Etikettarkiv: Utveckling

”Jag tror på symbios mellan människa och robot”

Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson. Foto: Daniel Roos

Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson, säger lite skämtsamt att hennes fascination för artificiell intelligens och algoritmer bottnar i viss lathet.
– När något göromål är tråkigt försöker jag hitta sätt att automatisera det, roliga saker gör jag gärna för egen maskin.

Ericsson satsar närmare 40 miljarder kronor årligen på forskning och utveckling. Elena Fersman, som leder forskningen inom AI och även är adjungerad professor inom cyberfysiska system på KTH, började intressera sig för tekniken redan under studietiden. Då handlade det främst om genetiska algoritmer, en metod som till stor del liknar genetisk programmering.
– Med hjälp av AI-processer går det att imitera mänsklig intelligens eller naturens processer. Genom att lägga genetiska algoritmer i en jättekraftig processor kan du nästan snabbspola fram evolutionen vilket är väldigt spännande, det tycker jag fortfarande.

”5G-nätet är komplext och innehåller enorma mängder algoritmer”

AI nödvändigt för 5G
Ett skarpt fokus för hela Ericsson är 5G, nästa generations system för mobilkommunikation. Den utvecklingen går också hand i hand med bolagets AI-forskning.
– 5G-nätet är komplext och innehåller enorma mängder algoritmer. Det handlar om tusentals parametrar och extrema datamängder som systemet ska ta in och processa. Ingen människa kan styra ett så komplext system, det skulle inte fungera utan AI. På fem års sikt är syftet att de nya algoritmerna som tas fram ska kunna sättas i produktion väldigt snabbt. Dessa bygger vi med hjälp av konkreta case som vi tar fram tillsammans med våra kunder.
Ett sådant case handlar om förväntat underhåll av kundernas nätverk.
– Om näten inte servas i tid går nätverkskopplingarna ner och därmed även kundens drift. Redan idag kan vi utifrån data som vi läser av från noderna ta fram algoritmer som förutsäger underhållsbehovet mycket effektivt. På så vis går det att veta precis när det är dags att åka ut och serva noden, alternativt sköta servicen på distans. På sikt kanske utskickade drönare kommer att sköta underhållet, fast där är vi inte riktigt än. Men utvecklingen pågår för fullt.

Etiska aspekterna svårast
Den största utmaningen i dagens AI-utveckling, menar Elena Fersman, handlar mer om människa än om teknik.
– När är en människa fattar ett snabbt och felaktigt beslut kan man alltid gå tillbaka och säga att ”man gjorde felbedömning”. Men när det handlar om algoritmer som programmeras i förväg måste man också i förväg bestämma hur systemet ska agera i olika situationer. Det kommer att dyka upp obekväma frågeställningar, och det är här de etiska aspekterna kommer in. Att programmera och digitalisera är relativt lätt, men att bestämma och definiera regelverk kommer att bli svårt.

Framtida symbios
Framtidens AI-applikationer ser Elena Fersman som ett gynnsamt samarbete mellan människa och maskin.
– Vi har redan nu en massa hjälp av robotik och AI-algoritmer i vår vardag. Algoritmer är väldigt bra på beräkningar som kan användas till AI-lösningar för specificerade domäner. Vi människor är mycket bättre på mer odefinierade situationer. Maskinen kan hjälpa oss att bli bättre och vice versa. Jag tror på ett liv i lycklig symbios med framtidens robotar.

Digital transformation gör nya arbetssätt möjliga

Katrin Westling Palm, GD för Skatteverket. Foto: Fialotta Bratt
Katrin Westling Palm, GD för Skatteverket. Foto: Fialotta Bratt

Katrin Westling Palm, generaldirektör för Skatteverket, har jobbat 35 år inom staten och sett förändringsprocesser komma och gå.
– Den största och mest omvälvande transformationen är den pågående digitaliseringen och införandet av AI-stöd i statsförvaltningen.

Det har gått 35 år sedan Katrin Westling Palm började sin yrkesbana inom statsförvaltningen. Det var en tid då datorn lyste med sin frånvaro på de flesta kontor och mobiltelefonen knappt var påtänkt. Sedan dess har det hänt en hel del.
– Det har varit många olika förändringsvågor genom åren men digitaliseringen är en större transformation eftersom den inte bara rör teknik utan även påverkar kommunikation, affärsmodeller och beteenden.

