Etikettarkiv: AI

Generativ AI, Data Fabric och Distributed Enterprise

Foto: Shutterstock

När analysföretaget Gartner presenterade de tolv viktigaste globala IT-trenderna inför 2022 präglades rapporteringen bland annat av samhällets starka digitaliseringstrend, hybridorganisationer, hyper­automatisering och nästa generations AI.

  1. Generativ AI
    AI som kan generera eget innehåll kan användas till att skriva mjukvarukod, accelerera läkemedelsutveckling eller utforma riktad marknadsföring. Gartner beräknar att generativ AI kommer att stå för 10 procent av all data som produceras i samhället 2025, mot idag mindre än en halv procent.

  2. Data Fabric
    Data fabric handlar om att integrera data mellan plattformar och användare. Därigenom genereras en skalbar arkitektur som kan minska den tekniska skulden och team som jobbar med data- och analytics. Data Fabric i kombination med inbyggd analys innebär att datahanteringskostnaderna kan minska med uppemot 70 procent.

  3. Distributed Enterprise
    Coronapandemin innebar på allvar startskottet för den nya generationens hybridorganisationer, där det traditionella kontorsarbetet kombineras med distansarbete. Enligt Gartner har hybridorganisationens framväxt stor påverkan på framtidens affärsmodeller, som framöver behöver omkonfigureras för att även omfatta distribuerade tjänster.

  4. Cloud native-plattformar
    Molnbyggda applikations­plattformar, så kallade Cloud native-plattformar, möjliggör skalbara och flexibla IT-funktioner som paketeras i tjänsteformat gentemot teknikutvecklare. Den här typen av plattformar kommer att utgöra basen för minst 95 procent av alla digitala initiativ 2025.

  5. Autonoma system
    Autonoma system är automatiserade fysiska system eller mjukvarusystem som lär sig av den miljö det befinner sig i och som dynamiskt kan modifiera sina egna algoritmer utifrån nya förhållanden. De kommer på sikt att bli allt vanligare i exempelvis drönare, robotar och tillverkande maskiner.

  6. Beslutsintelligens
    Beslutsintelligens är ett intelligent beslutsstöd med inbyggd förståelse för hur beslut fattas och hur resultat kan analyseras och förbättras med feedback. Under 2022 och 2023 tror Gartner att två tredjedelar av alla organisationer kommer att använda sig av beslutsintelligens.

  7. Modulära applikationer
    Arkitektur som baseras på modulära applikationer stöder snabba, säkra och effektiva applikationsändringar. Implementeringen av olika funktioner kan bli 80 procent effektivare med ett modulärt angreppssätt, enligt Gartner.

  8. Hyperautomatisering
    Hyperautomatisering innebär att en mängd processer identifieras, granskas och automatiseras. Enligt Gartner fokuserar världens mest högpresterande hyperautomatiseringsteam på att accelerera affärsprocessen, underlätta beslutsfattandet och att förbättra leveranskvaliteten.

  9. Dataskyddsteknik, privacy-enhancing computation
    Gartner förutspår att 60 procent av samtliga större organisationer kommer att använda dataskyddstekniker som skyddar känsliga data på hård- och mjukvarunivå 2025. En underliggande drivkraft, utöver att uppfylla lagkrav, är att bevara kundernas förtroende.

  10. Meshteknik för cybersäkerhet
    Arkitektur byggd på meshteknik för cybersäkerhet, CSMA, kan skapa en integrerad säkerhetsstruktur även när tillgångar och användare befinner sig på flera olika platser. Organisationer som använder sig av den typen av arkitektur för att integrera säkerhetsverktyg kan minska de ekonomiska effekterna av säkerhetsincidenter med uppemot 90 procent.

  11. Metoder för AI-teknik
    De 10 procent av företagen som etablerar de bästa metoderna för AI-teknik kommer att generera minst tre gånger mer värde från sina AI-insatser än de 90 procent av företagen som inte gör det. Så kommer det att se ut år 2025, enligt Gartner. En stark trend är därför metoder som gör
    AI-modellerna användbara.

