för närvarande flera omfattande stadsbyggnadsprojekt, till exempel byggnationen av en ny spårväg som ska gå från Lund C till de nya forskningsanläggningarna ESS och MAX IV, som är att katalysatorer för stadsutvecklingen. Samtidigt förtätas flera av stadens befintliga stadsdelar. Nya stadsdelar tillkommer också, exempelvis Brunnshög och Västerbro. I princip all stadsutveckling sker genom förtätning i stationsnära lägen.

Fyrspårsutbyggnaden
– Skåne och Öresundsregionen har en hög ambitionsnivå inom stadsbyggnad. Regionen är samtidigt relativt snabbfotade, vilket innebär att vi kan testa och utforska saker som tar längre tid i större regioner, som Stockholm, säger Marcus Horning.
En pågående infrastruktursatsning som i hög grad bidrar till regionens framtida stadsutveckling är fyrspårsutbyggnaden på södra stambanan mellan Malmö och Lund. De fyra spåren, som beräknas vara i full drift 2024, innebär att kapaciteten på den vältrafikerade sträckan ökar. Nu inleds även arbetet med fyrspår mellan Lund och Hässleholm som kommer att fylla en viktig funktion för regionen och Sverige genom att en flaskhals byggs bort. Den regionala pendlingen med tåg och buss är nyckeln i ett framtida hållbart Skåne.
– Fyrspårsutbyggnaden innebär en stor utvecklingspotential för de orter som ligger som ett pärlband längs med sträckningen. Här kommer mycket stadsutveckling att ske, inte minst i anslutning till stationerna, säger Marcus Horning.

Carola Joelsson, divisionschef för byggprojekt på Regionfastigheter.
Carola Joelsson, divisionschef för byggprojekt på Regionfastigheter.

Långsiktig stadsutveckling
– Det står helt klart att Skåne och Öresundsregionen kan erbjuda intressanta utvecklingsmöjligheter för ingenjörer i många år framöver. De stadsutvecklingssatsningar som pågår är långsiktiga och många nya satsningar planeras också. Det är viktigt att ingenjörer som vill arbeta med stadsutveckling i Skåne tillämpar ett helhetsperspektiv på sitt arbete, säger Marcus Horning.

Hög byggtakt av bostäder
– Den skånska stadsutvecklingen befinner sig i en mycket spännande fas. Mycket av utvecklingen är koncentrerad till Malmö, Lund och Helsingborg. Två spännande satsningar som pågår i många år framöver är om- och tillbyggnationen av de stora sjukhusområdena i Malmö och Lund. Dessa projekt är tekniskt komplexa och ställer höga krav på ingenjörskompetens, säger Carola Joelsson, divisionschef bygg på Region Skåne.
Byggtakten är hög även på bostadssidan, det pågår såväl förtätning av befintliga områden som byggnation av hela stadsdelar. För ingenjörer med ett genuint samhällsintresse och ett intresse av att påverka framtidens städer kan den skånska stadsutvecklingssektorn erbjuda många möjligheter. Eftersom stadsutvecklingssektorn är stor finns det många olika karriärvägar att välja mellan.
– Behovet av ingenjörer är generellt sett stort i hela regionen. Efterfrågan är särskilt hög på byggprojektledare och installationssamordnare. Teknikförvaltare med spetskompetens, digitaliseringsintresse och erfarenhet av att förvalta tekniskt avancerade fastigheter är också mycket efterfrågade, säger Carola Joelsson.

En avgörande tid för samhällsbyggare

Station Centralen, Västlänken. Illustration: Metro Arkitekter
Station Centralen, Västlänken. Illustration: Metro Arkitekter
Mats Påhlsson, chef för ÅF:s division för infrastruktur, har arbetat med samhällsbyggnad sedan slutet av 1970-talet.
– Jag har aldrig upplevt en större samhällsbyggnadsförändring än den som nu pågår. Städerna växer inifrån och trenden är global.

