Etikettarkiv: Myndighet

Här kan jag göra skillnad på riktigt

Caroline Bildsten, Ulrika Uppman, Jonas Ask och Teodor Sommestad trivs alla bra på FOI i Linköping. Foto: Lisa Öberg
Caroline Bildsten, Ulrika Uppman, Jonas Ask och Teodor Sommestad trivs alla bra på FOI i Linköping. Foto: Lisa Öberg

– När jag började på FOI var det främst teknik och spännande arbetsuppgifter som lockade. Med tiden har jag fått större överblick och sett hur det vi gör kommer till samhällsnytta. I dag är det målet med forskningen som driver mig, säger Ulrika Uppman, forskare inom robust radio och telekommunikation.

Det är nio år sedan Ulrika Uppman, civilingenjör i datateknik, gjorde sitt examensarbete på FOI i Linköping. Sedan dess har det hänt en hel del.
– Tiden har gått enormt fort, mycket beroende på att jag har varit involverad i många olika projekt och haft stor variation i mina arbetsuppgifter. I ett projekt kanske man tittar på något teoretiskt för att i ett annat göra simuleringar eller fältförsök där vi till exempel är ute och sätter upp antenner för att göra mätningar av olika slag. Jag trivs både med omväxlingen och med att arbeta i hela forskningskedjan, från start till mål.
Jonas Ask, även han civilingenjör i datateknik och förste forskningsingenjör inom telekrig mot radiosystem, nickar instämmande. Själv har han arbetat på FOI i Linköping sedan 2007.
– Elva år på samma arbetsplats kan låta mycket men jobbet är enormt utvecklande samtidigt som det jag gör har betydelse för Sverige och samhället i stort. Här kan jag göra skillnad på riktigt.
Trevlig arbetsmiljö, goda möjligheter till flexibel arbetstid och kunniga kollegor är andra fördelar som Ulrika lyfter fram.
– Många har arbetat här länge och är väldigt duktiga. Det är både kul och lärorikt att jobba med experter inom olika områden.
Jonas flikar in att de även har många nyutexaminerade ingenjörer som kollegor.
– Många gör som jag själv gjorde, börjar med ett ex-jobb och kommer in i verksamheten den vägen.
Både Jonas och Ulrika tycker att jobbet blir allt roligare.
– Ju längre man jobbar ju mer förståelse får man för helheten och de övergripande frågorna. Mycket av det vi arbetar med är hemligt, i takt med att kunskap och erfarenhet ökar öppnas nya dörrar och man får veta och lära sig mer om spännande saker och ting, säger Jonas.

Cybersäkerhet
FOI har sedan 2008 byggt upp en av de allra första europeiska träningsanläggningarna speciellt anpassade för cyberförsvar. Tillsammans med verksamhetens huvudkunder Försvarsmakten och MSB har FOI en unik anläggning för att öva IT-säkerhet på alla nivåer, från nybörjare till erfarna systemadministratörer. Här återfinns bland annat förste forskare Teodor Sommestad.
– Jag läste datateknik på KTH och kom under mina doktorandstudier i kontakt med FOI i Linköping. I deras experimentanläggning för cybersäkerhet kunde jag få ut data som inte gick att få någon annanstans, vilket gjorde valet lätt när jag efter en tid fick ett anställningserbjudande.
Med facit i hand vet han att det var helt rätt beslut.
– När jag började 2011 hade jag bestämt mig för att inte stanna i mer än fem år. Jag såg alla gubbar i skägg som gick runt i korridorerna med shorts och sandaler, sådan ville jag inte bli. Men jobbet är så kul att det inte går att sluta. Här får man i princip studera det man vill, så länge det handlar om något som är relevant för försvaret, och det under väldigt fria tyglar. Ett drömjobb för min del.

Utvecklingsmöjligheter
Även Caroline Bildsten trivs med sitt yrkesval. Efter avslutade studier till civilingenjör IT arbetade hon ett antal år som informationssäkerhetskonsult.
– Efter ett tag var det dags att gå vidare, samtidigt som jag ville fortsätta stärka IT-säkerheten både i försvaret och civilt. Därför sökte jag mig förra året till FOI i Linköping. Idag arbetar jag med att stödja Försvarsmakten i förbättringsarbetet av metoder som används för att ta fram IT-system som är motståndskraftiga mot IT-attacker.
Teodor liknar sitt jobb vid FOI vid att fortsätta studera, fast med bra lön.
– Här är du både forskare och konsult och blir också väldigt attraktiv på arbetsmarknaden. Det är lätt att byta jobb om man skulle vilja, men faktum är att det vi gör är så roligt att de flesta stannar väldigt länge.
– Ja, det är ett stimulerande arbete med noll risk för att bli uttråkad. Här finns ständigt nya och intressanta utvecklingsmöjligheter i kombination med att allt vi gör har ett syfte, att stärka Sverige och landets försvar. Det vi gör känns viktigt och jag ser idag inte någon annan arbetsplats jag hellre skulle vilja vara på, fastslår Caroline.