Skapa effektiva processer
Utredning, utveckling och förändring har löpt som en röd tråd genom hennes olika uppdrag och vid sidan av tjänsten som generaldirektör är Katrin Westling Palm bland annat ordförande för eSam, ett frivilligt samarbete mellan 23 myndigheter och Sveriges Kommuner och Regioner.
– Det övergripande syftet är att tillvarata digitaliseringens möjligheter med sikte på att underlätta för privatpersoner och företag. I grunden handlar det om att skapa säkra och effektiva processer och att använda gemensamma resurser på ett effektivt sätt. Sverige har tidigare inte haft någon samordnande myndighet för dessa frågor, nu finns Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, och vi har därför anpassat eSams verksamhet utifrån det.

Implementera nya arbetssätt
Den digitala transformationen är viktig för de statliga myndigheterna, inte minst för att den skapar både möjligheter och medel för ett helt nytt arbetssätt.
– I Skatteverket försöker vi hitta lösningar som gör det möjligt att med hjälp av API:er flytta vår verksamhet in i kundens miljö. Det kan till exempel handla om att utveckla digitala komponenter så att redovisningsföretag kan bygga in skatteregelverken i sina redovisningssystem vilket ökar förutsättningarna för att deras arbete blir rätt redan från början.

”Juridik och teknik måste gå hand i hand”

Stor potential för AI
När det gäller användandet av AI i statsförvaltningens processer finns det än så länge bara ett fåtal exempel.
– Men tekniken kommer starkt! Det finns en stor potential för AI vad gäller automatisering och hur vi ska kunna förutse olika behov, förebygga fel, bekämpa fusk och öka rättssäkerhet.
Den stora utmaningen när det kommer till AI-lösningar menar hon ligger mer på det mänskliga planet än på det rent tekniska.
– Juridik och teknik måste gå hand i hand. Att kunna ge mer individanpassad service kräver att vi vet lite mer om personen samtidigt som den personliga integriteten är oerhört viktig. För att motverka fusk och brottslighet måste vi kunna utbyta information myndigheter emellan, här har det skett en del regeländringar på senare år men fler behövs.

Utvecklingsmöjligheter inom staten
I Framtidens Karriär – It & Datas undersökning från januari 2019 hamnade Skatteverket i topp på frågan om vilken statlig myndighet som yrkesverksamma inom data- och it-sektorn ansåg låg långt framme inom it och digitalisering.
– Skatteverket liksom många andra myndigheter har stort fokus på it-frågorna. Vi har fördelen av att vårt arbete syns, inte minst i form av handfasta tjänster på vår hemsida. Medborgarna kan själva se utvecklingen, inte minst när det är dags att deklarera.
Systemvetare, dataingenjörer och andra it-specialister tillhör de yrkesgrupper som är högvilt på arbetsmarknaden. Karin Westling Palm vill gärna slå ett slag för jobben inom statsförvaltningen.
– Många myndigheter håller på med stora digitala förändringar vilket innebär stora utvecklingsmöjligheter både på längden och bredden, inte minst inom teknikområdet. Om man liksom jag trivs med att arbeta i en verksamhet där det man gör kommer till nytta för många i samhället är statsförvaltningen i allmänhet, och Skatteverket i synnerhet, rätt plats!


Skapar förutsättningar för digitalisering

eSams medlemmar driver utvecklingsintitiativ i samverkan för att underlätta för privatpersoner och företag i olika livshändelser och för att underlätta medlemmarnas egen digitala transformation och effektivisering.

Medlemmarna bemannar också olika grupperingar som arbetar för att skapa goda förutsättningar för digitaliseringen. eSam samlar kompetenser inom komplexa och gemensamma områden för att ta fram till exempel vägledningar och annat stöd som skapar nytta för medlemmarna.

eSam består av 27 myndigheter och Sveriges Kommuner och Regioner:


• Arbetsförmedlingen
• Boverket
• Bolagsverket
• Centrala studiestödsnämnden
• Domstolsverket
• eHälsomyndigheten
• Försäkringskassan
• Jordbruksverket
• Kriminalvården
• Kronofogdemyndigheten
• Lantmäteriet
• Migrationsverket
• Naturvårdsverket
• Pensionsmyndigheten
• Polisen
• Riksarkivet
• Sida
• Skatteverket
• Skolverket
• Sveriges Kommuner och Regioner
• Statens servicecenter
• Statens tjänstepensionsverk
• Statistiska centralbyrån
• Tillväxtverket
• Trafikverket
• Transportstyrelsen
• Tullverket
• Universitets- och högskolerådet

Cyberhot ökar i digitaliserat samhälle

Ellen Grev, chef för Saabs affärsenhet Cyber Security. Foto: Johan Marklund
Ellen Grev, chef för Saabs affärsenhet Cyber Security. Foto: Johan Marklund

Sverige ligger i framkant när det gäller att digitalisera och är bra på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Men det finns en eftersläpning vad beträffar säkerheten.