  12. Total Experience, TX
    Nästa steg efter customer experience, CX, employee experience, EX, user experience, UX och multiexperience, MX, är total experience, TX.

Offentlig sektor behöver öka takten i sin AI-utveckling

Danica Kragic, robotforskare och professor på KTH.

Svenska företag är bra på att nyttja AI-teknologins möjligheter, men om Sverige ska vara en nation att räkna med i AI-sammanhang framöver behöver vi anstränga oss mer. Samtidigt behöver offentlig sekt­or ta viktiga steg för att komma i kapp med näringslivets AI-utveckling, enligt robotforskaren Danica Kragic, som utsetts till Årets AI-Svensk 2021.

– Jag har forskat på AI och dess möjligheter sedan 1997 och har kunnat följa AI:s utveckling genom åren. Möjligheterna att lagra och behandla stora mängder data har utvecklats väsentligt. AI har stor potential att effektivisera repetitiva uppgifter där man behandlar mycket data i strukturerad form, säger Danica Kragic, robotforskare och professor på KTH och chef för KTH:s Centrum för autonoma system. Hon är en av Sveriges ledande robotforskare och sitter även i styrelsen för Kungliga Vetenskaps­akademin.

Fordonsindustrin och sjukvården
Eftersom AI kan hantera betydligt större mängder data än en mänsklig hjärna, kan det även användas till att automatisera uppgifter som är för tidskrävande eller komplexa för människor. I sjukvården kan AI exempelvis användas till att på kort tid analysera 1 miljon röntgenbilder, vilket förstås skulle ta otroligt mycket tid i anspråk för en läkare.
– Ett svenskt företag som kommit långt i sin AI-användning är Scania, som loggar information om hur deras lastbilar körs och hur man kan minimera bränsleförbrukningen baserat på körstil och väderförhållanden. I bank- och finansbranschen kan AI användas för att identifiera avvikande transaktioner, och i sjukvården för att identifiera patienter med udda symtom, säger Danica Kragic.

”Kunskaps­överföringen mellan näringsliv och offentlig sektor behöver stärkas.”

Kan effektivisera offentlig sektor
Sverige har en lång tradition av framgångsrikt samarbete mellan näringsliv och akademi, vilket gynnat AI-utvecklingen. Offentlig sektor ligger dock i många fall långt efter näringslivet vad gäller AI-applikationer.
– Jag ser ett stort behov av disruptiva AI-applikationer som kan effektivisera, modernisera och på många sätt revolutionera verksamheten i offentlig sektor. Kunskaps­överföringen mellan näringsliv och offentlig sektor behöver stärkas, säger Danica Kragic.

Nyttja toppdoktoranderna
Hon anser att Sverige behöver satsa mer för att kunna fortsätta hävda sig globalt inom AI.
– Det finns flera jättefina initiativ, exempelvis från Wallenbergsstiftelsen, som utbildar 600 doktorander inom AI. Samtidigt är det viktigt att vi kan erbjuda dessa doktorander attraktiva karriärmöjligheter, annars lämnar de sannolikt Sverige på sikt. Svenska företag behöver bli bättre på att nyttja toppdoktorandernas fulla kompetens. Vi behöver helt enkelt anstränga oss mer och ständigt vara på tå genom att dela drivkraften hos de utvecklingsländer som kommit längre än oss i sin AI-utveckling, säger Danica Kragic.

”Jag tror på symbios mellan människa och robot”

Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson. Foto: Daniel Roos

Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson, säger lite skämtsamt att hennes fascination för artificiell intelligens och algoritmer bottnar i viss lathet.
– När något göromål är tråkigt försöker jag hitta sätt att automatisera det, roliga saker gör jag gärna för egen maskin.