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

]FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Hos oss arbetar cirka 930 kompetenta medarbetare med varierande bakgrunder. Här finns allt från fysiker, kemister, civilingenjörer, samhällsvetare, matematiker och filosofer till jurister, ekonomer och IT-tekniker. Vi finns i Kista, Grindsjön, Linköping och Umeå.

FOI
Totalförsvarets forskningsinstitut
164 90 Stockholm
Tel: 08-555 030 00
www.foi.se

FMV erbjuder en mångsidig utvecklingsplattform för ingenjörer

Caroline Johansson, systemingenjör och projektledare på FMV. Foto: Gonzalo Irigoyen
Caroline Johansson, systemingenjör och projektledare på FMV. Foto: Gonzalo Irigoyen

För den som har en ingenjörsexamen i bagaget öppnar sig många dörrar på FMV, Försvarets materielverk. Civilingenjören Caroline Johansson sökte sig till FMV efter rekommendation från en bekant. Här har hon hittat en omväxlande utvecklingsplattform med fokus på såväl teknik som projektledning.

– Här får jag dels utvecklas som projektledare och dels upphandla tekniskt komplex utrustning som är helt nödvändig för att försvaret ska fungera. Det känns bra att kunna bidra till en så samhällsviktig funktion som Försvarsmakten, säger Caroline Johansson, som tog civilingenjörsexamen med inriktning mot maskinteknik vid KTH i juni 2016. Därefter började hon arbeta som systemingenjör och projektledare med fokus på anskaffning och logistik av luftvärnsmateriel på FMV:s enhet för markmateriel.
Hon arbetar för närvarande med två stora utvecklingsprojekt som ska forma Sveriges framtida luftvärnssystem och projektleder även ett eget projekt inom luftvärn. Det innebär att arbetsdagarna är omväxlande med en hel del kontakter med leverantörer, både i Sverige och utomlands.

Satsar mycket på sina medarbetare
– FMV är bra på att ta hand om och erbjuda nya medarbetare en genomtänkt introduktion. Jag har bland annat varit på en introduktionskurs i ”Praktisk armé­kännedom” i Boden för att få en inblick i hur livet ute i fält kan se ut. Sen har jag arbetat nära erfarna projektledare för att lära mig hur FMV arbetar med projekt. Det är en intressant blandning av teknik och kommersiella frågor samt att man får jobba mycket med människor, säger Caroline Johansson.
Oavsett om man har siktet inställt på att bli generalist, projektledare, chef eller specialist så förser FMV sina medarbetare med de verktyg och utbildningar som behövs för att de ska nå sina mål. Här får man snabbt mycket eget ansvar, både för sina dagliga arbetsuppgifter och för sin professionella utveckling.
– Ytterligare en fördel med att arbeta på FMV är att det är en arbetsplats med ett rikt föreningsliv som ger många möjligheter att engagera sig och etablera flera enhetsöverskridande nätverk. Jag är med i ett nätverk för unga medarbetare och har även blivit facklig representant för Sveriges Ingenjörer. Det finns även många andra föreningar och det ger en speciell gemenskap, säger Caroline Johansson.

FMV

FMV, Försvarets materielverk, är en civil myndighet under ägaren Försvardepartementet. Huvuduppgiften är att se till att Försvarsmakten har den materiel och de logistiktjänster de behöver för att kunna utföra sitt uppdrag att försvara Sverige. FMV samarbetar med många aktörer, både inom Sverige och internationellt. Huvudkontoret finns i Stockholm och verksamheten bedrivs på ett 40-tal orter över hela Sverige.

FMV
115 88 Stockholm
Tel: 08-782 40 00
E-post: registrator@fmv.se
www.fmv.se

Teknisk fördjupning och globala projekt i försvarssektorn

Kockums A26. Foto: Saab AB
Kockums A26. Foto: Saab AB

Försvarssektorn är pådrivande för hela samhällets teknikutveckling. Som ingenjör kan du vara delaktig i hela kedjan, från tidig teknikutveckling till att arbeta med den färdiga lösningen. Du verkar i en miljö som präglas av utmanande tekniska problemställningar där du verkligen får nytta av din ingenjörskompetens.