Vi måste stänga gapet mellan den snabba digitala utvecklingen och den växande hotbilden. Detta borde vara ett absolut krav och en topprioritet när man utvecklar nya digitala lösningar, säger Ellen Grev, chef för Saabs affärsenhet Cyber Security, som är ledande inom utvecklingen av cyberskydd.

Aggressiva attacker i gråzon
– Cyberhoten mot Sverige ökar och alla samhällssektorer är utsatta. Idag handlar försvaret av Sverige inte bara om att skydda landets territoriella gränser utan också de digitala gränserna och tillgångarna. Vi måste värna om Sveriges digitala suveränitet, säger Ellen Grev.
Det finns flera typer av attacker, som mestadels sker i en så kallad gråzon, där attackerna är aggressiva och fientliga. Ofta är de statsunderstödda, med syftet att stjäla information, kunskap och innovationer. Sabotage för att skada förtroendet för landet eller enskilda företag är också förekommande liksom spridande av desinformation. Det kan bli enormt kostsamt att reparera skadorna efter en cyberattack och i värsta fall kan kritiska samhällsfunktioner slås ut helt.

AI hanterar stora datamängder
Artificiell intelligens, AI, kan vara ett effektivt verktyg i arbetet med cybersäkerhet och rent generellt för att sortera de stora datamängder som genereras dagligen. På Saabs affärsenhet Cyber Security utvecklas AI bland annat för att dra slutsatser om mönster och avvikelser i stora datamängder.
– AI är oöverträffat på att hantera stora datamängder och kan användas för att upptäcka och analysera hot och för att filtrera vad som är verkligen är ett hot och inte bara brus. Då kan människor fokusera på de riktiga hoten, så att vi använder den mänskliga kompetensen där den gör mest nytta, förklarar Ellen Grev.

Data som råvara
– Det handlar inte bara om att kunna skydda vår digitala värld utan också att dra nytta av den och datan som den genererar. Sverige ligger generellt i framkant och har stor innovationskraft, trots att vi är ett litet land. Vi har tagit vara på resurserna och har hög kompetens och utbildningsnivå, säger Ellen Grev.
– Nu och framöver kommer data att vara en viktig resurs. Det är råvara för framtidens innovationer och förmågor, nya jobb och ny kompetens. Vi behöver se till att behålla den råvaran i Sverige och inte låta den hamna hos utländska moln- och it-leverantörer.

Kompetensbrist inom cybersäkerhet
Hon framhåller att det idag råder stor kompetensbrist i Sverige inom cybersäkerhet och det krävs skarpa ingenjörer och it-specialister inom cybersäkerhetsområdet, personer med en bredd och olika erfarenheter.
– Det är en utmaning i hela landet att hitta rätt kompetens. Detta är ett snabbt växande område, där drivkraft och intresse är nog så viktiga som formell kompetens, så det finns stora möjligheter till en spännande karriär, avslutar Ellen Grev.

Arbetsförmedlingen mångsidig myndighet i framkant

Malin Augustsson, junior dataingenjör och Delshad Khoshpasand, produktägare på Arbetsförmedlingens it-avdelning. Foto: Johan Marklund
Malin Augustsson, junior dataingenjör och Delshad Khoshpasand, produktägare på Arbetsförmedlingens it-avdelning. Foto: Johan Marklund

Med fokus på ny teknik, självledarskap och samhällsnytta ger it-avdelningen på Arbetsförmedlingen dig möjligheten att utveckla både dig själv och samhället.

Lokalerna på Arbetsförmedlingens huvudkontor på Elektrogatan 4 i Solna är så nya att de fortfarande doftar nytt virke. Arkitekturen är modern och väl genomtänkt för att passa myndighetens agila arbetssätt. Här sitter bland annat it-avdelningen – 500 anställda som med moderna tekniker lägger grunden för myndighetens digitala transformation och förflyttning.