Ericsson satsar närmare 40 miljarder kronor årligen på forskning och utveckling. Elena Fersman, som leder forskningen inom AI och även är adjungerad professor inom cyberfysiska system på KTH, började intressera sig för tekniken redan under studietiden. Då handlade det främst om genetiska algoritmer, en metod som till stor del liknar genetisk programmering.
– Med hjälp av AI-processer går det att imitera mänsklig intelligens eller naturens processer. Genom att lägga genetiska algoritmer i en jättekraftig processor kan du nästan snabbspola fram evolutionen vilket är väldigt spännande, det tycker jag fortfarande.

”5G-nätet är komplext och innehåller enorma mängder algoritmer”

AI nödvändigt för 5G
Ett skarpt fokus för hela Ericsson är 5G, nästa generations system för mobilkommunikation. Den utvecklingen går också hand i hand med bolagets AI-forskning.
– 5G-nätet är komplext och innehåller enorma mängder algoritmer. Det handlar om tusentals parametrar och extrema datamängder som systemet ska ta in och processa. Ingen människa kan styra ett så komplext system, det skulle inte fungera utan AI. På fem års sikt är syftet att de nya algoritmerna som tas fram ska kunna sättas i produktion väldigt snabbt. Dessa bygger vi med hjälp av konkreta case som vi tar fram tillsammans med våra kunder.
Ett sådant case handlar om förväntat underhåll av kundernas nätverk.
– Om näten inte servas i tid går nätverkskopplingarna ner och därmed även kundens drift. Redan idag kan vi utifrån data som vi läser av från noderna ta fram algoritmer som förutsäger underhållsbehovet mycket effektivt. På så vis går det att veta precis när det är dags att åka ut och serva noden, alternativt sköta servicen på distans. På sikt kanske utskickade drönare kommer att sköta underhållet, fast där är vi inte riktigt än. Men utvecklingen pågår för fullt.

Etiska aspekterna svårast
Den största utmaningen i dagens AI-utveckling, menar Elena Fersman, handlar mer om människa än om teknik.
– När är en människa fattar ett snabbt och felaktigt beslut kan man alltid gå tillbaka och säga att ”man gjorde felbedömning”. Men när det handlar om algoritmer som programmeras i förväg måste man också i förväg bestämma hur systemet ska agera i olika situationer. Det kommer att dyka upp obekväma frågeställningar, och det är här de etiska aspekterna kommer in. Att programmera och digitalisera är relativt lätt, men att bestämma och definiera regelverk kommer att bli svårt.

Framtida symbios
Framtidens AI-applikationer ser Elena Fersman som ett gynnsamt samarbete mellan människa och maskin.
– Vi har redan nu en massa hjälp av robotik och AI-algoritmer i vår vardag. Algoritmer är väldigt bra på beräkningar som kan användas till AI-lösningar för specificerade domäner. Vi människor är mycket bättre på mer odefinierade situationer. Maskinen kan hjälpa oss att bli bättre och vice versa. Jag tror på ett liv i lycklig symbios med framtidens robotar.

Kunskap om AI

Mer än hälften av it-akademikerna har ganska god, god eller mycket god kunskap om AI, artificiell intelligens.

Vilken kunskap har du om AI?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – It & Data genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av it/dataingenjörer och systemvetare 31 januari – 4 februari 2020. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Framtidens fordonsindustri är digital

Ödgärd Andersson, Chief Digital Officer på Volvo Cars. Foto: Volvo Cars
Ödgärd Andersson, Chief Digital Officer på Volvo Cars. Foto: Volvo Cars

Digitalisering, elektrifiering, mobilitetstjänster och autonom körning. Dessa är de stora trenderna i fordonsindustrin. Hela ekosystemet påverkas av digitaliseringen, från backend-system till det som slutligen möter konsumenten.

