Etikettarkiv: Artificiell intelligens

Offentlig sektor behöver öka takten i sin AI-utveckling

Danica Kragic, robotforskare och professor på KTH.

Svenska företag är bra på att nyttja AI-teknologins möjligheter, men om Sverige ska vara en nation att räkna med i AI-sammanhang framöver behöver vi anstränga oss mer. Samtidigt behöver offentlig sekt­or ta viktiga steg för att komma i kapp med näringslivets AI-utveckling, enligt robotforskaren Danica Kragic, som utsetts till Årets AI-Svensk 2021.

– Jag har forskat på AI och dess möjligheter sedan 1997 och har kunnat följa AI:s utveckling genom åren. Möjligheterna att lagra och behandla stora mängder data har utvecklats väsentligt. AI har stor potential att effektivisera repetitiva uppgifter där man behandlar mycket data i strukturerad form, säger Danica Kragic, robotforskare och professor på KTH och chef för KTH:s Centrum för autonoma system. Hon är en av Sveriges ledande robotforskare och sitter även i styrelsen för Kungliga Vetenskaps­akademin.

Fordonsindustrin och sjukvården
Eftersom AI kan hantera betydligt större mängder data än en mänsklig hjärna, kan det även användas till att automatisera uppgifter som är för tidskrävande eller komplexa för människor. I sjukvården kan AI exempelvis användas till att på kort tid analysera 1 miljon röntgenbilder, vilket förstås skulle ta otroligt mycket tid i anspråk för en läkare.
– Ett svenskt företag som kommit långt i sin AI-användning är Scania, som loggar information om hur deras lastbilar körs och hur man kan minimera bränsleförbrukningen baserat på körstil och väderförhållanden. I bank- och finansbranschen kan AI användas för att identifiera avvikande transaktioner, och i sjukvården för att identifiera patienter med udda symtom, säger Danica Kragic.

”Kunskaps­överföringen mellan näringsliv och offentlig sektor behöver stärkas.”

Kan effektivisera offentlig sektor
Sverige har en lång tradition av framgångsrikt samarbete mellan näringsliv och akademi, vilket gynnat AI-utvecklingen. Offentlig sektor ligger dock i många fall långt efter näringslivet vad gäller AI-applikationer.
– Jag ser ett stort behov av disruptiva AI-applikationer som kan effektivisera, modernisera och på många sätt revolutionera verksamheten i offentlig sektor. Kunskaps­överföringen mellan näringsliv och offentlig sektor behöver stärkas, säger Danica Kragic.

Nyttja toppdoktoranderna
Hon anser att Sverige behöver satsa mer för att kunna fortsätta hävda sig globalt inom AI.
– Det finns flera jättefina initiativ, exempelvis från Wallenbergsstiftelsen, som utbildar 600 doktorander inom AI. Samtidigt är det viktigt att vi kan erbjuda dessa doktorander attraktiva karriärmöjligheter, annars lämnar de sannolikt Sverige på sikt. Svenska företag behöver bli bättre på att nyttja toppdoktorandernas fulla kompetens. Vi behöver helt enkelt anstränga oss mer och ständigt vara på tå genom att dela drivkraften hos de utvecklingsländer som kommit längre än oss i sin AI-utveckling, säger Danica Kragic.

Automatiserar med robotiseringslösningar och AI

Peter Book, it-direktör på Transportstyrelsen. Foto: Transportstyrelsen

Många myndigheter befinner sig just nu i en intensiv verksamhetsförändring med it i fokus. Målet är en ökad effektivitet och servicegrad samt att ge medarbetarna möjlighet att fokusera på mer komplexa arbetsuppgifter och ärenden.

