Etikettarkiv: Jobba statligt

FMV erbjuder en mångsidig utvecklingsplattform för ingenjörer

Caroline Johansson, systemingenjör och projektledare på FMV. Foto: Gonzalo Irigoyen
Caroline Johansson, systemingenjör och projektledare på FMV. Foto: Gonzalo Irigoyen

För den som har en ingenjörsexamen i bagaget öppnar sig många dörrar på FMV, Försvarets materielverk. Civilingenjören Caroline Johansson sökte sig till FMV efter rekommendation från en bekant. Här har hon hittat en omväxlande utvecklingsplattform med fokus på såväl teknik som projektledning.

– Här får jag dels utvecklas som projektledare och dels upphandla tekniskt komplex utrustning som är helt nödvändig för att försvaret ska fungera. Det känns bra att kunna bidra till en så samhällsviktig funktion som Försvarsmakten, säger Caroline Johansson, som tog civilingenjörsexamen med inriktning mot maskinteknik vid KTH i juni 2016. Därefter började hon arbeta som systemingenjör och projektledare med fokus på anskaffning och logistik av luftvärnsmateriel på FMV:s enhet för markmateriel.
Hon arbetar för närvarande med två stora utvecklingsprojekt som ska forma Sveriges framtida luftvärnssystem och projektleder även ett eget projekt inom luftvärn. Det innebär att arbetsdagarna är omväxlande med en hel del kontakter med leverantörer, både i Sverige och utomlands.

Satsar mycket på sina medarbetare
– FMV är bra på att ta hand om och erbjuda nya medarbetare en genomtänkt introduktion. Jag har bland annat varit på en introduktionskurs i ”Praktisk armé­kännedom” i Boden för att få en inblick i hur livet ute i fält kan se ut. Sen har jag arbetat nära erfarna projektledare för att lära mig hur FMV arbetar med projekt. Det är en intressant blandning av teknik och kommersiella frågor samt att man får jobba mycket med människor, säger Caroline Johansson.
Oavsett om man har siktet inställt på att bli generalist, projektledare, chef eller specialist så förser FMV sina medarbetare med de verktyg och utbildningar som behövs för att de ska nå sina mål. Här får man snabbt mycket eget ansvar, både för sina dagliga arbetsuppgifter och för sin professionella utveckling.
– Ytterligare en fördel med att arbeta på FMV är att det är en arbetsplats med ett rikt föreningsliv som ger många möjligheter att engagera sig och etablera flera enhetsöverskridande nätverk. Jag är med i ett nätverk för unga medarbetare och har även blivit facklig representant för Sveriges Ingenjörer. Det finns även många andra föreningar och det ger en speciell gemenskap, säger Caroline Johansson.

FMV

FMV, Försvarets materielverk, är en civil myndighet under ägaren Försvardepartementet. Huvuduppgiften är att se till att Försvarsmakten har den materiel och de logistiktjänster de behöver för att kunna utföra sitt uppdrag att försvara Sverige. FMV samarbetar med många aktörer, både inom Sverige och internationellt. Huvudkontoret finns i Stockholm och verksamheten bedrivs på ett 40-tal orter över hela Sverige.

FMV
115 88 Stockholm
Tel: 08-782 40 00
E-post: registrator@fmv.se
www.fmv.se

Omfattande brist på ingenjörer

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet. Foto: Daniel Vallin
Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet. Foto: Daniel Vallin

Behovet av ingenjörer är stort både inom det offentliga och det privata. Särskilt stor är efterfrågan på ingenjörer med digitaliseringsinriktning.
– Vi är inne i en stor digitaliseringsförändring som berör alla myndigheter, säger Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet.

Susanne Ås Sivborg är väg- och vatten­ingenjör i botten och har lång erfarenhet från både statliga och privata arbetsgivare. Innan hon blev generaldirektör för Lantmäteriet i början av 2018, tillbringade hon nio år som generaldirektör på Patent- och registreringsverket och 15 år inom den privata industrin. Likheterna mellan det offentliga och det privata är många, menar hon. Men skillnaderna finns också där. Framförallt i drivkrafterna bakom verksamheten och den leverans som man gör.
– Det man arbetar med i den statliga sektorn har stor betydelse för samhället, man kan säga att man levererar till samhället. Man bidrar på ett annat sätt. Privata sidan har andra, ofta mer ekonomiska drivkrafter. Det är lika spännande, men på ett annat sätt, säger Susanne Ås Sivborg.