– De stora trenderna är elektrifiering, uppkoppling, autonom körning och mobilitet. Digitaliseringen löper som en röd tråd. Vi ser att våra kunder förväntar sig digitala lösningar som är smidiga att använda och fullt ut integrerade i deras digitala liv, säger Ödgärd Andersson, Chief Digital Officer på Volvo Cars, som leder företagets digitala omställning.
Ödgärd Andersson framhåller att det är svårt att säga exakt vilka tjänster som kommer att bli störst i framtiden. Det som är avgörande för fordonsindustrin är förmågan att agera snabbt och göra de uppdateringar som krävs. Ett exempel på en ny, digital lösning är den tjänst som Volvo Cars utvecklat för att prenumerera på bilen, istället för traditionellt ägarskap.
– Det innebär anpassningar av allt från vår hemsida till vår app och våra IT-system så att kunderna hittar vad de vill ha, kommer i kontakt med oss när de vill, får sin bil och till slut rätt räkning i slutet av månaden.

”För oss är alltid säkerheten det viktigaste”

AI driver förändring
AI-utvecklingen är en central kraft inom fordonsindustrins snabba förändring. Den påverkar inom många områden, såsom självkörande bilar, där intelligenta algoritmer innebär att vi kan processa den enorma mängd data som samlas via sensorer i bilarna. AI möjliggör också en mer personlig anpassning av bilen, till exempel med en självlärande digital assistent. Dessutom kan tekniken användas för att effektivisera allt från produktion till logistik. Vi har egentligen bara skrapat på ytan av vad vi kommer kunna använda tekniken till.
– För oss är alltid säkerheten det viktigaste. Vi ser självkörande bilar som nästa steg i att öka säkerheten. Det händer redan idag genom att bilar får fler funktioner som stödjer och avlastar förare i svåra situationer, och kommer att byggas på tills bilen blir fullt självkörande i fler och fler trafiksituationer.

Digitala kompetenser
Kompetensförsörjningen är en utmaning för branschen. Många fordonsföretag är på en resa mot att bli mjukvarubolag, där alla moderna digitala kompetenser är centrala för framgång. Företag som vill gå i bräschen måste locka de främsta talangerna, som kan driva digitaliseringsprocessen, med nya kreativa arbetssätt och lösningar.
– Vi behöver stärka oss och förnya inom många områden för att lyckas med vår ambition – allt från AI och analytics till User Experience, app- och webbutveckling såväl som utveckling av embedded-mjukvara för bilen, berättar Ödgärd Andersson.
Volvo Cars hamnar på en topposition i Framtidens Karriär – It & Datas undersökning om vilka företag som it-specialister helst vill arbeta för. Varför är branschen så populär?
– Jag tror att många ser chansen att vara med och skapa stor förändring och påverka inte bara Volvo utan faktiskt hela samhället. Att vara med om branschens resa från traditionella produkter med förbränningsmotorer till att bli elektrifierade, digitala produkter och tjänster skapade av mjukvara är den perfekta möjligheten att just påverka, och det är väldigt spännande.

Framtidsperspektiv på svenska myndigheter

Daniel O Andersson, it-utvecklingschef på Pensionsmyndigheten. Foto: Gonzalo Irigoyen
Daniel O Andersson, it-utvecklingschef på Pensionsmyndigheten. Foto: Gonzalo Irigoyen

Våra liv blir alltmer digitala och människor förväntar sig sömlösa, effektiva och omedelbara digitala tjänster, alldeles oavsett vilken sektor det handlar om. För svenska myndigheter gäller det att hålla jämna steg och samtidigt förutse framtida behov.

– På Pensionsmyndigheten ligger framtidsfrågorna i verksamhetens natur, och det är en självklarhet att ha örat mot rälsen och ta fram de mest kundrelevanta och långsiktiga tjänsterna. Vi har ju ett generations­perspektiv som sträcker sig hundra år fram i tiden. Men att jobba med ett framtids­perspektiv är viktigt för alla svenska myndigheter och något som de flesta är mitt uppe i, säger Daniel O Andersson, it-utvecklingschef på Pensionsmyndigheten.