Kompetensförsörjningen inom it är verksamhetskritisk och möjligheterna många för it-specialister som vill vara delaktiga i myndigheternas digitala utveckling.
– Medborgare och företag ställer höga krav på myndigheternas tillgänglighet och service­grad, vilket bidrar till att accelerera digitaliseringstakten. Ett av myndigheternas mål är också att erbjuda säkra digitala lösningar som möter samhällets behov, vilket ytterst handlar om att leva upp till förväntningarna på en modern myndighet, säger Peter Book, it-direktör på Transportstyrelsen. Han har arbetat som konsultchef och vd inom flera konsultbolag, varit it-direktör på Karolinska institutet och är sedan drygt tre år tillbaka it-direktör på Transportstyrelsen.

Robotisering och AI
Transportstyrelsen är en myndighet som hanterar stora mängder data och register, bland annat på fordon och körkort. Många ärendeflöden lämpar sig väl för automatisering, vilket skett successivt sedan myndigheten bildades 2009. Allt fler pappersbaserade utskick blir digitala vilket är positivt ur ett hållbarhets- såväl som ett ekonomiskt perspektiv. Nu befinner sig Transportstyrelsen och många andra myndigheter också på tröskeln till att börja implementera robotiseringslösningar som kan automatisera ännu flera av myndighetens mer frekventa ärendeflöden. Även områden inom AI som chat­botar och stöd för analys av stora data­mängder är områden i fokus för en möjlig framtida implementering.

”När man arbetar med it på en myndighet hamnar man i verksamhetsutvecklingens absoluta mittpunkt.”

Säkerhetsfrågan i fokus
Digitaliseringsutvecklingen innebär också att säkerhetsfrågan hamnar i fokus. För Transportstyrelsen handlar det om att hitta rätt balans mellan att erbjuda en hög tillgänglighet till data som medborgare, företag och myndighet behöver ta del av, och att hantera skyddsvärd information på ett korrekt sätt. En viktig del av myndighetens informationssäkerhetsarbete handlar därför om att löpande utbilda samtliga medarbetare och konsulter i informationssäkerhet.

Kompetensförsörjningen
– Kompetensförsörjningen, inte minst inom it, är en av myndigheternas absolut största utmaningar. It-verksamheten blir allt mer strategisk och integrerad i myndigheternas kärnverksamhet och utveckling, vilket innebär att kompetensbehovet ökar, säger Peter Book.
De kompetenser som står högst i kurs just nu är systemutvecklare, säkerhetsspecialister, dataanalytiker samt specialister inom infrastruktur och kommunikation.
– När man arbetar med it på en myndighet hamnar man i verksamhetsutvecklingens absoluta mittpunkt. Våra it-medarbetare har en mycket nära samverkan med våra verksamhetsspecialister. Tillsammans bidrar de dagligen med samhällsnytta och får samtidigt bidra till en utveckling som sätter tonen för vår framtida verksamhet, säger Peter Book.

AI, säkerhet och machine learning viktigaste trenderna

Foto: Shutterstock

AI, artificiell intelligens, är den trend som får störst betydelse för den framtida digitaliseringen, tillsammans med säkerhet, machine learning och molntjänster.

Vilka trender inom it och digitalisering anser du kommer få störst betydelse för utvecklingen framöver i Sverige? Den frågan har ett slumpmässigt urval av dataingenjörer och data- och systemvetare svarat på.

Artificiell intelligens och säkerhet
De flesta av de tillfrågade svarade AI som den viktigaste trenden som får störst betydelse. Även datasäkerhet och databehandling låg högt på listan.
”Bristande förståelse hos kunder och anställda, blandade konsultbolag som står för servrar och infrastruktur leder till säkerhetsrisker.”
Även machine learning, som är en del inom AI, ses som en betydelsefull trend.

”Machine learning inom AI är en betydelsefull trend.”

Molntjänster och IoT
Säkra molntjänster behövs för framtiden och man ser behovet av en stark utveckling, exempelvis för myndigheter.
Internet of Things, IoT, är en annan viktig trend många tror på. IoT i samhället tillsammans med en kombination av artificiell intelligens och machine learning.
Automatisering – effektivisera personalen genom att automatisera manuella processer.
Några nämner också distansarbete som en framtida trend i spåren av coronapandemin. Då behövs bättre teknik i och med att fler högutbildade flyttar längre från tätorter.
Även 5G och Blockchain nämns som stora viktiga trender.