Lena Gillström, vd på BAE Systems Bofors i Karlskoga. Foto: Christer Pöhner / BAE Systems
Lena Gillström, vd på BAE Systems Bofors i Karlskoga. Foto: Christer Pöhner / BAE Systems

– I försvarssektorn jobbar vi ofta med globala och långsiktiga projekt som verkligen ger möjlighet till teknisk fördjupning, säger Lena Gillström, själv civilingenjör och sedan åtta år vd på BAE Systems Bofors i Karlskoga.
Hon har själv tidigare arbetat som konstruktör, systemingenjör, projektledare och linjechef på BAE Systems Bofors mekanikavdelning innan hon blev global utvecklingschef på företaget, för att därefter bli vd.
67 procent av ingenjörerna i Framtidens Karriär – Ingenjörs undersökning kan tänka sig att arbeta i försvarssektorn.
– Det känns verkligen positivt att så många ingenjörer upplever försvarssektorn som attraktiv. Jag upplever att attraktiviteten stärkts på senare år, vilket bland annat kan bero på att försvarssektorn diskuteras mer i den allmänna debatten samt att sektorn allt mer betraktas som en naturlig del av den svenska industrisektorn, säger Lena Gillström.

Utvecklar innovativa lösningar
En faktor som gör försvarssektorn intressant för ingenjörer är, enligt Lena Gillström, att försvarsföretagens kunder ställer extremt höga krav vad gäller prestanda, säkerhet, kvalitet och tillgänglighet, vilket ställer krav på en hög innovationshöjd. På senare år har försvarsföretagens samverkan med teknikföretag i andra sektorer dessutom ökat, mycket utveckling sker i symbios med teknikföretag i den civila sektorn.
Hon anser att försvarssektorn fyller en viktig funktion, både för teknikutvecklingen i Sverige i stort och som en viktig pusselbit i det svenska totalförsvaret.
– Många ingenjörer känner stolthet i att arbeta i försvarssektorn eftersom den inte är så konjunkturkänslig och för att sektorn utvecklar innovativa lösningar i symbios med andra branscher. Svenska försvarsföretag är dessutom kända för att befinna sig i den tekniska utvecklingens absoluta framkant. Ingenjörer med inriktning mot maskinteknik, teknisk fysik, data, elektronik och industriell ekonomi är särskilt efterfrågade, liksom ingenjörer med erfarenhet av hållbarhetsfrågor och ett livscykelperspektiv, säger Lena Gillström.

Christer Sundin, chef för verksamhetsområde anskaffning och logistik på FMV. Foto: Unn Tiba / FMV
Christer Sundin, chef för verksamhetsområde anskaffning och logistik på FMV. Foto: Unn Tiba / FMV

Mycket brett teknikområde
– Det känns verkligen positivt att två av tre ingenjörer kan tänka sig att arbeta i försvarssektorn. Samtidigt önskar jag att ännu fler ingenjörer intresserar sig för vår sektor, säger Christer Sundin, chef för verksamhetsområde anskaffning och logistik på FMV. Han är civilingenjör med inriktning mot elektroteknik och arbetade i många år på bland annat ABB, Fortum, Nokia och Infratek, innan han kom till FMV för två år sedan.
Ett viktigt skäl till varför försvarssektorn är intressant för civil- och högskoleingenjörer är, enligt Christer Sundin, att sektorn representerar ett mycket brett teknikområde, bredare än många andra sektorer. Ytterligare ett argument för att söka sig till försvarssektorn är mångfalden av karriärmöjligheter. Många av Christer Sundins kollegor har exempelvis erfarenhet av att arbeta både på beställarsidan, leverantörssidan och i konsultsektorn.
– Inom försvarssektorn finns i princip alla teknikområden representerade. Sektorn har dessutom en generellt hög medelålder, vilket innebär att många intressanta positioner kommer att vara tillgängliga de kommande åren. Karriärmöjligheterna är många, man kan bli chef, projektledare, arbeta med upphandlingsfrågor eller specialisera sig inom en lång rad olika teknikområden. Ingenjörer har också möjlighet att involveras i något av de största industriprojekten i Sverige, såsom Gripenprojektet eller ubåtsprojektet A26, säger Christer Sundin.

Teknisk specialisering
Han anser att försvarssektorn erbjuder goda möjligheter till teknisk specialisering. Här ges både tid och möjlighet att verkligen fördjupa sig i ett teknikområde som man finner intressant, exempelvis undervattensteknik, autonoma farkoster, flygteknik eller militära logistiksystem.
– Eftersom försvarssektorn är så bred kan den erbjuda karriärmöjligheter för alla typer av ingenjörer. Särskilt eftertraktade just nu är ingenjörer med erfarenhet av it-säkerhet och tekniska specialister inom något av våra teknikområden, och som vill vara med och utforma framtidens militära utrustning och materiel, säger Christer Sundin.