Mats Påhlsson, chef för ÅF:s division för infrastruktur. Foto: ÅF
Mats Påhlsson, chef för ÅF:s division för infrastruktur. Foto: ÅF
Samhällsbyggnad har gått som en röd tråd genom Mats Påhlssons yrkesliv, som arbetat både som entreprenör och på teknikkonsultbolag. Sedan åtta år tillbaka leder han ÅF:s division för infrastruktur, och konstaterar att det är en spännande tid för samhällsbyggnad.
– I en stad kan man se större och mindre årsringar från de gångna årens samhällsbyggen. Jag är övertygad om att den årsring vi nu bygger kommer att vara synlig för många generationer framöver.
Mats Påhlsson påpekar att den riktigt stora utväxlingen av dagens infrastruktursatsningar ligger i framtiden.
– När du bygger ny infrastruktur förändrar du också samhället. Hur mycket stora infrastrukturprojekt som till exempel Förbifart Stockholm och Västlänken kommer att påverka samhällsbyggnaden, det vet vi inte förrän om 15, 20 år. Städerna fortsätter att utvecklas efter de förutsättningar som den nya infrastrukturen ger.

Stor potential
Under de gånga åren har samhällsbyggandet kommit att omfatta allt fler mjuka faktorer.
– Idag ses det inte enbart som en logistisk utmaning där det handlar om att få hus att inrymma tillräckligt många människor eller arbetsplatser. Där var vi på 1960-talet, nu är det mer fokus på att bygga städer där människor mår bra, kan leva och utvecklas i.
För ÅF:s del har det bland annat inneburit förvärv av flera arkitektbolag.
– För att vara en aktör som bygger de riktigt nyskapande och framstående stads- och samhällsprojekten måste vi ha duktiga gestaltare. Avsikten är inte att åstadkomma det mest flashiga resultatet, utan att folk ska bo bra och må gott i det vi bygger.
På frågan om han kan rekommendera andra att välja en karriär inom samhällsbyggnadssektorn blir svaret ett tveklöst ”Ja!”
– Här finns en stor utvecklingspotential och möjligheter att odla intresse både för hur man får en betongkonstruktion att hålla och hur människor lever och frodas. Det bästa med mitt jobb är att projekten består just av människor. Att tillsammans jobba för att skapa de miljöer, byggnader och projekt vi arbetar med är roligast av allt. Jag är grymt stolt över att vara en del av den här världen.

Kan du tänka dig att arbeta i samhällsbyggnadsektorn? (om du bortser från var du bor och arbetar idag)
samhalle1_graf

Samhällsbyggnad – en framtidsbransch

Kontorshuset Solna United utanför Stockholm är ett exempel på byggprojekt som har ett uttalat mål om att minska byggprocessens klimatpåverkan. Illustration: Tengbom
Kontorshuset Solna United utanför Stockholm är ett exempel på byggprojekt som har ett uttalat mål om att minska byggprocessens klimatpåverkan. Illustration: Tengbom
– Samhällsbyggnad är en framtidsbransch. Mycket ska byggas samtidigt som stora pensionsavgångar väntar. Dessutom ska produktionen ställas om till att bli klimatneutral vilket kräver både nytänkande och nya kompetenta medarbetare, säger Gunnar Hagman, vd för Skanska Sverige.

Gunnar Hagman, vd för Skanska Sverige. Foto: Skanska
Gunnar Hagman, vd för Skanska Sverige. Foto: Skanska
Gunnar Hagman inledde sin karriär på Skanska för snart 24 år sedan. Efter avlagd civilingenjörsexamen, med inriktning på väg och vattenbyggnad vid Lunds tekniska högskola, började han på Skanska i Blekinge. Sedan dess har det hänt en hel del. I november förra året utsågs han till vd för Skanska Sverige.
– Jag har haft förmånen att få gå mellan olika områden och positioner vilket gett mig en bred bas och övergripande syn på vår verksamhet.
Efter nära ett kvartssekel i branschen konstaterar han att samhällsbyggnadsfrågan är mer aktuell än någonsin.