Betydelsefulla trender inom it och digitalisering
  1. AI, artificiell intelligens
  2. Data- och informationssäkerhet
  3. Machine learning
  4. Molntjänster
  5. IoT, Internet of Things
  6. Automatisering
  7. Distansarbete
  8. 5G
  9. Blockchain
Om undersökningen:

Framtidens Karriär – It & Data genomförde undersökningen mot ett slumpmässigt urval av dataingenjörer och data- och systemvetare 10–13 februari 2021. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Brister i skyddet mot dataintrång och AI:s betydelse

Foto: Shutterstock

En klar majoritet av vår målgrupp anser att det finns brister i skyddet mot dataintrång och informationsstölder hos statliga myndigheter och stora företag.

Endast 18 procent anser att statliga myndigheter och stora företag är väl eller mycket väl skyddade. Att AI och automatisering kommer att ha en stor betydelse för framtidens it- och digitaliseringslösningar är däremot nästan alla överens om.

Hur väl skyddade anser du att statliga myndigheter och stora företag är mot dataintrång och informationsstölder?
Vilken betydelse kommer AI och automatisering ha i framtidens it- och digitaliseringslösningar?
Om undersökningen:

Framtidens Karriär – It & Data genomförde undersökningen mot ett slumpmässigt urval av dataingenjörer och data- och systemvetare 10–13 februari 2021. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Hyperautomation, distribuerade moln och robust AI-teknik

Foto: Shutterstock

När analysföretaget Gartner presenterade de nio viktigaste globala it-trenderna för 2021 präglas de förstås av covid-19 och de stora förändringar pandemin inneburit för hela samhället. Några av årets främsta trender är hyperautomation, platsoberoende och robust AI-teknik.

  1. Det beteendestyrda nätet
    Det beteendestyrda nätet fångar upp och samlar digitala ”fotspår” – data som människor lämnar efter sig online. Datan kan bland annat användas för att påverka människors beteende. Framöver kommer allt mer data att samlas in via de digitala fotspåren. Tekniken som används för att dra slutsatser av datamängderna utvecklas också snabbt, en trend som medför etiska dilemman.
  2. Den digitala totalupplevelsen
    Den digitala totalupplevelsen kombinerar discipliner som kundupplevelse, användarupplevelser och medarbetares upplevelser, och länkar samman dem för att kunna erbjuda en bättre användarupplevelse. Det ger organisationer en möjlighet att stärka sina konkurrensfördelar.
  3. Hyperautomation
    Den starka automatiseringstrenden utvecklas till hyperautomation, vilket innebär att företag strävar efter att maximera sin automatiseringsgrad genom att använda verktyg som AI och machine learning. Enligt Gartner är hyperautomation nyckeln till såväl ökad effektivitet som ökad motståndskraft för organisationer.
  4. Robust AI-teknik
    AI-projekt misslyckas ofta på grund av problem med underhåll, skalbarhet och styrning. En robust AI-teknikstrategi underlättar AI-modellernas tillförlitlighet och maximerar värdet av de AI-investeringar som görs. Utan en robust AI-teknik kommer de flesta organisationer att misslyckas med att flytta AI-projekt från prototyp till fullskalig produktion.
  5. Intelligenta modulbaserade it-infrastrukturer
    Många organisationer har på senare år fokuserat mycket på att öka sin effektivitet, vilket ökade deras sårbarhet när coronapandemin kom och ställde krav på en snabb omställning. Nu krävs en modulbaserad it-arkitektur som möjliggör bättre åtkomst till information, och som kan förändras och svara snabbare när snabba omställningar krävs.
  6. Cybersäkerhetsnät
    Cybersäkerhetsnät gör det möjligt för personer att säkert komma åt och använda alla digitala tillgångar med en hög säkerhetsnivå, oavsett var de befinner sig. När organisationer accelererar sin digitalisering måste säkerheten hålla jämna steg med den snabba förändringen. Cybersäkerhetsnät möjliggör en säkerhetsmodell som behåller plasticiteten som krävs för att fungera under nuvarande förhållanden, och erbjuder säkerhet utan att hindra företagets tillväxt.
  7. Platsoberoende verksamhet
    Platsoberoende verksamhet är en it-verksamhetsmodell som gör det möjligt för medarbetare att arbeta på ett säkert och effektivt sätt, oavsett var de befinner sig. Att tillhandahålla en sömlös och skalbar digital upplevelse kräver förändringar i teknikinfrastrukturen, hanteringsmetoder, säkerhets- och styrningspolicys och modeller för medarbetar- och kundengagemang.
  8. Distribuerade moln
    Ett distribuerat filsystem för moln ger offentliga molnalternativ till olika fysiska platser. De gör att kunderna kan dra nytta av det offentliga molnet och undvika dyra och komplicerade privata molnlösningar. Den här typen av lösningar kommer att bli vanligare under 2021.
  9. Integritetshöjande it
    Allt fler organisationer efterfrågar möjligheten för medarbetare att dela data med varandra på ett säkert sätt i potentiellt osäkra miljöer. Fler lösningar som möjliggör det kommer att dyka upp under 2021, enligt Gartner.