Eftertraktad arbetsgivare
Staten generellt är en arbetsgivare med många möjligheter, menar hon och hon rekommenderar alla ingenjörer att titta på det offentliga när man står inför valet av karriärväg.
– Här finns många spännande jobb där man är med och bidrar till samhället. Staten är numera utspridd över större delen av landet och möjligheterna likaså. Eftersom det också ofta handlar om stora arbetsplatser som huserar många andra ingenjörer, är det även en fantastisk miljö för kompetensutveckling, säger hon.
I en undersökning från Framtidens Karriär – Ingenjör svarade svenska ingenjörer på vilka statliga myndigheter de har positivt intryck av. 33 procent, den tredje största andelen, svarade Lantmäteriet.
– Det är såklart fantastiskt roligt. Vi är väldigt kända hos dem som har anledning att ha kännedom om oss. Vi har också väldigt många ingenjörer i vår verksamhet. Jag är ju själv ingenjör och har alltid känt till Lantmäteriet.

Digitaliseringen styr kompetensbehovet
– Generellt har alla brist på ingenjörer. Och med den digitalisering och förändring som vi alla är i idag ökar behovet ännu mer, säger hon och förklarar:
– Just nu är hela den offentliga sektorn inne i en stor digitaliseringsförändring. Den berör alla myndigheter och vi har ett stort behov av ingenjörer av alla de slag, men det handlar framförallt om kompetenser som hanterar förändring av verksamhetsprocesser och andra förändringsarbeten, säger Susanne Ås Sivborg.

Vilka av följande statliga myndigheter har du positivt intryck av?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – Ingenjör har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskole­ingenjörer den 9–15 maj 2018. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Ingenjörer med samhällsintresse utvecklas på Trafikverket

Robin Backebjörk och Pernilla Ngo, civil­ingenjörer hos Trafikverket. Foto: Gonzalo Irigoyen
Robin Backebjörk och Pernilla Ngo, civil­ingenjörer hos Trafikverket. Foto: Gonzalo Irigoyen
Trafikverket är en arbets­givare som verkligen satsar på sina medarbetare och deras professionella utveckling. Här har civil­ingenjörerna Pernilla Ngo och Robin Backebjörk funnit intressanta karriärer.

För Pernilla Ngo, som är civilingenjör med inriktning mot samhällsbyggnad sedan 2010, var det i första hand Trafikverkets traineeprogram som fick henne att söka sig till myndigheten. Hon började jobba på ett konsultbolag direkt efter examen och trivdes bra där, men när hennes mentor rekommenderade henne att söka jobb på Trafikverket blev Pernilla nyfiken.

Skräddarsydd tjänst
– Jag lyckades få en av de eftertraktade traineeplatserna och blev projektledare på verksamhetsområdet investering. Traineeprogrammet var verkligen genomtänkt och utvecklande. För att skaffa mig en gedigen projektledarkompetens tillbringade jag delar av traineeperioden hos aktörer som Trafikverket ofta samverkar med, exempelvis NCC och Regeringskansliet. Jag arbetade även en period med ett trafiksäkerhetsprojekt i Bosnien, via Trafikverkets internationella konsultbolag Sweroad, säger Pernilla Ngo.
Som avslutning på traineeperioden fick hon projektleda ett eget projekt, en gång- och cykelväg med en projektbudget på 80 miljoner kronor. Efter traineeprogrammet blev Pernilla Ngo projektledare på halvtid. Den andra halvan av sin tjänst fokuserade hon på att arbeta med gröna transportkorridorer, ett internationellt projekt som ska effektivisera godstransporter genom Europa.