Samhällsnytta i väggarna
– Arbetsförmedlingen handlar om att hjälpa människor, och det gör vi verkligen här, säger Malin Augustsson som är junior dataingenjör och arbetar på enheten Datadriven analys och AI.
Hennes uppgifter omfattar bland annat att hantera de stora mängder data som cirkulerar i Arbetsförmedlingens tjänster. Det innebär allt från att ta hand om myndighetens data lake till att vara med och diskutera integritet och hållbarhet kring AI.
Delshad Khoshpasand som efter en tid i den privata sektorn är tillbaka på Arbetsförmedlingens it-avdelning som produktägare, instämmer med Malin. Som myndighet är det en självklarhet att samhällsnyttan är i fokus, men här känns det verkligen i väggarna, menar hon.
– Det är syftet i allt vi gör. Vi arbetar alltid kundfokuserat och vi utgår alltid från faktiska behov för att underlätta för våra handläggare och arbetssökande, säger Delshad.
Hon ansvarar för utvecklingen av ett verktyg som ger stöd åt de arbetsförmedlare som deltar på handläggningsmöten med arbetssökanden som varit borta från arbetsmarknaden en längre tid. Genom bland annat BERT-modellen hjälper verktyget till att rekommendera passande tjänster.
– Verktyget gör det möjligt för arbetsförmedlarna att hålla en mer empatisk dialog. Istället för att sitta och scrolla, öppna nya fönster och leta information under mötet får de allt automatiserat i ett och samma gränssnitt, säger Delshad.
– AI är så bra på att hitta mönster, det gör att vi kan arbeta mer enhetligt, att vi kan se vilka grupper vi behöver fokusera på, och på vilka områden vi behöver sätta in extra insatser, säger Malin.

Jobba hos oss på Arbetsförmedlingen IT. Klicka här för mer information

Teknik i framkant
De många fördelar AI tillför myndighetsarbetet gör att tekniken har stort fokus på Arbetsförmedlingen just nu. Men många andra tekniker cirkulerar i korridorerna, som augmented reality, social robotik och olika moderna datalagringslösningar.
– När jag först var här på intervju fick jag höra om all ny teknologi inom datalagring, big data och AI som används här, och det imponerade på mig. Vi är till exempel första svenska myndigheten med en data lake. Då ligger man långt fram, säger Malin.
– Det är nog många som kan ha en mossig syn på myndigheter, men vi ligger verkligen i framkant. Vi jobbar med ny teknik och nya arbetssätt, och vi har arbetat mycket med att bygga upp en nytänkande kultur, säger Delshad.
– Dessutom är chefer och andra som inte arbetar direkt med utveckling ofta väldigt tekniskt insatta, vilket gör det lättare att börja titta på och implementera nya tekniker, tillägger Malin.

Tillitsfullt och utvecklande
Trots it-avdelningens storlek råder en stark sammanhållning här. Det finns en påtaglig känsla av att alla känner alla vilket bidrar till en prestigelös arbetsplats med högt i tak. Här är det tryggt, jämställt och välkomnande, berättar de.
– Alla litar på att alla tar ansvar, både för sina egna uppgifter och för helheten. Vi har också en platt organisation som gör det lätt att komma framåt när vi jobbar, säger Delshad.
– Sedan har vi ju en del bekvämligheter som ganska flexibla arbetstider och möjlighet att ibland jobba hemifrån, vilket vi it-människor ofta uppskattar, säger Malin med ett leende.
Det ges dessutom stora utrymmen för omvärldsbevakning och självledarskap. Och det uppmuntras till sidoprojekt och engagemang i hackathons och andra externa utvecklarevents, vilka it-avdelningen ibland även sponsrar.
– Det finns goda utvecklingsmöjligheter att bygga sin karriär här, då vi har möjligheten att prova på olika roller utan att behöva byta arbetsgivare, säger Delshad.

Jobba hos oss på Arbetsförmedlingen IT. Klicka här för mer information

Arbetsförmedlingen

]Arbetsförmedlingen är en statlig förvaltningsmyndighet under Arbetsmarknadsdepartementet. Myndighetens ansvar omfattar offentlig arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitisk verksamhet. I regeringens uppdragsbeskrivning finns bland annat Etablering av nyanlända, Arbetslivsinriktad rehabilitering och att Fler med funktionsnedsättning ska ges jobb. Den första statliga arbetsförmedlingen inrättades 1940, men Arbetsförmedlingen som den fungerar idag har funnits sedan 2008. Arbetsförmedlingens huvudkontor ligger i Solna utanför Stockholm och hade vid 2018 års utgång 13 700 anställda. Generaldirektör är Maria Mindhammar.