”Jag tror på symbios mellan människa och robot”

Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson. Foto: Daniel Roos

Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson, säger lite skämtsamt att hennes fascination för artificiell intelligens och algoritmer bottnar i viss lathet.
– När något göromål är tråkigt försöker jag hitta sätt att automatisera det, roliga saker gör jag gärna för egen maskin.

Ericsson satsar närmare 40 miljarder kronor årligen på forskning och utveckling. Elena Fersman, som leder forskningen inom AI och även är adjungerad professor inom cyberfysiska system på KTH, började intressera sig för tekniken redan under studietiden. Då handlade det främst om genetiska algoritmer, en metod som till stor del liknar genetisk programmering.
– Med hjälp av AI-processer går det att imitera mänsklig intelligens eller naturens processer. Genom att lägga genetiska algoritmer i en jättekraftig processor kan du nästan snabbspola fram evolutionen vilket är väldigt spännande, det tycker jag fortfarande.

”5G-nätet är komplext och innehåller enorma mängder algoritmer”

AI nödvändigt för 5G
Ett skarpt fokus för hela Ericsson är 5G, nästa generations system för mobilkommunikation. Den utvecklingen går också hand i hand med bolagets AI-forskning.
– 5G-nätet är komplext och innehåller enorma mängder algoritmer. Det handlar om tusentals parametrar och extrema datamängder som systemet ska ta in och processa. Ingen människa kan styra ett så komplext system, det skulle inte fungera utan AI. På fem års sikt är syftet att de nya algoritmerna som tas fram ska kunna sättas i produktion väldigt snabbt. Dessa bygger vi med hjälp av konkreta case som vi tar fram tillsammans med våra kunder.
Ett sådant case handlar om förväntat underhåll av kundernas nätverk.
– Om näten inte servas i tid går nätverkskopplingarna ner och därmed även kundens drift. Redan idag kan vi utifrån data som vi läser av från noderna ta fram algoritmer som förutsäger underhållsbehovet mycket effektivt. På så vis går det att veta precis när det är dags att åka ut och serva noden, alternativt sköta servicen på distans. På sikt kanske utskickade drönare kommer att sköta underhållet, fast där är vi inte riktigt än. Men utvecklingen pågår för fullt.

Etiska aspekterna svårast
Den största utmaningen i dagens AI-utveckling, menar Elena Fersman, handlar mer om människa än om teknik.
– När är en människa fattar ett snabbt och felaktigt beslut kan man alltid gå tillbaka och säga att ”man gjorde felbedömning”. Men när det handlar om algoritmer som programmeras i förväg måste man också i förväg bestämma hur systemet ska agera i olika situationer. Det kommer att dyka upp obekväma frågeställningar, och det är här de etiska aspekterna kommer in. Att programmera och digitalisera är relativt lätt, men att bestämma och definiera regelverk kommer att bli svårt.