Ny infrastruktur och nya bostäder
– Sverige växer och det behövs mängder med ny infrastruktur och nya bostäder. Efter 2008 har det varit en klar och tydlig marknadsuppgång och inte minst de senaste fyra åren har det varit en boom på bostadsmarknaden vilket driver mycket av byggandet idag.
En tydlig förändring mot förr är att hållbarhetsfrågorna kommit upp på dagordningen på ett helt nytt sätt.
– När jag började i branschen handlade hållbarhetsfrågor mest om kemikalier, sedan följde en period då energifrågor var i fokus. Idag är det ett mycket bredare spektrum, nu talar vi även om social hållbarhet där områden som miljö, klimat, mångfald och inkludering är självklara inslag.

Klimatneutrala 2050
Kontorshuset Solna United utanför Stockholm är ett exempel på byggprojekt som har ett uttalat mål om att minska byggprocessens klimatpåverkan.
– Vi har antagit en vision om att vara helt klimatneutrala år 2050. Det är ett tufft mål som driver utvecklingen i rätt riktning inom ett område jag känner starkt för.
Ett annat spännande projekt är kvarteret Skärvet i Växjö. Här skapas en ekologiskt och socialt hållbar stadsdel med fokus på mångfald. I bygget ingår även en arbetsmarknadssatsning där arbetslösa och nyanlända erbjuds praktikplatser.
– Vi försöker få till en helhet i byggandet på ett sätt som inte fanns för 20 år sedan.

Bransch i ständig utveckling
Det bästa med att vara vd på Skanska Sverige är enligt Gunnar Hagman att samhällsbygge är en stå stor och viktig fråga.
– Här är jag omgiven av spännande och duktiga människor i sammanhang som är väldigt stimulerande att vara i. Ett fantastiskt roligt jobb i en bransch som är under ständig utveckling.

Historiskt hög byggtakt i Stockholmsregionen

Norra Stationsparken, Hagastaden Stockholm. Illustration: Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB
Norra Stationsparken, Hagastaden Stockholm. Illustration: Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB
För ingenjörer som vill arbeta med samhällsbyggnad är Stockholm en het region med många intressanta projekt inom infrastruktur, bostad, sjukvårdsfastigheter och mycket annat. Stockholm växer snabbt och antalet tekniskt komplexa fastighetsprojekt ökar.

Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad. Foto: Mikael Sjöberg
Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad. Foto: Mikael Sjöberg
Det byggs för närvarande historiskt många bostäder i Stockholm. Politikerna i Stockholms stad har som målsättning att börja bygga 40 000 nya bostäder fram till år 2020. Fram till år 2030 ska ytterligare 100 000 nya lägenheter ha börjat byggas. Utöver det byggs förstås många nya bostäder även i kranskommunerna.
– Bostadsfrågan är strategiskt viktig för Stockholmsregionens tillväxt och behovet av nya bostäder är stort. De 140 000 nya bostäderna byggs både i befintliga stadsdelar och i helt nya stadsdelar. Bland de nya stadsdelarna som växer fram finns Hagastaden, Slakthusområdet vid Globen, som byter namn till Söderstaden, Årstafältet och Norra Djurgårdsstaden, som är Stockholms senaste miljöstadsdel. De nya bostäderna är spridda över hela staden. I Farsta planeras exempelvis för totalt 8 000 nya bostäder, säger Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad.