Arbetsförmedlingen
Elektrogatan 4
113 99 Solna
Tel: 0771–60 00 00
arbetsformedlingen.se

arbetsformedlingen.se

5G förverkligar fjärde industrirevolutionen

Erik Josefsson, Head of Advanced Industries på Ericsson.
Erik Josefsson, Head of Advanced Industries på Ericsson.
Nu börjar processer, produkter och tjänster inom industrin att på allvar bli uppkopplade och mobila. Den fjärde industriella revolutionen är här.
– Det gäller att paddla och sätta sig i rätt position. Annars riskerar man att missa den våg av innovationer som kommer nu.

Att Erik Josefsson, Head of Advanced Industries på Ericsson, gillar att surfa märks. Men ännu mer passionerad är han när det gäller de möjligheter som 5G och IoT ger för att förverkliga det som kallas Industry 4.0, där digitalisering och automatisering av industriella processer kommer att ge helt nya, smarta fabriker, arbetsmetoder och produkter.
– Idag sker ungefär 90 procent av uppkopplingen inom tillverkningsindustrin via kabel. Det drar ner effektiviteten och flexibiliteten enormt. Om man på allvar vill bli digital och utnyttja de möjligheter som AI, automatisering och robotisering ger måste man bli trådlös – och det är 5G som är lösningen. Mitt jobb är att klippa kablar, säger han.

Helt nya möjligheter
5G ger en helt annan bandbredd, hastighet och säkerhet jämfört med 4G och det utvecklas nu i snabb takt. 2024 beräknas mer än 40 procent av jordens befolkning ha 5G-täckning. Här kommer även industrier att utnyttja den nya teknologin för att skapa en helt trådlös uppkopplad miljö.
– De industrier som är snabbt ute får en klar konkurrensfördel. Genom dedikerade 5G-nätverk får de full kontroll över sina processer och kan installera sensorer överallt, som kommunicerar med varandra och skapa digitala tvillingar. Gruvor, oljeriggar och fordonsindustrin är exempel på branscher som snabbt kan dra nytta av en sådan investering. Inom tillverkningsindustrin kommer det att skapa helt nya affärsmodeller, där kunderna kan få en direktrelation till fabrikerna. Det blir lite av en återgång till hantverkstraditionen som fanns före löpande band och standardprodukter. Istället styr kundernas önskemål slutprodukten, berättar Erik Josefsson.
I framtiden kommer 5G också att påverka städer och transporter med olika former av smarta lösningar, men det är mer komplext än i en avgränsad, kontrollerad miljö som en gruva eller fabrik. Därför är det svårt att sia om när smarta städer och förarlösa fordon slår igenom på allvar och påverkar vår vardag.

Kul att driva förändring
Enligt Framtidens Karriär – It & Datas undersökning ses IoT, AI och och maskininlärning som de viktigaste trenderna inom it, och över 70 procent ser 5G som viktig för Sveriges framtida digitala utveckling.
– Det är otroligt kul att få vara med och driva utvecklingen. Unga talanger kan verkligen förändra industrin globalt. Det gäller inte minst på stora etablerade företag, som Ericsson, där man kan vara intraprenör och arbeta väldigt brett. Att Ericsson placerar sig på första plats bland 24 viktiga it-arbetsgivare gör en extra stolt. Det visar också att vi verkligen är i framkanten av att driva global digital förändring, säger Erik, som själv pluggat i Hong Kong och arbetat i olika roller för Ericsson i Singapore, Kuala Lumpur och Dallas innan han kom till huvudkontoret i Stockholm.
Största skillnaden mellan att jobba i Sverige och att jobba i Sydostasien och USA är de platta organisationerna och nära samarbetet mellan industrier och andra aktörer i Sverige, tycker Erik.
– Svensk industri har goda förutsättningar att ta en ledande position i digitaliseringen. Ska jag ge något råd till studenter och unga ingenjörer så är det att besöka Hannover­mässan i vår. Sverige är partnerland och där kommer man att kunna se hur mycket spännande som är på gång.

Vill du vara med och driva utvecklingen framåt på Ericsson?

Hur viktig är 5G för den framtida digitaliseringen och it-utvecklingen i Sverige?