Neutrala lösningar som motvikt
I arbetet med att spana in i framtiden spelar AI en allt viktigare roll. På Pensionsmyndigheten används AI idag framför allt till analyser av data, men på sikt kan den artificiella intelligensen komma att få mer av en rådgivande och beslutsfattande roll. I takt med att AI får en viktigare funktion även hos kommersiella aktörer kan myndigheters användning av AI-teknologin få stor betydelse för medborgarna.
– Det är många krafter i omlopp i det digitala samhället, som försöker att styra hur vi lever våra liv. Myndigheter kan agera som en motvikt och erbjuda neutrala lösningar, som är fria från kommersiella och andra intressen. Vi är en viktig kugge i det digitala samhället, menar Daniel O Andersson.

”Pensionsmyndigheten har it i den absoluta framkanten”

Cybersäkerhet skyddar data
Cybersäkerhet är i ständigt fokus för myndigheter, som måste skydda såväl medborgarnas känsliga personliga data som samhället i stort. Det är en utmaning att skapa lättillgängliga och effektiva tjänster, som ofta ska kunna synkroniseras med andra myndigheters digitala system, och samtidigt värna säkerhet och integritet. Det sker ett nära samarbete mellan myndigheter för att hitta gemensamma lösningar, bland annat genom forum som samverkansprogrammet eSam och Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Men varje myndighet har samtidigt sin egen verksamhet att ta hänsyn till.

Autonomi mot helhetslösningar
– Ibland står behoven av autonomi hos den egna myndigheten i kontrast till helhets­lösningar mellan myndigheter. Medborgarna förväntar sig en kundresa som är sömlös, snabb och effektiv och det gäller för oss att hitta lösningar som fyller alla krav, säger han.
Daniel O Andersson, som själv har en bakgrund i den privata sektorn, vill krossa myten att it i statlig sektor skulle vara tungrott eller omodernt.
– Pensionsmyndigheten har it i den absoluta framkanten. Vi har ett oerhört agilt, kunddrivet arbetssätt, inom såväl it som affärsutveckling. Detta är nyckeln till de mest kundrelevanta framtidslösningarna.

Digital transformation gör nya arbetssätt möjliga

Katrin Westling Palm, GD för Skatteverket. Foto: Fialotta Bratt
Katrin Westling Palm, GD för Skatteverket. Foto: Fialotta Bratt

Katrin Westling Palm, generaldirektör för Skatteverket, har jobbat 35 år inom staten och sett förändringsprocesser komma och gå.
– Den största och mest omvälvande transformationen är den pågående digitaliseringen och införandet av AI-stöd i statsförvaltningen.

Det har gått 35 år sedan Katrin Westling Palm började sin yrkesbana inom statsförvaltningen. Det var en tid då datorn lyste med sin frånvaro på de flesta kontor och mobiltelefonen knappt var påtänkt. Sedan dess har det hänt en hel del.
– Det har varit många olika förändringsvågor genom åren men digitaliseringen är en större transformation eftersom den inte bara rör teknik utan även påverkar kommunikation, affärsmodeller och beteenden.

Skapa effektiva processer
Utredning, utveckling och förändring har löpt som en röd tråd genom hennes olika uppdrag och vid sidan av tjänsten som generaldirektör är Katrin Westling Palm bland annat ordförande för eSam, ett frivilligt samarbete mellan 23 myndigheter och Sveriges Kommuner och Regioner.
– Det övergripande syftet är att tillvarata digitaliseringens möjligheter med sikte på att underlätta för privatpersoner och företag. I grunden handlar det om att skapa säkra och effektiva processer och att använda gemensamma resurser på ett effektivt sätt. Sverige har tidigare inte haft någon samordnande myndighet för dessa frågor, nu finns Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, och vi har därför anpassat eSams verksamhet utifrån det.

Implementera nya arbetssätt
Den digitala transformationen är viktig för de statliga myndigheterna, inte minst för att den skapar både möjligheter och medel för ett helt nytt arbetssätt.
– I Skatteverket försöker vi hitta lösningar som gör det möjligt att med hjälp av API:er flytta vår verksamhet in i kundens miljö. Det kan till exempel handla om att utveckla digitala komponenter så att redovisningsföretag kan bygga in skatteregelverken i sina redovisningssystem vilket ökar förutsättningarna för att deras arbete blir rätt redan från början.