Kan du tänka dig att arbeta i försvarssektorn?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Cybersäkerheten ska stärkas – och kompetensen med den

Generalmajor Fredrik Robertsson, CIO Försvarsmakten. Foto: Försvarsmakten
Generalmajor Fredrik Robertsson, CIO Försvarsmakten. Foto: Försvarsmakten

Intresset för att jobba inom försvarssektorn är på topp bland Sveriges ingenjörer. Något Försvarsmaktens CIO Fredrik Robertsson välkomnar.
– Rekryteringsbehovet kommer bara att fortsätta öka, säger han.

Två av tre civil- och högskoleingenjörer säger att de kan tänka sig att arbeta inom försvarssektorn enligt en undersökning av Framtidens Karriär – Ingenjör. Samma undersökning visar vidare att Försvarsmakten rankas högst bland de myndigheter civil- och högskoleingenjörer har ett positivt intryck av.
– Vi är en spännande och attraktiv arbetsgivare. Man vet att man får jobba med avancerad teknik och att vi lägger mycket resurser på området. Och det finns samtidigt ett ökat intresse för försvaret, säger Fredrik Robertsson, generalmajor och CIO hos Försvarsmakten.
Detta intresse är enligt Robertsson både välkommet och nödvändigt.

”Med tanke på omvärldsutvecklingen och hotbilden är cybersäkerhet ett fokusområde för Försvarsmakten”

Ständig hotbild …
Ju mer samhället digitaliseras desto sårbarare blir det nämligen, menar han. Idag flödar nättroll, statsunderstödda påverkanskampanjer och grov organiserad it-brottslighet i den digitala undre världen. Då allt från mikrovågsugnar till kritiska vårdinstrument, bilar och flygplan kopplas upp blir säkerheten en viktig del av teknikutvecklingen.
En viktig faktor för att stärka säkerheten är att öka medvetenheten hos alla som använder digitala tjänster. Säkerhetskompetensen behöver stärkas hos såväl chefer och ingenjörer, som hos vanliga användare och systemadministratörer, menar Fredrik Robertsson.
– Med tanke på omvärldsutvecklingen och hotbilden är cybersäkerhet ett fokusområde för Försvarsmakten. Och den snabba teknikutvecklingen är något som vi behöver kunna hantera och dra fördel av på ett säkert sätt, säger han.

… ger ändlöst kompetensbehov
Och med en växande hotbild följer ett allt större behov av kompetens som kan bidra till cyberförsvaret och som kan bygga robusta system.
– Behovet gäller framförallt utvecklare, it-, säkerhets- och verksamhetsarkitekter liksom systemintegratörer, säger Fredrik Robertsson och fortsätter:
– Försvarssektorn rekryterar inom dessa områden varje dag. Och vår efterfrågan kommer att fortsätta öka.

Vilka av följande statliga myndigheter har du positivt intryck av?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Breda yrkesmöjligheter för ingenjörer hos MSB

Carl Önne, civilingenjör med inriktning på datateknik, och Kristoffer Hultgren, rymd­ingenjör som disputerat inom satellitteknik. Foto: Gonzalo Irigoyen
Carl Önne, civilingenjör med inriktning på datateknik, och Kristoffer Hultgren, rymd­ingenjör som disputerat inom satellitteknik. Foto: Gonzalo Irigoyen

MSB:s avdelning för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet är späckad med spännande utmaningar för ingenjörer med intresse för samhällsskydd och beredskap.

Myndigheten erbjuder en oerhört bred arbetssituation, som ändå inkluderar möjlighet att specialisera sig eller axla en ledarroll. Carl Önne, civilingenjör med inriktning på datateknik, och Kristoffer Hultgren, rymdingenjör som disputerat inom satellitteknik, är båda två verksamma vid avdelningen för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Båda är överens om att den absolut viktigaste aspekten med deras arbete vid MSB är den fantastiska möjligheten att skydda och påverka samhället i stort.
– Det är både tryggt och bra villkor i myndighetsvärlden, men det som verkligen gör skillnad är att man får chansen att hjälpa hela samhället. Man har en nytta och man behövs, säger Kristoffer, vars arbetsuppgifter kretsar kring cybersäkerhet för satelliter.
– Samhället förlitar sig alltmer på satellittjänster samtidigt som många satelliter är föråldrade och saknar adekvat skydd. Därför utvecklar vi skyddsåtgärder och ökar medvetenheten om problemen.