Sara Lundén, chef för stora projekt på exploateringskontoret i Stockholms stad.
Sara Lundén, chef för stora projekt på exploateringskontoret i Stockholms stad.
Projekt spridda över hela staden
– Samhällsbyggnadsutvecklingen i Stockholm befinner sig mitt i en mycket spännande fas med många stora och mindre projekt spridda över hela staden. Det är intressant med den spännvidd som finns mellan projekten, från stora, långsiktiga projekt som Nya Slussen, stadsutvecklingsprojekt som Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden, till mindre förtätningsprojekt, säger Sara Lundén, ansvarig för stora projekt på exploateringskontoret i Stockholms stad. Hon är civilingenjör med inriktning mot lantmäteri och har arbetat i Stockholms stad i sjutton år.
I den nya stadsdelen Hagastaden, där Stockholm och Solna möts, planeras 3 000 nya lägenheter och 14 000 nya arbetsplatser på Stockholmssidan. Norra Djurgårdsstaden är ytterligare ett ambitiöst stadsutvecklingsprojekt med hållbarhetsinriktning, här planeras 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser.
– Andra exempel på spännande stadsutvecklingsprojekt är Fokus Skärholmen, som omfattar 4 000–6 000 nya lägenheter, utbyggnaden av Slakthusområdet som en del av Söderstaden med 4 000 nya lägenheter samt Årstafältet med 6 000 nya lägenheter. Stockholms stad har lång rutin när det gäller att genomföra stora stadsutvecklingsprojekt, säger Sara Lundén.
Stockholms stad har behov av de flesta typer av ingenjörer med inriktning mot samhällsbyggnad och bygg. Här får man uppleva stor variation med olika typer av projekt och samtidigt vara en del av en stor organisation med många kompetenta kollegor.

Patrik Andersson, chef för bygg och teknik på Stockholmshem. Foto: Janis Lukas
Patrik Andersson, chef för bygg och teknik på Stockholmshem. Foto: Janis Lukas
Delaktighet från ax till limpa
Hållbart byggande är en tydlig trend för bostadsbyggandet i Stockholm. Många byggherrar tar till exempel stor hänsyn till projektens grönytefaktor, alltså hur stor andel gröna tak, fasader och gårdsutrymmen som ingår i ett bostadsprojekt. Att bygga energieffektiva bostadshus, bland annat i form av plusenergihus, är också en tydlig utveckling som verkar vara här för att stanna.
– Att arbeta med bostadsbyggande i Stockholmsregionen, där byggtakten är exceptionellt hög och kommer att förbli på höga nivåer åtminstone fram till 2030, är förstås mycket spännande och intressant. Många nya projekt startas hela tiden och det är en enorm spännvidd på bostadsprojekten, säger Patrik Andersson, chef för bygg och teknik på Stockholmshem.
Ingenjörer med inriktning mot samhällsbyggnad, installation av el och VVS samt ingenjörer med rätt kompetens för att förvalta de allt mer tekniskt komplexa bostadshus som byggs är några exempel på kompetenser som efterfrågas.
– Ingenjörer som vill vara delaktiga i nya bostadsprojekt från ax till limpa har mycket goda möjligheter till det i Stockholm. Många upplever det som intressant att följa ett bostadsprojekt från start till mål och att planera nya kvarter och stadsdelar utifrån ett helhetsperspektiv med såväl bostäder som skolor, förskolor, kommersiell service och liknande, säger Patrik Andersson.