Får utlopp för sitt engagemang
– Trafikverket är verkligen lyhörda för sina medarbetares karriärmässiga önskemål. Jag fick en skräddarsydd tjänst som gjorde det möjligt att kombinera de två områden som jag var mest intresserad av för tillfället. Så småningom blev jag strategisk planerare nationellt, då arbetade jag som funktionsansvarig för vägnätet och analyserade bland annat omledningsvägar och sårbara punkter på strategisk nivå, säger Pernilla Ngo.
I sommar återvänder hon till verksamhetsområdet investering, där hon nu ska bli enhetschef. Hon brinner för ledarskap, att arbeta med projekt och att utveckla människor i samklang med verksamheten. Som enhetschef får hon utlopp för hela sitt engagemang.
– Innan jag kom till Trafikverket hade jag en bild av att det var mossigt att arbeta på en myndighet. När jag kom hit blev jag positivt överraskad, här är tempot högt och vi arbetar med samhällsfrågor som berör alla människor. Trafikverket ligger verkligen i framkant bland myndigheterna, både vad gäller arbetssätt och hur de tar hand om sina medarbetare, säger Pernilla Ngo.
Robin Backebjörk tog examen från civilingenjörsutbildningen med inriktning mot väg och vattenbyggnad med technology management 2013. Han hade från början inte siktet inställt på att arbeta på Trafikverket, men när han såg att de sökte nyexaminerade personer som skulle agera juniora rådgivare åt högsta ledningen bestämde han sig för att söka. Sedan dess har hans karriär utvecklats i snabb takt. Redan som 26-åring blev han chef för arton medarbetare.
– Under mitt första år fick jag gå bredvid en av ledningsgruppens verksamhetsområdeschefer. Det gjorde att jag verkligen lärde känna Trafikverket från insidan. Under en omorganisation där alla chefer fick söka nya tjänster tog jag vara på möjligheten att söka en chefstjänst. Trafikverket vågar verkligen satsa på unga medarbetare, här kan den som vill avancera snabbt. Om man visar vad man går för och är tydlig med vad man vill så kan man komma hur långt som helst, säger Robin Backe­björk.

En vilja att förbättra samhället
Nu arbetar han som verksamhetsstyrningschef på avdelningen för järnvägssystem, med ansvar för att arbeta med strategier, mål och arbetssätt med fokus på att förvalta det svenska järnvägssystemet utifrån ett tekniskt och samhällsekonomiskt perspektiv.
– Jag brinner för att arbeta i gränslandet mellan ekonomi och teknik, vilket jag verkligen får göra här. Att förvalta det svenska järnvägsnätet känns som en viktig uppgift som verkligen bidrar till samhällsnytta. En gemensam nämnare för alla som jobbar på Trafikverket är just att vi bidrar till ett bättre samhälle i form av infrastruktur, säger Robin Backebjörk.

Trafikverket
Resor och transporter är en stor del av vår vardag. Trafikverket arbetar varje dag, dygnet runt, för att det ska fungera. Vi bygger och sköter statliga vägar och järnvägar och ansvarar för långsiktig planering av vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Tillsammans med andra aktörer kan vi tänka vidare och underlätta livet i hela Sverige. Ett Sverige där alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Vi är en stor organisation med många olika verksamhetsområden och spännande arbetsuppgifter. Här finns över 150 olika yrken och en stor intern arbetsmarknad. Detta gör att vi kan erbjuda dig goda möjligheter att utvecklas.
Antal medarbetare: cirka 6 500

Tel: 0771-921 921
www.trafikverket.se/jobboframtid

www.trafikverket.se/jobboframtid

Myndigheter en eftertraktad arbetsgivare

Anders Lundquist, biträdande generaldirektör vid Lantmäteriet. Foto: Katinka Igelberg
Anders Lundquist, biträdande generaldirektör vid Lantmäteriet. Foto: Katinka Igelberg
I Framtidens Karriär – Ingenjörs undersökning tillfrågades yrkesverksamma ingenjörer om de kan tänka sig att arbeta för en statlig arbetsgivare. 83 procent av de tillfrågade svarade ja. Ett välkommet resultat, med tanke på det stegrande statliga kompetensbehovet, menar Anders Lundquist, biträdande generaldirektör vid Lantmäteriet.