Utvecklande uppdrag
På andra sidan spektrumet arbetar Carl med metodfrågor gällande informationssäkerhet. Målet är att informera och stötta samhällsaktörer, i synnerhet offentliga myndigheter.
– Här arbetar jag i gränslandet mellan teknik och organisation, vilket inkluderar allt från hur information hanteras i teknisk utrustning till hur arbetssätt och metoder kan utvecklas för att förbättra informationssäkerheten. Det har varit oerhört utvecklande för mig som tidigare jobbade med rent tekniska uppdrag. Uppgifterna är mycket breda och ger strålande möjligheter för att i praktiken tillämpa de problemlösningsmetoder man lär sig under utbildningarna.

Flexibelt och individuellt
Arbetsmiljön på MSB är flexibel och jämställd, och medarbetarna har stor frihet att utforma sin arbetssituation utifrån sina individuella förutsättningar.
– Den flexibiliteten återfinns även i möjligheterna att fortbildas, göra karriär eller prova nya positioner – behöver man utvecklas lyfter man helt enkelt det till sin chef. Dessutom hålls balansen mellan privatliv och arbetsliv högt här – utmaningen är att jobbet ofta är så kul att det är svårt att lägga det åt sidan, men det blir så när man får jobba med sin hobby, avslutar de.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, arbetar i samverkan med kommuner, landsting, myndigheter och organisationer för att genom kunskapsuppbyggnad, stöd, utbildning, övning, reglering, tillsyn och eget operativt arbete uppnå ökad trygghet och säkerhet på alla samhällsnivåer – från lokalt till globalt.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Tel. vxl: 0771-240 240
E-post: registrator@msb.se

Försvarsmakten rätt för den som brinner för säkerhet

David Olgart och Amanda Renström, civilingenjörer på Försvarsmakten. Foto: Gonzalo Irigoyen
David Olgart och Amanda Renström, civilingenjörer på Försvarsmakten. Foto: Gonzalo Irigoyen

För den som gillar utmaningar, vill utveckla sin analytiska förmåga och som brinner för informationssäkerhet är Försvarsmakten rätt plats. Vi har besökt cyberförsvarssektionen vid Ledningsstaben i Högkvarteret.

David Olgart har arbetat i Försvarsmakten i nästan 20 år. Hans kollega, Amanda Renström, är däremot nyanställd. Båda två är civilingenjörer. David har examen i datateknik, och Amanda har en examen i teknisk fysik. Deras arbete innebär strategisk inriktning av Försvarsmakten i cyberförsvarsfrågor, bland annat genom att identifiera tekniksprång inom området och analysera hur Försvarsmakten kan dra fördel av tekniken.

Jobbar med det senaste
Amanda kommer närmast från ett startup-företag som utvecklar nästa generations butiksupplevelser med hjälp av 3D-scanning och artificiell intelligens. Skälen till att hon sökte sig till Försvarsmakten är flera. Ett av dem är att hon tycker Försvarsmakten har ett viktigt uppdrag i att upprätthålla grundläggande värden som demokrati och mänskliga rättigheter.
– Mitt arbete innebär att jag får jobba med den senaste tekniken, och jag kommer kunna fortsätta utveckla mina kunskaper inom områden som artificiell intelligens och maskininlärning, säger Amanda Renström.
David Olgart, som alltså har lång erfarenhet inom försvaret, är mentor för Amanda och hans karriär inom försvaret illustrerar hur varierade arbetsuppgifterna och karriärvägarna är inom organisationen.

Omväxlande karriär
Från början är han officersutbildad inom marinen och valde att utbilda sig till försvarsmaktsingenjör vid KTH. Efter sin examen har David haft flera olika tjänster inom Försvarsmakten. Han har också varit informationssäkerhetschef på Försvarets materielverk, FMV, och hunnit med att jobba på ett konsultföretag. Sedan 2014 är han tillbaka inom försvaret som civilanställd och leder Försvarsmaktens forskning och teknikutveckling inom cyberförsvarsområdet.
– Vi har stora möjligheter till kompetensutveckling och att få varierade och utmanande arbetsuppgifter. Det är något som lockar mig, säger David.
Här finns också möjligheter till internationella kontakter, bland annat genom försvarssamarbetet inom EU som David också är med i.

Sekretessen viktig
Att arbeta med uppgifter som omfattas av sekretess är en del av vardagen.
– Sekretess i form av företagshemligheter finns ju även i den privata sektorn men hos oss handlar det om att skydda rikets säkerhet, säger Amanda Renström.
– Därför kommenterar vi inte vår förmåga eller statusen i våra system. Men vi följer utvecklingen inom cyberområdet och förstår att det är svårt att skydda system till 100%, säger David Olgart.