Jan Thelander, projektdirektör på Locum.
Jan Thelander, projektdirektör på Locum.
Flera stora sjukvårdsfastighetsprojekt
– Det pågår en intensiv utveckling vad gäller sjukvårdsfastigheter i hela Stockholms län. I princip alla stora sjukhus genomgår för närvarande modernisering eller utbyggnad. Det rör sig om stora och komplexa projekt i mångmiljardklassen, säger Jan Thelander, projektdirektör på Locum, som ansvarar för förvaltningen av landstingets fastigheter i Stockholms län. Han är civilingenjör med inriktning mot väg och vatten och har arbetat på flera privata fastighets- och konsultbolag innan han kom till Locum hösten 2016.
Sjukvårdsverksamhet ställer höga krav på fastigheters utformning och funktion. Att arbeta med sjukvårdsfastigheter erbjuder därför många spännande tekniska utmaningar för ingenjörer. Att kombinera teknik med att få göra samhällsnytta genom att utveckla sjukvårdens fastigheter betraktar många som en spännande utmaning.
– Stockholm växer i snabb takt. Att bygga ut sjukvården för att kunna möta framtidens vårdbehov är därför en viktig strategisk fråga på såväl kort som lång sikt. Stora projekt pågår för närvarande på bland annat Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Huddinge sjukhus, Sollentuna sjukhus, S:t Görans sjukhus, Karolinska sjukhuset i Solna och Södertälje sjukhus, säger Jan Thelander.
Sjukhusfastighetsprojekt involverar många av byggmarknadens aktörer. Här behövs bland annat ingenjörer med erfarenhet av projektering, projektledning och produktion, som kan modern sjukvård och vet hur dess fastigheter ska utformas och byggas.
– Uppsala är en av Sveriges hetaste regioner när det kommer till stadsutveckling. Uppsala är en av de kommuner som bygger flest nya bostäder per capita, bland annat byggs den nya hållbara stadsdelen Ulleråker med 7 000 nya bostäder och Rosendal med nya 5 000 bostäder, säger Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun. Han är civilingenjör med inriktning mot väg och vatten och har bland annat varit vd för Nyréns arkitektkontor och stadsbyggnadschef i Haninge kommun innan han blev stadsbyggnadsdirektör i Uppsala för tre år sedan.

Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun.
Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun.
Stadsdel växer fram kring ny station
Den historiskt höga byggnivå som råder i Uppsala är en del av en långsiktig utveckling, där 44 000 nya bostäder planeras i kommunen de kommande femton åren. Ambitionen är att Uppsala ska växa med 150 000 nya invånare och 70 000 arbetsplatser fram till år 2050. Dessutom genomförs nu en analys av hur kommunens kollektivtrafiksystem behöver byggas ut för att matcha den framtida befolkningsökningen – nästa generations moderna kollektivtrafiksystem.
– Ett spännande projekt är den helt nya tågstationen som planeras i vår kommun i samband med att trafikverket i en framtid bygger nya spår till Arlanda. I området kring det som ska bli station Uppsala Södra vid Bergsbrunna planeras en helt ny stadsdel med drygt 10 000 bostäder. Kommunens stadsbyggnadsförvaltning växer snabbt; för närvarande är vi drygt 600 medarbetare och ytterligare minst ett femtiotal behövs de kommande åren. Fastighetsingenjörer, anläggningsingenjörer, byggprojektledare och exploateringsingenjörer hör till de mest efterfrågade tekniska kompetenserna, säger Mats Norrbom.

Att vara en del i något större

Illustration: Metro Arkitekter
Illustration: Metro Arkitekter
Med ett stadigt och brett kompetensbehov är en framtid inom infrastrukturområdet ett säkert kort. En karriär här innebär också att få bidra till att skapa ett hållbart samhälle. Något som blir allt viktigare, tror Stefan Engdahl vid Trafikverket.

Stefan Engdahl, planeringsdirektör på Trafikverket. Foto: Trafikverket
Stefan Engdahl, planeringsdirektör på Trafikverket. Foto: Trafikverket
Stefan Engdahl är planeringsdirektör på Trafikverket. Tillsammans med omkring 1 000 medarbetare och olika samverkanspartner ansvarar han för planeringen av utvecklingen av Sveriges statliga infrastruktur. Det gäller vägar och järnvägar såväl som luft- och sjöfart.
– Vi drar vårt strå till stacken i planeringen av en smart, samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur, berättar han.
Grunden för hans karriär lades vid Lunds tekniska högskola med en examen som civilingenjör inom väg- och vattenbyggnad. Dessutom har han studerat vid Ekonomihögskolan och har ytterligare en examen i projekteringsmetodik vid Arkitekthögskolan i Lund.