Vilka av följande företag anser du ligger i framkant inom it-utveckling och digitalisering? Ange gärna flera.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – It & Data genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av it/dataingenjörer och systemvetare 27 december 2018 – 2 januari 2019. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Fordonsindustrin behöver AI- och UX-kompetens

Anna Westerberg, Senior Vice President, Volvo Group Connected Solutions.
Anna Westerberg, Senior Vice President, Volvo Group Connected Solutions.
Fordonsindustrin är inne i ett stort teknikskifte. Industrin är mycket långt framme när det gäller uppkopplade fordon och Internet of Things. Nu blir det allt viktigare med artificiell intelligens och dataanalys.

Uppkopplade fordon med tillhörande tjänster är ett av de viktigaste områdena i fordonsindustrins digitala utveckling. Det är ett mycket brett område som hela tiden växer, säger Anna Westerberg, Senior Vice President, Volvo Group Connected Solutions.
Anna Westerberg har en mycket bred och internationell yrkesbakgrund. Hon har bland annat arbetat som managementkonsult i ett svensk-amerikanskt bolag baserat i Stockholm och New York, och varit vd för ett startup-företag med verksamhet i England och Frankrike. Sedan 2009 har hon haft flera positioner inom Volvokoncernen.

Uptime-tjänster och fleet management-lösningar
Data från Volvokoncernens uppkopplade fordon och maskiner ger Volvo värdefull kunskap om hur produkterna används. Informationen används idag för att erbjuda kunder uptime-tjänster och fleet management-
lösningar.
– Produktivitet, tillgänglighet, bränsleeffektivitet och säkerhet är mycket viktigt för våra kunder. Genom mjukvarubaserade tjänster och lösningar kan vi leverera detta på nya sätt som är anpassade till kundernas affärsbehov. I takt med att lastbilar och maskiner blir alltmer integrerade i större logistiksystem blir det också viktigare att hjälpa kunderna att optimera sin produktivitet och effektivitet.
– När det gäller IoT har branschen kommit mycket långt. Betydelsen av AI och dataanalys kommer att öka på det här området och inom många andra områden i branschen. Just när det gäller AI kommer det att hända väldigt mycket under de närmaste åren.

Självkörande fordon
En av de allra viktigaste trenderna inom fordonsindustrin är självkörande fordon. På Volvo är man övertygad om att automatisering kommer att omdefiniera de kommersiella transportlösningar som de flesta av oss är beroende av varje dag.
– Automatisering är fördelaktigt för både Volvos kunder och samhället och genererar ökad produktivitet, säkerhet och energi- och bränsleeffektivitet. Vilken automatiseringsnivå som är mest idealisk avgörs av mervärdet för kunderna och samhället. Volvokoncernen kommer därför att införa automatiseringslösningarna successivt.
Anna Westerberg nämner ett exempel på ett pågående projekt i Volvokoncernen som heter Vera. Det är ett system där självkörande elektriska fordon koordineras för att få så effektiva och säkra transporter som möjligt. Systemet är tänkt att användas inom områden med korta avstånd, stora volymer och hög leveransprecision, till exempel mellan logistiska nav.

Stort behov av teknisk kompetens
Behovet av teknisk kompetens inom fordonsindustrin har varit och är fortfarande stort. Inom området uppkopplade tjänster har Volvo ett växande behov av mjukvaruutvecklare som är vana vid att arbeta nära användare och kunder. Även tjänstedesigners, UX-utvecklare och data scientists med AI-kompetens är centrala roller när det gäller att öka portföljen av uppkopplade tjänster och ta till vara ny teknik.
– Vi är inne i ett mycket spännande teknikskifte. De som söker sig till den här branschen har chans att verkligen få arbeta med teknik i framkant. Karriärmöjligheterna är stora i fordonsindustrin.
Enligt en undersökning som har gjorts av Framtidens Karriär – It & Data ligger Volvo Group i framkant inom it-utvecklingen. Bland 24 företag hamnade företaget på fjärde plats.
– Det var roligt att höra. Det är viktigt för oss att vi hamnar högt upp på listan. Det visar att vi är en attraktiv arbetsgivare med spännande jobb som kan attrahera de nya medarbetare vi behöver, säger Anna Westerberg.

Skulle du kunna tänka sig att arbeta med it-/mjukvaruutveckling inom industrin?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – It & Data genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av it/dataingenjörer och systemvetare 27 december 2018 – 2 januari 2019. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

SEB vågar tänka nytt och kreativt kring IT-lösningar

William Jonsson och Annika Uddgård på SEB. Foto: Gonzalo Irigoyen
William Jonsson och Annika Uddgård på SEB. Foto: Gonzalo Irigoyen

Inom SEB:s IT-verksamhet finns en enorm bredd av system, tjänster och lösningar. Banken har gått från en traditionell infrastruktur med gamla legacysystem till en agil arbetsmiljö som ligger i den digitala utvecklingens absoluta framkant.