Undersökningen genomfördes bland ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma ingenjörer, där alltså hela 83 procent svarade de att de kan tänka sig att arbeta inom en myndighet.
– Det är naturligtvis ett positivt resultat, säger Anders Lundquist.
Även om andelen positiva var högre än han vågat hoppats på, är han inte förvånad över att staten ses som en attraktiv arbetsgivare. Och det av flera skäl.
– Det finns en stor spännvid av uppgifter och väldigt många intressanta uppdrag inom staten, inte minst inom myndighetsvärlden. Det finns med andra ord stora möjligheter till en yrkesmässig och även personlig utveckling här, säger han.
Samtidigt händer det oerhört mycket just nu inom myndighetsvärlden. Inte minst i spåren av digitaliseringen.
– Inom tiden kommer digitaliseringen att omdefiniera hur man utför sina myndighetsuppdrag. Cirka 12 procent av besluten som fattas på Lantmäteriets fastighetsinskrivning är idag helautomatiserade. Det är en väldigt spännande och utvecklande arbetsplats att vara på när man jobbar med den typen av frågor.

Samhällsnyttan allt viktigare
Anders Lundquists egen karriär har gått via både det offentliga och det privata. Han har en civilingenjörsutbildning inom väg och vatten från KTH och har varit bygg- och fastighetsbranschen trogen under hela sitt yrkesliv. Bland annat har han arbetat på vad som då hette Banverket Produktion, idag Infra Nord, på NCC/Strå och inom gamla BPA-koncernen. De senaste tio åren har han varit på Lantmäteriet där han idag alltså är biträdande generaldirektör.
– Inom det privata är målet, när allt kommer omkring, att vara lönsam och tjäna pengar. Inom staten så är pengarna ett medel där målet är att göra samhällsnytta. På ett sätt gör det arbetet inom det offentliga svårare. Det är ett hänsynstagande för den politiska styrningen och medborgarna man ska tjäna, säger han men understryker att det inte betyder att den privata sektorn är enkel för det.
– Det kanske låter lite pretentiöst men man får vara med att forma framtidens Sverige, och det är också en faktor som kan ligga bakom resultatet i undersökningen, fortsätter han.

Stort kompetensbehov inom myndighet
Och karriärmöjligheterna inom staten är goda.
– Inom Lantmäteriet är de extremt goda, till och med. Vi har ju en stor brist inom tekniska och juridiska områden, där vi driver en ganska it-tung verksamhet. Så här finns det tydliga utvecklingsmöjligheter, och det gäller generellt inom myndighetsvärlden, säger Anders Lundquist.

Kan du tänka dig att arbeta hos en statlig arbetsgivare? (om du bortser från var du bor och arbetar idag)
staten1_graf

Statliga jobb – berikande för ingenjörer med samhällsintresse

Minoo Akhtarzand, civilingenjör och landshövding i Västmanlands län. Foto: Emma Gyllensvaan
Minoo Akhtarzand, civilingenjör och landshövding i Västmanlands län. Foto: Emma Gyllensvaan
För ingenjörer med ett samhällsintresse är den statliga sektorn både mångfacetterad och full av utmaningar. Myndigheter efterfrågar i princip alla typer av ingenjörer och kan erbjuda såväl tekniska specialistroller som chefsjobb och projektledarroller.

– Jag trivdes bra i den privata sektorn, men mitt stora samhällsintresse fick mig att se även möjligheterna i den statliga sektorn. En fördel med att ha en ingenjörsexamen är att man genom utbildningen har lärt sig att snabbt sätta sig in i nya områden och branscher, säger Minoo Akhtarzand, som är civilingenjör i elektroteknik och landshövding i Västmanlands län.
Efter tjugosex år i energibranschen, där hon bland annat hade olika chefsbefattningar som vd och affärsansvarig bytte hon till den statliga sektorn. Sedan dess har Minoo Akhtarzand varit Länsarbetsdirektör i Uppsala län, generaldirektör för dåvarande Banverket, och landshövding i Jönköpings län. Nu är hon sedan arton månader landshövding i Västmanlands län.