Avgörande roll i samhällsutvecklingen
Att arbeta inom infrastrukturområdet tillför ett värde till ens yrkesliv som handlar om att skapa möjligheter för fler än dig själv eller den verksamhet du jobbar för. Något Stefan Engdahl tror är en allt viktigare faktor när det är dags att välja karriär.
– Det är lätt glömma att infrastrukturen spelar en ganska avgörande roll i samhällsutvecklingen. För att vi ska nå våra mål inom klimatfrågan behöver vi bygga smart, för att klara av vår bostadsproduktion behöver vi vägar och järnvägar och för att skapa en social hållbarhet i samhället krävs tillgänglighet, att alla kan ta sig till skolan och sjukhus och kan åka på semester, säger han och fortsätter:
– Det är väldigt spännande att så tydligt kunna se sin del i något större, att man är en kugge i att skapa ett gott samhälle, livskvalitet för medborgarna och konkurrenskraft för näringslivet.

Stadigt kompetensbehov
Kompetensbehovet inom infrastrukturell utveckling är ofta stort och kunskapsspannet är minst sagt stort. Här behövs allt från beteendevetare till utredare, från signaltekniker till broingenjörer och från projektledare till samhällsplanerare. Det är en bredd som ger stora möjligheter att utvecklas inom olika områden som kopplar an till ens grundutbildning.
Rent krasst är infrastruktur dessutom ett säkert område att göra karriär inom.
– När det är lågkonjuktur får vi mer pengar för att bygga, och när det är högkonjuktur får vi mer pengar för att täcka behovet, säger Stefan Engdahl ärligt och hjärtligt.

ÅF arbetar med allt från apputveckling till energiförsörjning

Henrik Tham, projektledare, och Zohal Amin, byggekonom sökte sig till ÅF direkt efter examen från KTH. Foto: Gonzalo Irigoyen
Henrik Tham, projektledare, och Zohal Amin, byggekonom sökte sig till ÅF direkt efter examen från KTH. Foto: Gonzalo Irigoyen
Det globala ingenjörs- och konsultföretaget ÅF är en kunskapsdriven verksamhet vars medarbetare brinner för att driva samhällsutvecklingen framåt. ÅF leder mångfacetterade projekt på en mängd olika nivåer vilket borgar för en omväxlande och lärorik arbetsmiljö.

2014 sökte både projektledaren Henrik Tham och byggekonomen Zohal Amin sig till ÅF direkt efter examen från KTH. Under sina tre år vid företaget har de hunnit vara delaktiga i vitt skilda projekt och båda betonar att de har utvecklats oerhört i sin yrkesroll de senaste åren.
– Varje uppdrag är unikt och det är ett ständigt lärande att arbeta här. Genom såväl olika projekt som via mina kollegor har jag kunnat skaffa mig omfattande erfarenheter och jag har utvecklats väldigt bara på dessa tre år. ÅF växer enormt och det ger många intressanta möjligheter, berättar Zohal.
Idag arbetar Zohal bland annat med mängdförteckningar och kostnadskalkyler inom marknadsområde byggekonomi under divisionen Infrastructure. Variationen på uppdragen är stor; det kan lika gärna röra sig om ett projekt på 500 kvadratmeter som ett på 50 000 eller mer och de kan kretsa kring allt från förskolor och bostäder till hotell, ambassader eller sjukhus.
– Det gäller att ha tålamod och vara detaljorienterad. Beroende på vad kunden efterfrågar kan det nämligen bli väldigt fördjupade kalkyler – det är både roligt och utmanande, konstaterar hon.