”Juridik och teknik måste gå hand i hand”

Stor potential för AI
När det gäller användandet av AI i statsförvaltningens processer finns det än så länge bara ett fåtal exempel.
– Men tekniken kommer starkt! Det finns en stor potential för AI vad gäller automatisering och hur vi ska kunna förutse olika behov, förebygga fel, bekämpa fusk och öka rättssäkerhet.
Den stora utmaningen när det kommer till AI-lösningar menar hon ligger mer på det mänskliga planet än på det rent tekniska.
– Juridik och teknik måste gå hand i hand. Att kunna ge mer individanpassad service kräver att vi vet lite mer om personen samtidigt som den personliga integriteten är oerhört viktig. För att motverka fusk och brottslighet måste vi kunna utbyta information myndigheter emellan, här har det skett en del regeländringar på senare år men fler behövs.

Utvecklingsmöjligheter inom staten
I Framtidens Karriär – It & Datas undersökning från januari 2019 hamnade Skatteverket i topp på frågan om vilken statlig myndighet som yrkesverksamma inom data- och it-sektorn ansåg låg långt framme inom it och digitalisering.
– Skatteverket liksom många andra myndigheter har stort fokus på it-frågorna. Vi har fördelen av att vårt arbete syns, inte minst i form av handfasta tjänster på vår hemsida. Medborgarna kan själva se utvecklingen, inte minst när det är dags att deklarera.
Systemvetare, dataingenjörer och andra it-specialister tillhör de yrkesgrupper som är högvilt på arbetsmarknaden. Karin Westling Palm vill gärna slå ett slag för jobben inom statsförvaltningen.
– Många myndigheter håller på med stora digitala förändringar vilket innebär stora utvecklingsmöjligheter både på längden och bredden, inte minst inom teknikområdet. Om man liksom jag trivs med att arbeta i en verksamhet där det man gör kommer till nytta för många i samhället är statsförvaltningen i allmänhet, och Skatteverket i synnerhet, rätt plats!


Skapar förutsättningar för digitalisering

eSams medlemmar driver utvecklingsintitiativ i samverkan för att underlätta för privatpersoner och företag i olika livshändelser och för att underlätta medlemmarnas egen digitala transformation och effektivisering.

Medlemmarna bemannar också olika grupperingar som arbetar för att skapa goda förutsättningar för digitaliseringen. eSam samlar kompetenser inom komplexa och gemensamma områden för att ta fram till exempel vägledningar och annat stöd som skapar nytta för medlemmarna.

eSam består av 27 myndigheter och Sveriges Kommuner och Regioner:


• Arbetsförmedlingen
• Boverket
• Bolagsverket
• Centrala studiestödsnämnden
• Domstolsverket
• eHälsomyndigheten
• Försäkringskassan
• Jordbruksverket
• Kriminalvården
• Kronofogdemyndigheten
• Lantmäteriet
• Migrationsverket
• Naturvårdsverket
• Pensionsmyndigheten
• Polisen
• Riksarkivet
• Sida
• Skatteverket
• Skolverket
• Sveriges Kommuner och Regioner
• Statens servicecenter
• Statens tjänstepensionsverk
• Statistiska centralbyrån
• Tillväxtverket
• Trafikverket
• Transportstyrelsen
• Tullverket
• Universitets- och högskolerådet

Användnings­områdena för AI

Vilka är de viktigaste användningsområdena för AI, artificiell intelligens? De viktigaste användningsområdena exemplifieras med bearbetning av stora datamängder, som diagnosstöd inom sjukvården och för bild- och mönsterigenkänning.

AI är en samlingsterm för datasystem som kan känna av sin omgivning, tänka, lära sig och vidta åtgärder. Vi har frågat ett slumpmässigt urval av dataingenjörer och systemvetare vilka användningsområden de anser vara de viktigaste för AI.