Tillsammans
Mycket av Amandas och Davids arbete är inriktat på teknisk utveckling. En viktig del är naturligtvis att kunna utveckla egna unika lösningar. En annan är att ta till sig lösningar som utvecklats inom den privata sektorn, vid högskolor eller av någon samarbetspartner inom staten.
En av samarbetspartnerna är Försvarets forskningsinstitut, FOI.
– Vi använder FOI för forskning inom cyberområdet. Detta är ett av sätten att möta hotbilden som till exempel Försvarets Radioanstalt, FRA, har beskrivit, säger David Olgart.

Omväxlande och aktuellt
Cyberförsvar är inget eget vapenslag utan är en integrerad del i försvarets verksamhet och tekniska system.
– Medvetenheten om cyberförsvar och säkerhetsfrågor ökar. Det märks inte minst i den allmänna debatten, säger Amanda Renström.
Utmaningar inom cyberområdet kräver ofta multidisciplinärt samarbete och en god kommunikativ förmåga.
– Vi satsar inom cyberförsvarsområdet och letar alltid efter personer som vill jobba med komplexa frågeställningar oavsett bakgrund. Det är en fördel om du har teknisk kompetens, men det viktigaste är att du tycker om problemlösning och vill bidra till Sveriges försvar, avslutar David Olgart.

Försvarsmakten

Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter med mer än 50 000 medarbetare och frivilliga. Uppdraget är att vara ständigt beredd att hävda Sveriges territorium, genomföra internationella insatser samt stödja samhället vid större kriser. Myndigheten har även ett omfattande internationellt arbete och skickar styrkor till fredsbevarande och fredsframtvingande insatser runt om i världen. Inom it och data arbetar cirka 1 600 medarbetare.

www.forsvarsmakten.se

Omfattande brist på ingenjörer

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet. Foto: Daniel Vallin
Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet. Foto: Daniel Vallin

Behovet av ingenjörer är stort både inom det offentliga och det privata. Särskilt stor är efterfrågan på ingenjörer med digitaliseringsinriktning.
– Vi är inne i en stor digitaliseringsförändring som berör alla myndigheter, säger Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet.

Susanne Ås Sivborg är väg- och vatten­ingenjör i botten och har lång erfarenhet från både statliga och privata arbetsgivare. Innan hon blev generaldirektör för Lantmäteriet i början av 2018, tillbringade hon nio år som generaldirektör på Patent- och registreringsverket och 15 år inom den privata industrin. Likheterna mellan det offentliga och det privata är många, menar hon. Men skillnaderna finns också där. Framförallt i drivkrafterna bakom verksamheten och den leverans som man gör.
– Det man arbetar med i den statliga sektorn har stor betydelse för samhället, man kan säga att man levererar till samhället. Man bidrar på ett annat sätt. Privata sidan har andra, ofta mer ekonomiska drivkrafter. Det är lika spännande, men på ett annat sätt, säger Susanne Ås Sivborg.

Eftertraktad arbetsgivare
Staten generellt är en arbetsgivare med många möjligheter, menar hon och hon rekommenderar alla ingenjörer att titta på det offentliga när man står inför valet av karriärväg.
– Här finns många spännande jobb där man är med och bidrar till samhället. Staten är numera utspridd över större delen av landet och möjligheterna likaså. Eftersom det också ofta handlar om stora arbetsplatser som huserar många andra ingenjörer, är det även en fantastisk miljö för kompetensutveckling, säger hon.
I en undersökning från Framtidens Karriär – Ingenjör svarade svenska ingenjörer på vilka statliga myndigheter de har positivt intryck av. 33 procent, den tredje största andelen, svarade Lantmäteriet.
– Det är såklart fantastiskt roligt. Vi är väldigt kända hos dem som har anledning att ha kännedom om oss. Vi har också väldigt många ingenjörer i vår verksamhet. Jag är ju själv ingenjör och har alltid känt till Lantmäteriet.

Digitaliseringen styr kompetensbehovet
– Generellt har alla brist på ingenjörer. Och med den digitalisering och förändring som vi alla är i idag ökar behovet ännu mer, säger hon och förklarar:
– Just nu är hela den offentliga sektorn inne i en stor digitaliseringsförändring. Den berör alla myndigheter och vi har ett stort behov av ingenjörer av alla de slag, men det handlar framförallt om kompetenser som hanterar förändring av verksamhetsprocesser och andra förändringsarbeten, säger Susanne Ås Sivborg.