Under de senaste fem åren har SEB genomgått en stor resa med ett tydligt mål: att utnyttja de senaste lösningarna för att driva en avancerad IT-verksamhet med stort fokus på nytänkande och utveckling. Det finns fortfarande förbättringsområden men resan har gått över förväntan och resultaten har inte låtit vänta på sig.
– Vissa delar av vår IT-verksamhet har kommit väldigt långt medan andra delar först nu gör ett skifte. Många har en förutfattad mening om hur IT fungerar på bank, men hos oss finns inga givna sätt att arbeta utan vi har riktat in oss på gemensamma mål och oavsett vad man är intresserad av finns det något att hämta här, konstaterar teamchefen William Jonsson, som kom till SEB via bankens IT Young Professionals Program. Se filmen om SEB Young IT professionals
SEB:s digitala arbete har, med stöd från ledningen, i stadig takt omvandlats till att snarare påminna om ett storföretag inom IT än en bank. Arbetet har bland annat inkluderat att minska ner storleken på projekt, introducera ny teknik och att ha en öppnare och mer flexibel arbetsmiljö. Klimatet uppmuntrar till samarbete och engagemang i frågor man är intresserad av och kan bidra till.
– Vi har gått från att vara kalkylerande och att slå vakt om nya initiativ till att se potentialen i att inte veta hur marknaden ser ut i morgon. Det gör att vi vågar satsar mer och prova nya saker, och lyckligtvis har vi de finansiella musklerna som krävs för detta. Det skapar massor av möjligheter för oss att testa våra idéer och, viktigast av allt, ger oss modet att misslyckas.

SEB går mot open source
– Hela SEB:s IT-verksamhet genomsyras av en framtidstro, som framförallt präglas av en beslutsamhet att se möjligheter snarare än problem. Till skillnad från många andra aktörer har banken till exempel valt att anamma konceptet med open source, vilket gör den bättre förberedd på det kommande införandet av PSD2. Länge ansågs open source som något riskabelt, men SEB fokuserar redan på ”inner source”, där all kod ska kunna delas mellan alla våra utvecklingsavdelningar. Dessutom inväntar vi ett godkännande från ledningen att gå helt open source, så när PSD2 introduceras nu 2018 kommer vi redan att vara på banan. Det finns enorma fördelar med att samarbeta med fristående aktörer, inte minst för att vi då kan dra nytta av varandras innovationer och förstärka den lärande miljö vi redan har.

Rätt attityd är avgörande
William poängterar att ett kontinuerligt lärande är en hörnsten i bankens IT-verksamhet och att alla sporras till utbildning, såväl genom kurser, konferenser och utbildningar som genom att hitta egna metoder till kunskapsinhämtning. På så vis blir rätt attityd och engagemang för teknik och IT lika avgörande som formella kunskaper. Vi ser hur andra IT-bolag arbetar och lär oss av både deras misstag och deras framgångar, samtidigt som vi hela tiden strävar efter att utveckla nydanande lösningar. På SEB finns cirka 120 utvecklingsteam varav mitt eget team stöttar de cirka 50 som fokuserar på Microsoft-relaterad utveckling. Vi arbetar med Continuous Delivery för att automatisera IT-infrastruktur-relaterade processer.

En nytänkande kultur
Annika Uddgård började på SEB som COBOL-programmerare 2015 och inledde sin karriär med både förvaltning och nyutveckling. Under 2017 fick hon tillsammans med några kollegor i uppdrag att ta över och driva ett helt nytt system och hon har lärt sig mycket nytt om teknik och IT.
– Det finns många initiativ kring ny teknik inom SEB, exempelvis blockchain-tekniken, stora satsningar på big data och dataanalys för att kunna ligga steget före. Verksamheten börjar mer och mer inse värdet av IT och vi pratar mycket om hur digitaliseringen skapar nya möjligheter för oss och våra kunder.
Hon berättar att det finns en nytänkande kultur på SEB där idéer från medarbetarna fångas upp och förverkligas.
– Det senaste året har det arrangerats två hackathons som varit öppna för alla och via Innovation Lab kan vi som medarbetare utveckla och presentera våra uppslag med möjlighet att förverkliga dem på riktigt. Samtalet om teknik är närvarande, oavsett om det är i fikarummet eller på formella möten, så jag tror att vi går en spännande framtid till mötes, avslutar Annika.