Bearbetning av stora datamängder
Mer än en tredjedel av de tillfrågade anser att AI främst kan ersätta människor med enformiga arbetsuppgifter. Det kan vara datainsamling och analys från stora dataunderlag där människor får svårt att se sammanhang. Man ser också att misstag kan undvikas som beror på den mänskliga faktorn och det kan bli en effektivisering och stöd på ett samhällsnyttigt sätt. Människan får istället controlleruppgifter.

Sjukvård, bild- och mönsterigenkänning
AI kan vara ett ovärderligt diagnosstöd inom sjukvården, till exempel vid analyser av prov och förslag på behandlingar. Appar som kan avläsa behov och psykiska tillstånd leder till en behovsdriven sjukvård.
Möjligheten att se mönster och analysera avvikelser för att ge förslag eller varningar är också områden för framtiden. Bildigenkänning och brottsmönster kan vara till hjälp för polisen.
Ett annat område är dataanalyser som kan ligga till grund för olika beslut.

I olika branscher
AI kan även användas inom transportnäringen, trafikplanering, väderprognoser, klimat och miljö i framtiden.
Utbildning är ytterligare ett område som nämns i undersökningen. Det kan fungera som ett objektivt kontrollverktyg för att upptäcka fusk. Man ser även att en individanpassad skola kan skapas.
Man bör dock komma ihåg att det är artificiellt och inte intelligent.

Användningsområden


1. Bearbetning av stora datamängder
2. Inom hälso- och sjukvård
3. Bild- och mönsterigenkänning
4. Beslutsstöd och analys
5. Utbildning

Om undersökningen

Framtidens Karriär – It & Data genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av it/dataingenjörer och systemvetare 31 januari – 4 februari 2020. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Enormt digitalt förändringstryck i banksektorn

Stephan Erne, CDO på Handelsbanken.
Stephan Erne, CDO på Handelsbanken.

I banksektorns affärs- och verksamhetsutveckling fyller it en nyckelfunktion. Det digitala förändringstrycket i banksektorn är enormt just nu och behovet av att fortsätta investera i säker och kundanpassad finansiell it-infrastruktur visar inga tecken på att avta framöver, snarare tvärtom.

– Eftersom banksektorn levererar tjänster snarare än fysiska produkter så är it självklart en otroligt viktig del av vår verksamhet. Merparten av kundupplevelsen är numera digital, vilket innebär att de som designar bankernas digitala tjänster befinner sig mycket nära såväl kärnaffären som kunderna, säger Stephan Erne, CDO på Handelsbanken.
En stor del av banksektorns värdekedja är digital, vilket innebär att behovet av att dels underhålla och uppdatera befintliga system, dels investera i ny it-infrastruktur, är stort. Flera faktorer driver på bankernas it-investeringar: teknologisk utveckling, nya kundbehov, regulatoriska krav och förstås även interna krav på effektivisering och en genomgående hög säkerhetsnivå.

”Digitaliseringen har förändrat hotbilden gentemot bankerna”

Stor potential för AI
– Eftersom banksektorn är tekniktung och hanterar mycket data finns det naturligtvis en stor potential för teknologier som AI och robotics. Många banker implementerar dessa tekniker för att exempelvis förbättra kundupplevelsen eller stödja sina medarbetare Vi har bland annat använt AI för att effektivisera arbetet för medarbetarna på bankkontoren ute i landet, säger Stephan Erne.
Han betonar att teknologiutvecklingen inte bara påverkar bankernas tjänsteutbud. It har även stora effekter på bankernas arbetssätt och samlade verksamhet. En fråga som av naturliga skäl står högt på agendan hos bankerna är förstås it-säkerhet.