Vilka av följande statliga myndigheter har du positivt intryck av?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Myndigheter en eftertraktad arbetsgivare

Anders Lundquist, biträdande generaldirektör vid Lantmäteriet. Foto: Katinka Igelberg
Anders Lundquist, biträdande generaldirektör vid Lantmäteriet. Foto: Katinka Igelberg
I Framtidens Karriär – Ingenjörs undersökning tillfrågades yrkesverksamma ingenjörer om de kan tänka sig att arbeta för en statlig arbetsgivare. 83 procent av de tillfrågade svarade ja. Ett välkommet resultat, med tanke på det stegrande statliga kompetensbehovet, menar Anders Lundquist, biträdande generaldirektör vid Lantmäteriet.

Undersökningen genomfördes bland ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma ingenjörer, där alltså hela 83 procent svarade de att de kan tänka sig att arbeta inom en myndighet.
– Det är naturligtvis ett positivt resultat, säger Anders Lundquist.
Även om andelen positiva var högre än han vågat hoppats på, är han inte förvånad över att staten ses som en attraktiv arbetsgivare. Och det av flera skäl.
– Det finns en stor spännvid av uppgifter och väldigt många intressanta uppdrag inom staten, inte minst inom myndighetsvärlden. Det finns med andra ord stora möjligheter till en yrkesmässig och även personlig utveckling här, säger han.
Samtidigt händer det oerhört mycket just nu inom myndighetsvärlden. Inte minst i spåren av digitaliseringen.
– Inom tiden kommer digitaliseringen att omdefiniera hur man utför sina myndighetsuppdrag. Cirka 12 procent av besluten som fattas på Lantmäteriets fastighetsinskrivning är idag helautomatiserade. Det är en väldigt spännande och utvecklande arbetsplats att vara på när man jobbar med den typen av frågor.

Samhällsnyttan allt viktigare
Anders Lundquists egen karriär har gått via både det offentliga och det privata. Han har en civilingenjörsutbildning inom väg och vatten från KTH och har varit bygg- och fastighetsbranschen trogen under hela sitt yrkesliv. Bland annat har han arbetat på vad som då hette Banverket Produktion, idag Infra Nord, på NCC/Strå och inom gamla BPA-koncernen. De senaste tio åren har han varit på Lantmäteriet där han idag alltså är biträdande generaldirektör.
– Inom det privata är målet, när allt kommer omkring, att vara lönsam och tjäna pengar. Inom staten så är pengarna ett medel där målet är att göra samhällsnytta. På ett sätt gör det arbetet inom det offentliga svårare. Det är ett hänsynstagande för den politiska styrningen och medborgarna man ska tjäna, säger han men understryker att det inte betyder att den privata sektorn är enkel för det.
– Det kanske låter lite pretentiöst men man får vara med att forma framtidens Sverige, och det är också en faktor som kan ligga bakom resultatet i undersökningen, fortsätter han.

Stort kompetensbehov inom myndighet
Och karriärmöjligheterna inom staten är goda.
– Inom Lantmäteriet är de extremt goda, till och med. Vi har ju en stor brist inom tekniska och juridiska områden, där vi driver en ganska it-tung verksamhet. Så här finns det tydliga utvecklingsmöjligheter, och det gäller generellt inom myndighetsvärlden, säger Anders Lundquist.

Kan du tänka dig att arbeta hos en statlig arbetsgivare? (om du bortser från var du bor och arbetar idag)
staten1_graf

Statliga jobb – berikande för ingenjörer med samhällsintresse

Minoo Akhtarzand, civilingenjör och landshövding i Västmanlands län. Foto: Emma Gyllensvaan
Minoo Akhtarzand, civilingenjör och landshövding i Västmanlands län. Foto: Emma Gyllensvaan
För ingenjörer med ett samhällsintresse är den statliga sektorn både mångfacetterad och full av utmaningar. Myndigheter efterfrågar i princip alla typer av ingenjörer och kan erbjuda såväl tekniska specialistroller som chefsjobb och projektledarroller.

– Jag trivdes bra i den privata sektorn, men mitt stora samhällsintresse fick mig att se även möjligheterna i den statliga sektorn. En fördel med att ha en ingenjörsexamen är att man genom utbildningen har lärt sig att snabbt sätta sig in i nya områden och branscher, säger Minoo Akhtarzand, som är civilingenjör i elektroteknik och landshövding i Västmanlands län.
Efter tjugosex år i energibranschen, där hon bland annat hade olika chefsbefattningar som vd och affärsansvarig bytte hon till den statliga sektorn. Sedan dess har Minoo Akhtarzand varit Länsarbetsdirektör i Uppsala län, generaldirektör för dåvarande Banverket, och landshövding i Jönköpings län. Nu är hon sedan arton månader landshövding i Västmanlands län.