SEB
SEB är en av Nordens ledande affärsbanker med ett brett utbud av finansiella tjänster och med representation i ett 20-tal länder runt om i världen. Koncernen har drygt 15 000 anställda. Visionen är att alltid leverera service i världsklass till kunderna och där spelar IT en avgörande roll. IT är affärsdrivande och integrerat i hela verksamheten.
Förutom SEB IT Young Professional Program finns även ett internationellt traineeprogram som erbjuder roller inom hela SEB.

För ansökningstider och mer information: www.sebgroup.com/career

Starkt ökande behov av digital kompetens i detaljhandeln

Florian Westerdahl, CTO på modekedjan Lindex. Foto: Lindex
Florian Westerdahl, CTO på modekedjan Lindex. Foto: Lindex
Det pågår ett paradigmskifte i detaljhandeln. Strömmen av konsumenter från den fysiska butiken till den digitala kanalen ökar mycket mer än tidigare. Det är en tuff tid för branschen, men möjligheterna växer snabbare än utmaningarna.

Det säger Florian Westerdahl, CTO på modekedjan Lindex, om digitaliseringen inom detaljhandeln.
– Nu ökar kundströmmarna från den fysiska butiken till den digitala kanalen mycket mer än de har gjort tidigare. Kundernas förväntningar förändras i takt med de nya möjligheter som dyker upp. I botten är det här en teknologisk revolution.
Florian Westerdahl har varit teknisk chef på Lindex i nio år. Innan dess arbetade han bland annat i konsultbranschen som teknisk specialist.
– På grund av digitaliseringen är vi inne i en tuff tid för detaljhandeln, men det är samtidigt oerhört utmanande och stimulerande. Med all ny teknologi som kommer är känslan stark att möjligheterna växer snabbare än utmaningarna.
För de aktörer som vill vara framgångsrika i framtiden är det absolut nödvändigt att lyckas med de digitala kanalerna och ha ett omnikanalperspektiv.
– Vi arbetar med att skapa förutsättningar för att kunna ta mer datadrivna beslut. Därför labbar vi med de nya plattformarna inom data analytics. Vi är fortfarande ganska gröna på att använda big data, och vi ökar resurserna för att utforska detta område.
– Men vi gör det med fingertoppskänsla. Vi vill inte riskera att omvandla en bra kundupplevelse till något som inte känns bra för kunden.

Digital utveckling i fysiska butiker
Den stora utmaningen inom detaljhandeln finns på den digitala sidan. Men de fysiska butikerna har också en resa framför sig, betonar Florian Westerdahl.
– Konsumentströmmen till den digitala kanalen innebär inte slutet för den fysiska butiken. Utvecklingen där i ett digitalt perspektiv är nästan lika intressant som utvecklingen av den digitala kanalen. I vårt fall har vi börjat detta arbete genom att rulla ut en digital plattform till alla våra butiker.
En stor del av butikspersonalens tid i dag ägnas åt administrativa uppgifter. Mycket av detta arbete kan automatiseras, till exempel inventering och lagerhantering. På det sättet kan personal flyttas ut från back office till butiksgolvet.
– Kunderna förväntar sig upplevelser i högre grad än tidigare och vi måste hitta bästa sätt att låta butikerna och e-handeln komplettera varandra. Butikerna ger en viktig upplevelse som kan förstärkas genom digitala tjänster för butikspersonalen är den personliga servicen.
I dag har fysiska butiker i en modekedja som Lindex olika storlek, men de har ungefär samma utbud. Inom en snar framtid kommer det bli allt vanligare med olika typer av konceptbutiker.
– Det kan vara allt från automatiserade butiker med snabb omsättning av kunder, till tillfälliga pop-up-butiker, till butiker med showrooms där fokus ligger än mer på kundupplevelsen.
Digitaliseringen påverkar kompetensbehovet i modebranschen. Nya yrkesroller har uppkommit, och det har uppstått hård konkurrens om kompetensresurserna på arbetsmarknaden.
– Utvecklingen har gett upphov till ett skriande kompetensbehov. Ett av de viktigaste områdena är data analytics. Där är behovet av kompetens stort i dag och kommer vara det under de närmast två–tre åren. Ett annat område är säkerhet. Vi vet inte hur kompetensbehoven kommer se ut på lite längre sikt, men vi kan konstatera att digitaliseringen innebär att vi får en oerhört intressant och spännande arbetsmiljö, säger Florian Westerdahl.