Sökes: 70 000 fler it-personer innan 2022

Kompetensbrist inom it-sektorn har länge varit aktuell fråga. I 2012 års rapport från IT&Telekomföretagen uppskattades bristen på personal med it-kompetens under en treårsperiod till cirka 30 000 personer. I en rapport från 2015 kunde man läsa att det var stark efterfrågan på framför allt mjukvaru-/systemutvecklare och att branschen sysselsatte runt 202 000 personer.
Den senaste rapporten från i höstas visar en mer fördjupad bild av läget. Sysselsättningen i den digitala industrin är just nu cirka 308 000 och den förväntade siffran på underskottet av it-relaterad kompetens är 70 000 fram till 2022.
– Digital teknik är idag integrerad i det dagliga arbetet inom i stort sett alla företag och verksamheter. För att få en uppfattning om hela it-sektorns omfattning måste vi därför addera alla de specialister som har it- och telekom-yrken inom andra sektorer och branscher – såsom finans, handel, industri och offentlig verksamhet, säger Fredrik von Essen som är näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen.

Olika tekniker knyts ihop
Några exempel på utvecklingsområden inom it är elektronisk handel och utveckling av betalningssätt. När produkterna kommer närmare användarna blir också mobil kommunikation viktigare med fler ”smarta” objekt som interagerar med varandra. Därtill står vården och myndigheter inför en genomgripande digitalisering av sina verksamheter.
Sett till antalet verksamma personer dominerar bristen idag inom programmering och systemarkitektur. Men inom en femårsperiod väntas det även bli skriande brist på kvalificerade dataanalytiker och it-/informationssäkerhetsexperter.
– Det som är extra spännande med digitaliseringen är hur tekniken knyts ihop med flera olika tillämpningar och kompetenser. Här kommer vi bland annat att se ett kraftigt ökat behov av systemutvecklare som kan analysera data och vidareutveckla den, säger han.

It-utbildningar behöver kvalitetssäkras
Kompetensbehovet inom it- och telekombranschen är enligt rapporten både akut och strukturellt, vilket innebär en rad nödvändiga åtgärder, och inte enskilda insatser.
– Vi behöver framför allt nå beslutsfattare som kan se över utbildningsväsendet och kvalitetssäkra de högre it-utbildningarna, säger Fredrik von Essen och tillägger att yrkeshögskolorna har fått mer resurser sedan 2015, men att söktrycket och genomströmningen hos flera av utbildningarna fortfarande är svag.
– Det är också fortsatt svårt att locka kvinnor till it-sektorn och få personer med utländsk bakgrund att stanna. Här behöver myndigheter som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket bli bättre på att samverka med varandra, fortsätter han.

Personliga egenskaper viktiga
Rapporten föreslår bland annat rejäl satsning på att öka antalet internationella toppstudenter som söker sig till svensk högskola och i förlängningen till svensk arbetsmarknad. Vidare vill man se fler fortbildningar för olika yrkesroller inom exempelvis programmering.
– Högre tekniska utbildningar står fortfarande högt i kurs när man söker jobb inom it-sektorn, men vi ser att fler företag även premierar andra personliga erfarenheter som kreativitet och samarbetsförmåga, fortsätter han.
I rapporten efterfrågas verklig insikt hos politiker om den förändringskraft digitaliseringen och globaliseringen innebär.
– Kompetensbristen inom it-sektorn är en av vår tids största utmaningar. För att Sverige ska ha möjlighet till fortsatt tillväxt och konkurrenskraft måste vi agera nu, avslutar han.