I framkant inom cyber security
– Digitaliseringen har förändrat hotbilden gentemot bankerna, och gjort oss mer sårbara – samtidigt som den öppnar upp nya möjligheter. Att ligga i framkant med cyber securityarbetet är viktigt för samtliga banker. Säkerhetsspecialister är en av de mest efterfrågade kompetenserna i banksektorn, säger Stephan Erne.
Utöver it-säkerhetsexperter efterfrågar banksektorn även programmerare, it-arkitekter, AI-specialister och generellt sett it-akademiker som kombinerar ett tekniskt utvecklingsperspektiv med ett affärsutvecklings- och kundperspektiv.
– För it-specialister som vill arbeta i en bransch som erbjuder samhällskritiska tjänster, transformeras i rasande fart, och investerar mycket i it-utveckling även framöver, har banksektorn mycket att erbjuda, säger Stephan Erne.

Cyberhot ökar i digitaliserat samhälle

Ellen Grev, chef för Saabs affärsenhet Cyber Security. Foto: Johan Marklund
Ellen Grev, chef för Saabs affärsenhet Cyber Security. Foto: Johan Marklund

Sverige ligger i framkant när det gäller att digitalisera och är bra på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Men det finns en eftersläpning vad beträffar säkerheten.

Vi måste stänga gapet mellan den snabba digitala utvecklingen och den växande hotbilden. Detta borde vara ett absolut krav och en topprioritet när man utvecklar nya digitala lösningar, säger Ellen Grev, chef för Saabs affärsenhet Cyber Security, som är ledande inom utvecklingen av cyberskydd.

Aggressiva attacker i gråzon
– Cyberhoten mot Sverige ökar och alla samhällssektorer är utsatta. Idag handlar försvaret av Sverige inte bara om att skydda landets territoriella gränser utan också de digitala gränserna och tillgångarna. Vi måste värna om Sveriges digitala suveränitet, säger Ellen Grev.
Det finns flera typer av attacker, som mestadels sker i en så kallad gråzon, där attackerna är aggressiva och fientliga. Ofta är de statsunderstödda, med syftet att stjäla information, kunskap och innovationer. Sabotage för att skada förtroendet för landet eller enskilda företag är också förekommande liksom spridande av desinformation. Det kan bli enormt kostsamt att reparera skadorna efter en cyberattack och i värsta fall kan kritiska samhällsfunktioner slås ut helt.

AI hanterar stora datamängder
Artificiell intelligens, AI, kan vara ett effektivt verktyg i arbetet med cybersäkerhet och rent generellt för att sortera de stora datamängder som genereras dagligen. På Saabs affärsenhet Cyber Security utvecklas AI bland annat för att dra slutsatser om mönster och avvikelser i stora datamängder.
– AI är oöverträffat på att hantera stora datamängder och kan användas för att upptäcka och analysera hot och för att filtrera vad som är verkligen är ett hot och inte bara brus. Då kan människor fokusera på de riktiga hoten, så att vi använder den mänskliga kompetensen där den gör mest nytta, förklarar Ellen Grev.

Data som råvara
– Det handlar inte bara om att kunna skydda vår digitala värld utan också att dra nytta av den och datan som den genererar. Sverige ligger generellt i framkant och har stor innovationskraft, trots att vi är ett litet land. Vi har tagit vara på resurserna och har hög kompetens och utbildningsnivå, säger Ellen Grev.
– Nu och framöver kommer data att vara en viktig resurs. Det är råvara för framtidens innovationer och förmågor, nya jobb och ny kompetens. Vi behöver se till att behålla den råvaran i Sverige och inte låta den hamna hos utländska moln- och it-leverantörer.

Kompetensbrist inom cybersäkerhet
Hon framhåller att det idag råder stor kompetensbrist i Sverige inom cybersäkerhet och det krävs skarpa ingenjörer och it-specialister inom cybersäkerhetsområdet, personer med en bredd och olika erfarenheter.
– Det är en utmaning i hela landet att hitta rätt kompetens. Detta är ett snabbt växande område, där drivkraft och intresse är nog så viktiga som formell kompetens, så det finns stora möjligheter till en spännande karriär, avslutar Ellen Grev.