Byta sektor berikar
Hon rekommenderar ingenjörer som arbetat i den privata sektorn att söka sig till staten och tvärtom. Att byta sektor är ett sätt att berika sig själv och stärka sin professionella utveckling. Generellt tycker hon att man höjer sin kunskap, kompetens och blir mer gångbar på arbetsmarknaden om man skaffar sig erfarenheter från både den privata och statliga sektorn.
– Min övergång till den statliga sektorn berodde bland annat på mitt växande samhällsintresse. Eftersom det finns många myndigheter i Sverige så öppnar sig en ny värld av statliga karriärmöjligheter för ingenjörer som skaffar sig erfarenhet från en myndighet. Den som jobbar statligt får även insyn i hur myndighetsvärlden, politiskt styrda organisationer och i slutänden även hur samhället fungerar, vilket är användbar kunskap även om man senare väljer att börja jobba i den privata sektorn, säger Minoo Akhtarzand.

Inte enbart tekniska roller
Hon rekommenderar ingenjörer att söka sig även till myndigheter och roller som inte är renodlat tekniska. Som civilingenjör är du en attraktiv kandidat även för andra typer av yrkesroller, vilket Minoo Akhtarzand själv är ett levande bevis på.
– Oavsett om du vill arbeta med samhällsbyggnadsfrågor, energi, miljöfrågor eller något helt annat så kan staten erbjuda de karriärvägarna. De kommande åren genomgår dessutom många myndigheter ett generationsskifte, vilket kommer att ge ännu fler intressanta karriärmöjligheter. Gemensamt för alla statliga jobb är att de ger dig möjlighet att bidra med verklig samhällsnytta och att arbeta för det svenska folket, säger Minoo Akhtarzand.

För ingenjörer som vill förbättra andra människors arbetsmiljö

Hampus Cramborn, HR-specialist och Lotta Liljegren, HR-chef på Arbetsmiljöverket. Foto: Patrik Lindqvist
Hampus Cramborn, HR-specialist och Lotta Liljegren, HR-chef på Arbetsmiljöverket. Foto: Patrik Lindqvist
Arbetsmiljöverket, som har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att lagar om arbetsmiljö- och arbetstider följs av företag och organisationer, kan erbjuda fria och utvecklande yrkesroller för ingenjörer. Här kan ingenjörer bidra till att förbättra arbetsmiljön, ha många omvärldskontakter och samtidigt ha stor användning av sin tekniska kompetens.

Allt fler ingenjörer betraktar staten som en intressant arbetsgivare. Enligt en undersökning bland unga akademiker betraktade trettio procent staten som en attraktiv arbetsgivare. På Arbetsmiljöverket kan ingenjörer kombinera professionella utvecklingsmöjligheter med samhällsnytta och möjligheten att påverka människors arbetsmiljö.
– Våra handläggare genomgår för närvarande ett generationsskifte, vilket innebär att ingenjörer som söker sig hit har många attraktiva jobb att välja mellan, säger Hampus Cramborn, HR-specialist på Arbetsmiljöverket.

Internationella arbetsmiljöprojekt
– Som anställd hos oss kan du bli teknisk sakkunnig, arbetsmiljöinspektör eller chef. Att arbeta hos oss innebär frihet under ansvar och möjligheter att planera sin egen arbetstid. För oss är det viktigt att våra medarbetare får livspusslet att gå ihop, vi erbjuder därför förmånliga semestervillkor, utfyllnad av föräldrapenning och möjlighet till flexibel arbetstid. Dessutom tillämpar vi individuell lönesättning, säger Lotta Liljegren, HR-chef på Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket arbetar mycket i projektform, vilket innebär att ingenjörer som vill utvecklas i projektledarrollen har goda möjligheter till det. För de som är intresserade av internationellt arbetsmiljöarbete kan det även bli aktuellt att delta i EU-projekt med fokus på europeiska arbetsmiljöfrågor.

Fritt och varierande arbete
Som arbetsmiljöinspektör har du ett varierande arbete som i huvudsak bedrivs ute i fält. Arbetet inkluderar många omvärldskontakter och inkluderar även kontakt med arbetsmiljöforskare, och att kommunicera kring värdet av arbetsmiljöfrågor. Arbetet som arbetsmiljöinspektör innebär att du inspekterar arbetsmiljön på arbetsplatser inom olika branscher, på företag, myndigheter och övriga organisationer. Arbetsmiljöinspektörerna är spridda över hela landet, från Luleå i norr till Malmö i söder, medan de tekniskt sakkunniga är placerade på vårt huvudkontor i Stockholm.

Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket är en myndighet som har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs av företag och organisationer. Alla anställda i Sverige har rätt till en bra arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen. Ingen ska behöva skada sig eller bli sjuk på grund av sitt arbete. Vårt mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv.
www.av.se

www.av.se

Lantmätare – ingenjör i samhällets tjänst

Julia Carmesund och Ellen Walleij på Lantmäteriet.
Julia Carmesund och Ellen Walleij på Lantmäteriet.
Lantmäteriet är en svensk myndighet som kartlagt Sverige genom århundranden. På kontoret i Göteborg arbetar Ellen Walleij och Julia Carmesund som förrättningslantmätare. De stortrivs med ett självständigt arbete som spänner över flera kunskapsfält som juridik, ekonomi och teknik.

Många har bilden av att en lantmätare står i gula reflexvästar med sina mätinstrument längs vägar och på höjder. Egentligen är lantmätare ett samlingsnamn för ett antal roller som förrättningslantmätare, mark- och exploateringsingenjör eller teknisk lantmätare.
– Ibland följer vi med ut i fält för att det krävs en juridisk bedömning på plats. Mätning och markering av nya gränser görs oftast av en mätningsingenjör, säger Ellen Walleij, förrättningslantmätare vid Lantmäteriets division för fastighetsbildning i Göteborg.
I knappt ett år har hon arbetat här. Dessförinnan läste hon en femårig civilingenjörsutbildning inom lantmäteri vid Lunds universitet. Det är en bred utbildning där fastighetsekonomi och fastighetsrätt kombineras med geografisk informationsteknik, samhällsplanering och byggämnen, samt grundläggande civilingenjörsämnen som matematik, statistik och programmering.
–Jag har ett högst självständigt och omväxlande arbete och jag jobbar nära erfarna lantmätare och specialister. Att hela tiden få utvecklas och att vara med i samhällsbyggnadsprocessen och utvecklingen mot ett bättre resursutnyttjande och mer hållbart samhälle känns som en viktig drivkraft för mig, säger Ellen.

Samhällsperspektiv
All mark i Sverige är indelad i fastigheter. Dessa kan vara bebyggda eller obebyggda och bestå av till exempel skog eller jordbruksmark.
Förrättningslantmätare tar bland annat beslut om var fastighetsgränser är belägna och hur man får förändra fastighetsindelningen, bland annat genom avstyckning. De handlägger också förrättningar för att skapa rättigheter för att anlägga vägar och annan infrastruktur. Förrättningslantmätaren måste bland annat se till att fastigheten där man ska bygga hus får rätt till vatten, avlopp och anslutande väg.
En annan viktig arbetsuppgift är dialogen med markägare, byggföretag och kommuner.
– Det är kul att samarbeta och kommunicera med många olika människor med skilda kompetenser, säger Julia Carmesund som gått en treårig lantmäteriingenjörsutbildning vid Högskolan Väst i Trollhättan.
Julia har arbetat på Lantmäteriet i ett och ett halvt år.
– På Lantmäteriet får jag spännande möjligheter att utveckla mig i min yrkesroll. Genom att arbeta tillsammans kan vi dra nytta av varandras kompetenser. Vi arbetar också nära politiken och följer samhällsutvecklingen ur ett brett perspektiv. De beslut vi fattar får en stor påverkan på människors liv långt fram i tiden. Det är både intressant och givande att vara en del av den processen.

Lantmäteriet
• Vi har cirka 2 000 medarbetare på 50 orter.
• Huvudkontoret ligger i Gävle.
• Vi har kartlagt Sverige sedan 1628.
• Vi omsätter cirka 1 794 miljoner kronor per år.
• 70 procent av intäkterna kommer från avgifter och andra ersättningar, resten är anslagsfinansierade.
• Vi tillhör Näringsdepartementet.
• Lantmäteriet är sedan 2003 miljöcertifierat enligt ISO 14001.
www.lantmateriet.se
www.facebook.se/lantmateriet
www.linkedin.com

www.lantmateriet.se