Alla kan bidra med något
Henrik å sin sida arbetar inom segmentet Stora projekt, där ÅF driver sina allra största infrastrukturprojekt. Under två och ett halvt års tid har han arbetat med Ostlänken, Sveriges första höghastighetsjärnväg.
– Vi optimerar var järnvägen ska gå för att minimera intrång på natur och samhälle. Därefter projekterar vi hur järnvägen ska byggas. En så stor satsning kräver ett tydligt underlag och vi skapar både 3D-modeller och VR-simuleringar över hur järnvägen kommer att se ut. Jag är med i uppdragsledningen och är en av de som samordnar omkring 20 olika teknikområden som arbetar tillsammans för att hitta den bästa lösningen för en snabb och tillförlitlig järnväg.
Liksom de flesta andra konsultföretag söker ÅF kontinuerligt nyfikna och engagerade medarbetare. Henrik påpekar att företagets breda verksamhet innebär att det finns spännande möjligheter och uppdrag oavsett vilken inriktning man har valt som ingenjör, men att det finns en tydlig strävan efter att integrera och utveckla modern teknik.
– Här finns uppdrag inom allt från apputveckling till energiförsörjning. Vi brukar säga att ens bakgrund inte är lika viktig som en stark vilja att söka kunskap och dela med sig av sina egna erfarenheter. ÅF är en kunskapsdriven organisation och alla kan bidra med något, så länge man är villig att lära sig och vågar testa sina idéer. Det är så vi driver samhällsutvecklingen framåt!

Ett företag med plats för alla
För att utveckla medarbetarna anordnar ÅF olika möjligheter till vidareutbildning och kompetensutveckling. Nya anställda tilldelas en mentor som erbjuder stöd och vägledning och alla ställer upp för varandra; lagandan är stark.
– ÅF arbetar aktivt med att skapa en trygg arbetsmiljö där det finns plats för alla. Ett exempel är projektet New Immigrated Engineers, där ÅF erbjuder praktikplatser åt inflyttade ingenjörer för att hjälpa dem att hitta en väg in på arbetsmarknaden. Ett annat är att vi en månad varje år satsar särskilt på kvinnliga sökanden, även om vi naturligtvis alltid anställer den som är bäst lämpad för positionen. Detta är en mansdominerad bransch och som kvinna tycker jag att det är positivt att det finns en tydlig inriktning och medvetenhet runt dylika frågor, säger Zohal med eftertryck.

Omfattande förmåner
Utöver det verksamhetsrelaterade finns det stort utrymme att umgås och lära känna varandra utanför arbetet. Förutom ett flertal olika förmåner såsom utökad föräldraersättning, friskvårdsbidrag och mycket mer erbjuder ÅF genom kamratklubben Club ÅF sportaktiviteter, kulturevenemang, resor och andra sociala evenemang. Syftet är naturligtvis att främja en aktiv fritid och att bidra till en stark gemenskap.
– Det är inte bara att vi har månadsvisa afterwork. Inom ramarna för Club ÅF kan du även gå på teater eller kurser i allt från konst till självförsvar. Efter att ha provat någon av våra 15 sportgrenar kanske man heller varvar ner med en ölprovning eller gemensam matlagning. Varje år planerar Club ÅF ett antal resor inom t.ex. skidåkning, ridning eller klättring. I höst ska jag på den mest extrema resan hittills. Då planerar jag att bestiga Kilimanjaro tillsammans med ett tiotal andra kollegor, avslutar Henrik.

ÅF
ÅF är ett ingenjörs- och konsultföretag med uppdrag inom energi, industri och infrastruktur. Sedan 1895 har vi bidragit till våra kunders utveckling och framgång.
Genom att kombinera olika teknikområden och kompetenser skapar vi lönsamma, innovativa och hållbara lösningar för en bättre framtid. Vår bas är i Europa men vår verksamhet och våra kunder finns i hela världen. Idag har ÅF cirka 9 000 medarbetare i 30 länder världen över och en nettoomsättning per år på cirka 11 mdkr.

ÅF
Frösundaleden 2
169 99 Stockholm
Tel: 010-505 00 00
E-post: info@afconsult.com
www.afconsult.com

www.afconsult.com