Framtida symbios
Framtidens AI-applikationer ser Elena Fersman som ett gynnsamt samarbete mellan människa och maskin.
– Vi har redan nu en massa hjälp av robotik och AI-algoritmer i vår vardag. Algoritmer är väldigt bra på beräkningar som kan användas till AI-lösningar för specificerade domäner. Vi människor är mycket bättre på mer odefinierade situationer. Maskinen kan hjälpa oss att bli bättre och vice versa. Jag tror på ett liv i lycklig symbios med framtidens robotar.

Kunskap om AI

Mer än hälften av it-akademikerna har ganska god, god eller mycket god kunskap om AI, artificiell intelligens.

Vilken kunskap har du om AI?
Om undersökningen

Framtidens Karriär – It & Data genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av it/dataingenjörer och systemvetare 31 januari – 4 februari 2020. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.

Framtidsperspektiv på svenska myndigheter

Daniel O Andersson, it-utvecklingschef på Pensionsmyndigheten. Foto: Gonzalo Irigoyen
Daniel O Andersson, it-utvecklingschef på Pensionsmyndigheten. Foto: Gonzalo Irigoyen

Våra liv blir alltmer digitala och människor förväntar sig sömlösa, effektiva och omedelbara digitala tjänster, alldeles oavsett vilken sektor det handlar om. För svenska myndigheter gäller det att hålla jämna steg och samtidigt förutse framtida behov.

– På Pensionsmyndigheten ligger framtidsfrågorna i verksamhetens natur, och det är en självklarhet att ha örat mot rälsen och ta fram de mest kundrelevanta och långsiktiga tjänsterna. Vi har ju ett generations­perspektiv som sträcker sig hundra år fram i tiden. Men att jobba med ett framtids­perspektiv är viktigt för alla svenska myndigheter och något som de flesta är mitt uppe i, säger Daniel O Andersson, it-utvecklingschef på Pensionsmyndigheten.

Neutrala lösningar som motvikt
I arbetet med att spana in i framtiden spelar AI en allt viktigare roll. På Pensionsmyndigheten används AI idag framför allt till analyser av data, men på sikt kan den artificiella intelligensen komma att få mer av en rådgivande och beslutsfattande roll. I takt med att AI får en viktigare funktion även hos kommersiella aktörer kan myndigheters användning av AI-teknologin få stor betydelse för medborgarna.
– Det är många krafter i omlopp i det digitala samhället, som försöker att styra hur vi lever våra liv. Myndigheter kan agera som en motvikt och erbjuda neutrala lösningar, som är fria från kommersiella och andra intressen. Vi är en viktig kugge i det digitala samhället, menar Daniel O Andersson.

”Pensionsmyndigheten har it i den absoluta framkanten”

Cybersäkerhet skyddar data
Cybersäkerhet är i ständigt fokus för myndigheter, som måste skydda såväl medborgarnas känsliga personliga data som samhället i stort. Det är en utmaning att skapa lättillgängliga och effektiva tjänster, som ofta ska kunna synkroniseras med andra myndigheters digitala system, och samtidigt värna säkerhet och integritet. Det sker ett nära samarbete mellan myndigheter för att hitta gemensamma lösningar, bland annat genom forum som samverkansprogrammet eSam och Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Men varje myndighet har samtidigt sin egen verksamhet att ta hänsyn till.

Autonomi mot helhetslösningar
– Ibland står behoven av autonomi hos den egna myndigheten i kontrast till helhets­lösningar mellan myndigheter. Medborgarna förväntar sig en kundresa som är sömlös, snabb och effektiv och det gäller för oss att hitta lösningar som fyller alla krav, säger han.
Daniel O Andersson, som själv har en bakgrund i den privata sektorn, vill krossa myten att it i statlig sektor skulle vara tungrott eller omodernt.
– Pensionsmyndigheten har it i den absoluta framkanten. Vi har ett oerhört agilt, kunddrivet arbetssätt, inom såväl it som affärsutveckling. Detta är nyckeln till de mest kundrelevanta framtidslösningarna.