Byta sektor berikar
Hon rekommenderar ingenjörer som arbetat i den privata sektorn att söka sig till staten och tvärtom. Att byta sektor är ett sätt att berika sig själv och stärka sin professionella utveckling. Generellt tycker hon att man höjer sin kunskap, kompetens och blir mer gångbar på arbetsmarknaden om man skaffar sig erfarenheter från både den privata och statliga sektorn.
– Min övergång till den statliga sektorn berodde bland annat på mitt växande samhällsintresse. Eftersom det finns många myndigheter i Sverige så öppnar sig en ny värld av statliga karriärmöjligheter för ingenjörer som skaffar sig erfarenhet från en myndighet. Den som jobbar statligt får även insyn i hur myndighetsvärlden, politiskt styrda organisationer och i slutänden även hur samhället fungerar, vilket är användbar kunskap även om man senare väljer att börja jobba i den privata sektorn, säger Minoo Akhtarzand.

Inte enbart tekniska roller
Hon rekommenderar ingenjörer att söka sig även till myndigheter och roller som inte är renodlat tekniska. Som civilingenjör är du en attraktiv kandidat även för andra typer av yrkesroller, vilket Minoo Akhtarzand själv är ett levande bevis på.
– Oavsett om du vill arbeta med samhällsbyggnadsfrågor, energi, miljöfrågor eller något helt annat så kan staten erbjuda de karriärvägarna. De kommande åren genomgår dessutom många myndigheter ett generationsskifte, vilket kommer att ge ännu fler intressanta karriärmöjligheter. Gemensamt för alla statliga jobb är att de ger dig möjlighet att bidra med verklig samhällsnytta och att arbeta för det svenska folket, säger Minoo Akhtarzand.

För ingenjörer som vill förbättra andra människors arbetsmiljö

Hampus Cramborn, HR-specialist och Lotta Liljegren, HR-chef på Arbetsmiljöverket. Foto: Patrik Lindqvist
Hampus Cramborn, HR-specialist och Lotta Liljegren, HR-chef på Arbetsmiljöverket. Foto: Patrik Lindqvist
Arbetsmiljöverket, som har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att lagar om arbetsmiljö- och arbetstider följs av företag och organisationer, kan erbjuda fria och utvecklande yrkesroller för ingenjörer. Här kan ingenjörer bidra till att förbättra arbetsmiljön, ha många omvärldskontakter och samtidigt ha stor användning av sin tekniska kompetens.

Allt fler ingenjörer betraktar staten som en intressant arbetsgivare. Enligt en undersökning bland unga akademiker betraktade trettio procent staten som en attraktiv arbetsgivare. På Arbetsmiljöverket kan ingenjörer kombinera professionella utvecklingsmöjligheter med samhällsnytta och möjligheten att påverka människors arbetsmiljö.
– Våra handläggare genomgår för närvarande ett generationsskifte, vilket innebär att ingenjörer som söker sig hit har många attraktiva jobb att välja mellan, säger Hampus Cramborn, HR-specialist på Arbetsmiljöverket.

Internationella arbetsmiljöprojekt
– Som anställd hos oss kan du bli teknisk sakkunnig, arbetsmiljöinspektör eller chef. Att arbeta hos oss innebär frihet under ansvar och möjligheter att planera sin egen arbetstid. För oss är det viktigt att våra medarbetare får livspusslet att gå ihop, vi erbjuder därför förmånliga semestervillkor, utfyllnad av föräldrapenning och möjlighet till flexibel arbetstid. Dessutom tillämpar vi individuell lönesättning, säger Lotta Liljegren, HR-chef på Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket arbetar mycket i projektform, vilket innebär att ingenjörer som vill utvecklas i projektledarrollen har goda möjligheter till det. För de som är intresserade av internationellt arbetsmiljöarbete kan det även bli aktuellt att delta i EU-projekt med fokus på europeiska arbetsmiljöfrågor.

Fritt och varierande arbete
Som arbetsmiljöinspektör har du ett varierande arbete som i huvudsak bedrivs ute i fält. Arbetet inkluderar många omvärldskontakter och inkluderar även kontakt med arbetsmiljöforskare, och att kommunicera kring värdet av arbetsmiljöfrågor. Arbetet som arbetsmiljöinspektör innebär att du inspekterar arbetsmiljön på arbetsplatser inom olika branscher, på företag, myndigheter och övriga organisationer. Arbetsmiljöinspektörerna är spridda över hela landet, från Luleå i norr till Malmö i söder, medan de tekniskt sakkunniga är placerade på vårt huvudkontor i Stockholm.

Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket är en myndighet som har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs av företag och organisationer. Alla anställda i Sverige har rätt till en bra arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen. Ingen ska behöva skada sig eller bli sjuk på grund av sitt arbete. Vårt mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv.
www.av.se

www.av.se