Digital transformation gör nya arbetssätt möjliga

Katrin Westling Palm, GD för Skatteverket. Foto: Fialotta Bratt
Katrin Westling Palm, GD för Skatteverket. Foto: Fialotta Bratt

Katrin Westling Palm, generaldirektör för Skatteverket, har jobbat 35 år inom staten och sett förändringsprocesser komma och gå.
– Den största och mest omvälvande transformationen är den pågående digitaliseringen och införandet av AI-stöd i statsförvaltningen.

Det har gått 35 år sedan Katrin Westling Palm började sin yrkesbana inom statsförvaltningen. Det var en tid då datorn lyste med sin frånvaro på de flesta kontor och mobiltelefonen knappt var påtänkt. Sedan dess har det hänt en hel del.
– Det har varit många olika förändringsvågor genom åren men digitaliseringen är en större transformation eftersom den inte bara rör teknik utan även påverkar kommunikation, affärsmodeller och beteenden.

Skapa effektiva processer
Utredning, utveckling och förändring har löpt som en röd tråd genom hennes olika uppdrag och vid sidan av tjänsten som generaldirektör är Katrin Westling Palm bland annat ordförande för eSam, ett frivilligt samarbete mellan 23 myndigheter och Sveriges Kommuner och Regioner.
– Det övergripande syftet är att tillvarata digitaliseringens möjligheter med sikte på att underlätta för privatpersoner och företag. I grunden handlar det om att skapa säkra och effektiva processer och att använda gemensamma resurser på ett effektivt sätt. Sverige har tidigare inte haft någon samordnande myndighet för dessa frågor, nu finns Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, och vi har därför anpassat eSams verksamhet utifrån det.

Implementera nya arbetssätt
Den digitala transformationen är viktig för de statliga myndigheterna, inte minst för att den skapar både möjligheter och medel för ett helt nytt arbetssätt.
– I Skatteverket försöker vi hitta lösningar som gör det möjligt att med hjälp av API:er flytta vår verksamhet in i kundens miljö. Det kan till exempel handla om att utveckla digitala komponenter så att redovisningsföretag kan bygga in skatteregelverken i sina redovisningssystem vilket ökar förutsättningarna för att deras arbete blir rätt redan från början.

”Juridik och teknik måste gå hand i hand”

Stor potential för AI
När det gäller användandet av AI i statsförvaltningens processer finns det än så länge bara ett fåtal exempel.
– Men tekniken kommer starkt! Det finns en stor potential för AI vad gäller automatisering och hur vi ska kunna förutse olika behov, förebygga fel, bekämpa fusk och öka rättssäkerhet.
Den stora utmaningen när det kommer till AI-lösningar menar hon ligger mer på det mänskliga planet än på det rent tekniska.
– Juridik och teknik måste gå hand i hand. Att kunna ge mer individanpassad service kräver att vi vet lite mer om personen samtidigt som den personliga integriteten är oerhört viktig. För att motverka fusk och brottslighet måste vi kunna utbyta information myndigheter emellan, här har det skett en del regeländringar på senare år men fler behövs.

Utvecklingsmöjligheter inom staten
I Framtidens Karriär – It & Datas undersökning från januari 2019 hamnade Skatteverket i topp på frågan om vilken statlig myndighet som yrkesverksamma inom data- och it-sektorn ansåg låg långt framme inom it och digitalisering.
– Skatteverket liksom många andra myndigheter har stort fokus på it-frågorna. Vi har fördelen av att vårt arbete syns, inte minst i form av handfasta tjänster på vår hemsida. Medborgarna kan själva se utvecklingen, inte minst när det är dags att deklarera.
Systemvetare, dataingenjörer och andra it-specialister tillhör de yrkesgrupper som är högvilt på arbetsmarknaden. Karin Westling Palm vill gärna slå ett slag för jobben inom statsförvaltningen.
– Många myndigheter håller på med stora digitala förändringar vilket innebär stora utvecklingsmöjligheter både på längden och bredden, inte minst inom teknikområdet. Om man liksom jag trivs med att arbeta i en verksamhet där det man gör kommer till nytta för många i samhället är statsförvaltningen i allmänhet, och Skatteverket i synnerhet, rätt plats!


Skapar förutsättningar för digitalisering

eSams medlemmar driver utvecklingsintitiativ i samverkan för att underlätta för privatpersoner och företag i olika livshändelser och för att underlätta medlemmarnas egen digitala transformation och effektivisering.

Medlemmarna bemannar också olika grupperingar som arbetar för att skapa goda förutsättningar för digitaliseringen. eSam samlar kompetenser inom komplexa och gemensamma områden för att ta fram till exempel vägledningar och annat stöd som skapar nytta för medlemmarna.

eSam består av 27 myndigheter och Sveriges Kommuner och Regioner:


• Arbetsförmedlingen
• Boverket
• Bolagsverket
• Centrala studiestödsnämnden
• Domstolsverket
• eHälsomyndigheten
• Försäkringskassan
• Jordbruksverket
• Kriminalvården
• Kronofogdemyndigheten
• Lantmäteriet
• Migrationsverket
• Naturvårdsverket
• Pensionsmyndigheten
• Polisen
• Riksarkivet
• Sida
• Skatteverket
• Skolverket
• Sveriges Kommuner och Regioner
• Statens servicecenter
• Statens tjänstepensionsverk
• Statistiska centralbyrån
• Tillväxtverket
• Trafikverket
• Transportstyrelsen
• Tullverket
• Universitets- och högskolerådet

Användnings­områdena för AI

Vilka är de viktigaste användningsområdena för AI, artificiell intelligens? De viktigaste användningsområdena exemplifieras med bearbetning av stora datamängder, som diagnosstöd inom sjukvården och för bild- och mönsterigenkänning.

AI är en samlingsterm för datasystem som kan känna av sin omgivning, tänka, lära sig och vidta åtgärder. Vi har frågat ett slumpmässigt urval av dataingenjörer och systemvetare vilka användningsområden de anser vara de viktigaste för AI.

Bearbetning av stora datamängder
Mer än en tredjedel av de tillfrågade anser att AI främst kan ersätta människor med enformiga arbetsuppgifter. Det kan vara datainsamling och analys från stora dataunderlag där människor får svårt att se sammanhang. Man ser också att misstag kan undvikas som beror på den mänskliga faktorn och det kan bli en effektivisering och stöd på ett samhällsnyttigt sätt. Människan får istället controlleruppgifter.

Sjukvård, bild- och mönsterigenkänning
AI kan vara ett ovärderligt diagnosstöd inom sjukvården, till exempel vid analyser av prov och förslag på behandlingar. Appar som kan avläsa behov och psykiska tillstånd leder till en behovsdriven sjukvård.
Möjligheten att se mönster och analysera avvikelser för att ge förslag eller varningar är också områden för framtiden. Bildigenkänning och brottsmönster kan vara till hjälp för polisen.
Ett annat område är dataanalyser som kan ligga till grund för olika beslut.

I olika branscher
AI kan även användas inom transportnäringen, trafikplanering, väderprognoser, klimat och miljö i framtiden.
Utbildning är ytterligare ett område som nämns i undersökningen. Det kan fungera som ett objektivt kontrollverktyg för att upptäcka fusk. Man ser även att en individanpassad skola kan skapas.
Man bör dock komma ihåg att det är artificiellt och inte intelligent.

Användningsområden


1. Bearbetning av stora datamängder
2. Inom hälso- och sjukvård
3. Bild- och mönsterigenkänning
4. Beslutsstöd och analys
5. Utbildning

Om undersökningen

Framtidens Karriär – It & Data genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av it/dataingenjörer och systemvetare 31 januari – 4 februari 2020. Statistisk felmarginal är 2,5–4 procentenheter.